Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om åtgärder för att kontrollera och minimera användningen av plågsamma djurförsök i forskning och utbildning.
Miljöpartiet kräver att djurförsök som avser tester av generellt sett onödiga varor som t.ex. kosmetika skall förbjudas. I övrigt skall djurförsök minimeras och ersättas med andra metoder, exempelvis försök med cellodlingar. På sikt bör alla djurförsök som kan innebära plåga för djuren helt avskaffas. Användande av djur för medicinska försök som innebär för djuren störande inskränkningar i deras möjligheter till naturligt beteende skall i väntan på alternativa metoder tillåtas endast för forskning som syftar till att finna botemedel mot sjukdomar som vållar mycket stort lidande för stora grupper av människor eller djur. Kraven på forskningens kvalitet skall vara exceptionellt höga och forskningsprojektets angelägenhetsgrad prövas av en kompetent grupp forskare och allmänrepresentanter med tillgång till internationell expertis. Mycket stor omsorg skall läggas på lämplig miljö i djurstallar så att djuren i görligaste mån får tillfälle att bete sig enligt artens natur. Djurskötare och forskare som arbetar med djuren skall ha god kunskap och erfarenhet av djurens naturliga beteende och vara väl förtrogna med artens språk eller kommunikation (se vidare nästa avsnitt). Vi kräver också att studerande i utbildningar där djurförsök ingår skall erbjudas djurförsöksfria alternativ till det aktuella momentet där så är möjligt, och att man snarast möjligt ersätter alla djurförsök i utbildningar med djurförsöksfria alternativ där sådana finns att tillgå.
I vissa vetenskapliga försök med djur utsätts djuren för olika grad av lidande. En särskild försöksdjursetisk nämnd bedömer för varje sådant försök om graden av lidande kan accepteras med hänsyn till försökets betydelse. Felbedömningar kan lätt uppstå, dels genom att nämnden saknar kompetens för säkra förutsägelser om faktiskt lidande, dels genom att oförutsedda komplikationer kan tillstöta. Det är också viktigt att nämnderna inte tillåter djurförsök där försöksdjursfria alternativ finns att tillgå. Detta kräver att nämndens ledamöter hålls väl informerade om vilka försöksdjursfria alternativ som finns.
Då djuren i ett försök utsätts för större lidande än det som nämnden förutsett vid den etiska bedömningen, är det enligt gällande lagstiftning svårt att ställa krav, från t.ex. ansvarig veterinär, på att försöket ändras eller avbryts. Vi föreslår att djurskyddslagen skärps så att ansvarig veterinär eller myndighet får samma juridiska möjligheter att ingripa vid allt lidande som veterinär eller myndighet har vid andra fall av djurplågeri. Vid sådant överskridande av förutsatt lidande skall lidandet jämställas med djurplågeri i lagens mening.
Ett särskilt problem vid bedömningen av djurs lidande under fångenskap eller vid fösöksingrepp är frågan om olika arters olika psykologiska mekanismer. T ex hur utvecklade sådana mekanismer som rädsla, ångest, smärta, längtan och minne är, och hur beroende dessa är av djurets möjligheter till ett naturligt beteende. Även om vi ser en ökande kunskap och förståelse inom detta område måste man konstatera att kunskapen inte har nått den stora gruppen av forskare inom medicin som arbetar med djur (mycket dåligt representerad i utbildningen). Det är därför viktigt att nämnderna i sin bedömning av tillstånd för djurförsök alltid utgår från försiktighetsprincipen och att man i de fall man känner sig osäker om djuret på grund av sin konstitution är kapabelt till lidande i den aktuella situationen alltid utgår från att djuret har kapaciteten. I detta perspektiv kan man också hävda att vissa s k högre djur har en kapacitet i detta avseende som är så utvecklad att de ej bör utsättas för de betingelser som råder vid medicinsk forskning och tillhörande djurhållning. Miljöpartiet har i detta perspektiv tagit principiell ställning mot användande av sådana djurförsök med apor. Miljöpartiet föreslår att en utredning tillsätts för att undersöka möjligheten att kräva totalförbud mot användandet av apor och eventuellt andra arter i försöksdjursverksamhet.
De djurförsöksetiska nämnderna vid universiteten granskar alla ansökningar om djurförsök för tillståndsgivning. Vi föreslår att anvisningarna för dessa nämnders arbetsrutiner ändras och specificeras så att de som deltagit vid godkännande av ett djurförsök också skall närvara vid minst ett av försökstillfällena. Det skall dessutom vara obligatoriskt för dessa gruppledamöter att vid något tillfälle besöka djuren mellan försöken för att själva se hur djuren har det. Vidare skall de ha varit närvarande vid avlivning av försöksdjur. Om djuren ej avlivas omedelbart efter försökets avslutande skall de besöka djuren även efter försökets avslutande. Denna utökning av nämndens åligganden ger ledamöterna ökade kunskaper och erfarenheter av den verklighet som deras bedömningar avser. Däremot skall inte besöken ha några tillsynsfunktioner. Tillsynsansvaret skall oförändrat ligga på ansvarig myndighet och verkställas av myndighetens tjänsteman (veterinär).
Det är viktigt att alla ledamöter i en föröksdjursetisk nämnd har goda kunskaper om berörda djurarters naturliga levnadssätt, speciella behov och beteende. Universitet med en försöksdjursetisk nämnd bör ansvara för att relevant utbildning ges till ledamöterna. För finansiering av denna utbildning skall medel avsättas från de anslag som bekostar forskningsprojekten. Vidare skall all personal som handhar djuren, inklusive forskare, ha god kunskap om den aktuella artens naturliga beteenden och livsbetingelser, ha observerat arten i dess naturliga biotop samt vara förtrogen med artens språk eller sätt att kommunicera. Om studerande i en utbildning skall göra försök med djur så skall motsvarande kunskaper om djuren samt försöksdjursetiska frågor krävas även av de studerande innan de får tillfälle att handskas med djuren.
|
Stockholm den 4 oktober 2001 |
|
|
Gunnar Goude (mp) |
|
|
Per Lager (mp) |
Gudrun Lindvall (mp) |
|
Marianne Samuelsson (mp) |
Kerstin-Maria Stalin (mp) |