Motion till riksdagen
2001/02:MJ473
av Jonas Ringqvist och Kjell-Erik Karlsson (v)

Anslag till Biodynamiska forskningsinstitutet


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att Stiftelsen Biodynamiska forskningsinstitutet skall erhålla ett basanslag till sin forskningsverksamhet och att detta skall finansieras i kommande budgetpropositioner inom ramen för satsningen på forskning om ekologiskt lantbruk som finns anslagen.

Motivering

Järna, sydväst om Stockholm, är sedan 1950-talet ett viktigt centrum för forskning och utvecklingsarbete kring jordbrukets miljöfrågor och ekologisk odling.

Den biodynamiska odling som utvecklades i Järna redan på 1930‑talet kan kanske sägas vara början på den moderna ekologiska odlingen i Sverige. I dag finns här samlat sju biodynamiska lantbruk och flera biodynamiska trädgårdsföretag i anslutning till dessa, med en samlad areal på ca 600 ha samt lokal förädling med bland annat kvarn, bageri, mejeri och förädling av grönsaker. I området finns således en unik samlad erfarenhet av ekologisk och biodynamisk odling. Hösten 1999 startade ett naturbruksgymnasium för ekologisk odling på den närbelägna Nibble gård.

Redan tidigt förenades det biodynamiska utvecklingsarbetet med forskning, först inom nordisk Forskningsring med agr. lic. Bo Pettersson som forskningsledare och sedan 1998, av agr. dr. Artur Granstedt som är docent i ekologiskt lantbruk.

Den långa kontinuiteten, och den gynnsamma omgivningsmiljön har gjort denna forskning banbrytande för den ekologiska odlingen i Norden. Biodynamisk odling är en metod för ekologisk odling med stark inriktning på hushållning med ändliga naturresurser genom lokala kretslopp på gårdsnivå, balans mellan växtodling och djurhållning samt gödselvårdande åtgärder med bland annat kompostering. Förmodligen är det korrekt att hävda att den biodynamiska odlingen idag representerar den mest ambitiösa formen av ekologisk odling.

Forskningsarbetet bygger på grundläggande ekologiska principer: kretslopp, förnyelsebar energi och vården av den biologiska mångfalden och syftar till en uthållig försörjning av livsmedel med en hög näringskvalitet. Institutet, med dess försöksgård Skilleby i samverkan med övriga biodynamiska gårdar i Järna, är särskilt inriktad på kretsloppsfrågor, resurshushållning och miljö inom jordbruket och ligger nära den praktiska tillämpningen. Järnaregionen är ett föremål för studier av relationen mellan jordbruk och samhälle. I studierna ingår att se över miljövinster genom lokal försörjning av livsmedel, lokala förädlingsverksamheter, kretslopp och bioenergi. Kontinuerlig uppföljning sker också av kvaliteten på biodynamiska odlade livsmedel och en vidareutveckling sker av metoder för detta. Resultat från institutets forskningsarbete blir kontinuerligt tillgängliga för praktik, rådgivning och undervisning genom kurser, föredrag, exkursioner samt olika former av skriftligt rådgivningsmaterial som distribueras genom Jordbruksverket och via egna publikationer och tidskrifter. Forskningsarbetet finns redovisat i ett stort antal nationellt och internationellt publicerade rapporter och ligger också till grund för de läroböcker som användes i ekologisk odling i Norden. Ett EU‑projekt rörande jordbruket och Östersjöns miljö är under planering. Projektet är ett samarbete mellan Östersjöländerna och syftar till att studera hur näringsläckaget kan minskas samt metoder för omställning. Samarbete sker dels med forskare och institutioner vid SLU, dels med motsvarande verksamheter i andra länder.

Arbetets omfattning begränsas dock av bristen på ekonomiska medel till basresurser. Först i slutet av 1980‑talet var det möjligt att genom en förändrad inställning vad gäller miljöfrågorna och jordbruket få forskningsmedel till ekologisk odling. Fortfarande råder dock stor oförståelse för projekt som är ämnesöverskridande och som gäller miljö och resursfrågor i hela system. Därför behövs särskilda medel till en fri, oberoende forskning som kan driva utvecklingen vidare.

Verksamheten vid Biodynamiska forskningsinstitutet är en i Sverige unik resurs med dess anknytning till praktik och med årtiondens erfarenheter samlade. Institutets ledare Artur Granstedt var tidigare statskonsulent i ekologisk odling och ansvarig för forskningsinformation och forskningsledning inom ekologiskt lantbruk vid Sveriges lantbruksuniversitet och har därefter som forskningsprofessor också varit ansvarig för uppbyggnaden och ledningen av det statliga forskningsprogrammet i ekologisk odling i Finland. Mycket av den grundläggande litteraturen i ekologiskt lantbruk och i ett stort antal vetenskapliga rapporter inom ekologiskt lantbruk bygger på detta arbete.

Biodynamiska forskningsinstitutet har skapat en egen forskningsprofil med tonvikt på lokala och regionala kretslopp och samhällsekologi, som utgör ett viktigt komplement till den forskning kring ekologisk odling som bedrivs på annat håll. Institutet har också en egen fältförsöksverksamhet med jämförande studier av gödsling, gödsellagring, växtföljder och tekniker för ogräsreglering i ekologisk och biodynamisk odling. Stor vikt läggs vid att man vid omläggning till ekologisk odling verkligen uppnår de vinster för miljö och resurshushållning som utgör motiv till stöd för ekologisk odling. Detta arbete bör tas till vara i den samhällssatsning som nu sker för att öka den ekologiska odlingsarealen i Sverige för att uppnå det uppställda målet att 20 % skall vara omlagd till år 2005. En förutsättning för att Biodynamiska forskningsinstitutet skall kunna konkurrera på lika villkor med universitetsanknutna forskningsinstitut om tillgängliga forskningsmedel är att man, i likhet med dessa, har vissa basresurser. Pluralism och mångfald är en förutsättning för en positiv utveckling inom all forskning, och det är utan tvivel till gagn också för forskningen kring ekologisk odling.

Det finns under de kommande åren avsatt stora ekonomiska resurser till forskning om ekologiskt lantbruk. Vi anser att det i kommande budgetpropositioner skall skapas ett utrymme för att bevilja Stiftelsen Biodynamiska forskningsinstitutet ett basanslag. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 27 september 2001

Jonas Ringqvist (v)

Kjell-Erik Karlsson (v)