Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige bör agera inom EU för att få stopp på fågeljakt under vårsträcket.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige bör agera inom EU för att få ansökarländerna Malta och Cypern att upphöra med jakt på flyttfågel under våren.
På EU:s bord ligger nu ansökningar från såväl Malta som Cypern om medlemskap. Inom det internationella fågelskyddet har just dessa länder ett allt annat än gott rykte. Det är snarare så att dessa länder utgör ett stort hot mot flyttfåglar på väg från Afrika till Europa. Här skjuts miljontals fåglar – en beräkning säger 500 miljoner fåglar! Det betyder att var tionde flyttfågel faller offer. Jakten är illegal, men anses traditionell och hålls om ryggen av etablissemanget. Den bedrivs framför allt på våren, men även på hösten och vintern. Denna motion handlar om detta och baseras på en artikel i Vår Fågelvärld nr 5/2001, Sveriges Ornitologiska Förenings tidning.
Inte bara på Malta och Cypern skjuts eller dödas flyttfåglar. Sådan jakt sker ifrån Portugal i väster till Syrien i öster. Den har alltid bedrivits – den omnämns redan i Bibeln – men den tidigare husbehovsjakten har förändrats till något helt annat. Jakten sker idag storskaligt. Man använder modern teknik och fångsten har så gott som ingen betydelse för folkhushållet. Den har blivit en ren nöjesjakt och ofta lämnas fåglarna att ruttna i naturen. Många skadeskjuts.
Man jagar alla arter och de metoder man använder är inte selektiva. Man använder inte bara gevär, som idag är halvautomatiska, utan även limstickor, nät, bandspelare och lockfågel. Bland arter som jagas finns sådana som blir allt sällsyntare i Sverige som tofsvipa, turturduva, göktyta, sånglärka, törnskata, bivråk och ortolansparv. Som exempel kan nämnas att det bara på Malta skjuts ca 3 500 bivråkar. I Frankrike skjuts ca 50 000 ortolansparvar. Som jämförelse beräknas hela den svenska populationen till 7 000 par. I Frankrike skjuts också minst 600 000 sånglärkor. Det kanske inte är så underligt att det blir allt tystare på våren i de svenska markerna.
Men även andra arter drabbas. På Cypern drabbas blåkråka, biätare och rödstjärt. Den första har försvunnit från Sverige, den andra finns bara ytterst sällsynt och den tredje minskar kraftigt i antal. Enligt en lag från 1974 är fångst, dödande och handel med flyttfåglar förbjudet i landet. Även limstickor, nät och jakt med bandspelare är förbjudet, men trots detta är jakten utbredd och kritiker utsätts för hot och trakasserier. Cypern har undertecknat Bernkonventionen, som även den förbjuder småfågeljakt.
Jakten med limstickor bedrivs framför allt under hösten och den nationella ornitologiska föreningen har beräknat fångsten till minst 9,1 miljoner fåglar. Under vinterjakten tas ca 2 miljoner fåglar och under vårjakten 1,5 miljoner fåglar. Det finns en nationell jakt under april–maj, men den får inte bedrivas på flyttfåglar, utan officiellt bara på arter som kråka och skata.
Årligen dödas 20 miljoner fåglar på Cypern, främst sångare som svarthätta, men även biätare, turturduvor, rödhakar, sydnäktergalar, taltrastar och olika sparvar. Man säljer de ätliga arterna till restauranger och butiker. De andra slängs.
Maltas geografiska placering gör att många flyttfåglar passerar ön på sin flytt från Afrika till Europa. Passagen från Tunisien till Italien går över Malta och är den väg många tar. Det är förhållandevis nära över havet här. På Malta är jakten mycket utbredd. Man jagar inte för att äta fåglarna. Det är snarare en troféjakt där fåglarna stoppas upp – sällsynta fåglar har högt marknadsvärde – och en ren nöjesjakt. Man visar sin skjutskicklighet, och svalor av olika slag är uppskattade måltavlor eftersom de flyger snabbt och oförutsägbart. De skjuts bara och får bli liggande.
Rovfåglar är eftertraktade. Även den inhemska fågelfaunan har fått känna på detta och den sista häckande pilgrimsfalken sköts 1983. Nu skjuts ca 30 000 rovfåglar per år. Av dessa är 3 500 bivråkar. Samtliga bivråkar på väg till häckningslokaler sträcker över Malta och många bivråkar hinner inte ens in över ön innan de skjuts. Man jagar från båt, vilket naturligtvis är förbjudet.
På Malta är det också populärt att samla levande småfåglar och ha dem i bur. Bofinkar till exempel. För att få tag i dem använde man lockfågel, som får en ring stucken genom brösten och ögonen utstuckna. Blind och fastbunden i lina ska den flaxa och locka till sig intet ont anande artfränder. Inte bara bofinkar utsätts för detta, utan flera arter. Kommersen på marknaden i Valetta är omfattande.
Malta vill ha undantag från EU:s fågeldirektiv, som förbjuder jakt på vårsträck och under häckningstiden. Det otäcka är att Svenska Jägarförbundet gett visst stöd till detta. Man pratar om undantag för traditionell jakt och vill få tillbaka morkullejakten under våren. Att stoppa den jakten blir mycket viktigt med tanke på vad som kallas traditionellt på Malta.
Även andra länder bedriver jakt i strid med fågeldirektivet. I Spanien har man så kallad baracca-jakt där man bygger snår som peppras med limstickor och där ett evighetsband lockar fåglarna till platsen. Ett enda sådant snår kan fånga 1 000 fåglar på en natt! Man är främst ute efter taltrastar men får naturligtvis även andra arter. Jaktformen är illegal, men utbredd. Superlim, där användningsområdet anges på förpackningen och i namnet, säljs öppet.
I södra Italien skjuts bivråkar och andra rovfåglar illegalt. Jakten diskuteras i landet. Den är en manlighetsrit i vissa regioner som Kalabrien, där en man som misslyckats med att skjuta en bivråk under våren inte kommer att ha framgång hos kvinnorna det kommande året enligt gammal folktro. Även illegal jakt med fällor förekommer i Syditalien.
I Frankrike bedrivs en illegal jakt på turturduva under våren. Den strider inte bara mot EU:s fågeldirektiv, utan även mot landets egen jaktlagstiftning. Antalet turturduvor har minskat markant sedan några år.
EU:s fågeldirektiv liksom Bernkonventionen är entydliga vad gäller fågeljakt. Metoder som limstickor m.m. är inte tillåtet. Eftersom flyttfåglar inte känner nationsgränser är det nödvändigt att ha ett gemensamt skydd för dem. De fåglar som häckar här och övervintrar i tropiska Afrika måste lyckas ta sig förbi länder som Cypern, Malta, Italien och Frankrike. Vi anser att de tillhör oss eftersom det är här de häckar, men har samtidigt inga möjligheter att skydda dem på flytten hit, om EU:s fågeldirektiv inte respekteras.
I artikel 7 punkt 4 står:
Beträffande flyttfåglar skall medlemsstaterna särskilt se till att de arter som berörs av jaktbestämmelserna inte jagas under häckningen eller under återvändandet till häckningsplatserna.
Det betyder alltså att en art bara får jagas om det finns jaktbestämmelser för den, men att jakten inte får ske under vårflyttningen. Tydligare än så kan det inte vara.
Sverige har skäl att agera mot jägarna i södra Europa. Jakten är inte deras ensak eftersom de skjuter de fåglar som är på väg till norra Europa för att häcka, helt i strid med ett direktiv som gäller alla medlemsstater. Många av arterna är klassade som hotade, ännu fler minskar starkt numerärt eftersom de även utsätts för förändringar i miljön. Det gäller t.ex. fåglarna i jordbrukslandskapet. Den biologiska mångfalden minskas på ett dramatiskt sätt för människors ”nöje”.
Och denna jakt minskar inte. Det skrämmande är att den enligt uppgift ökar. Nu när Sverige inte längre har något lik i garderoben – läs morkullejakt under flytt- och häckningstid – bör Sverige aktualisera frågan igen. Skarpt! Protestera! Man bör kräva att kommissionen agerar för att få stopp på jakten.
Sverige bör också agera för att ansökarländerna ovillkorligen ska upphöra med jakten på flyttfågel innan medlemskap kan bli aktuellt. Jakten strider inte bara mot EU:s fågeldirektiv, den är också grym och hänsynslös. Eftersom både Malta och Cypern ligger mitt i var sitt flyttstråk är jakten just i dessa länder viktig att få stopp på. Det gäller som sagt fåglar som är gemensamma för Europa, inte varje lands ensak. Svenska regeringen måste agera!
|
Stockholm den 5 oktober 2001 |
|
|
Gudrun Lindvall (mp) |
|
|
Gunnar Goude (mp) |
Kia Andreasson (mp) |
|
Per Lager (mp) |
Ingegerd Saarinen (mp) |
|
Helena Hillar Rosenqvist (mp) |