Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening i vad i motionen anförs om den fria kalvavskjutningen bland älgar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening i vad i motionen anförs om vårjakt på rådjur.
Den fria kalvavskjutningen kan ha gjort att vi är på väg att tappa kontrollen över älgstammen. Den fria avskjutningen är tveksam, hävdas ibland också från jägarnas håll.
En anledning till den fria kalvavskjutningen är skogsägarnas krav på att minska betesskador, menar man, och anser att kalvjakten betyder att man tar här och där, ser vad som hänt, och inväntar facit. Kalvjakten är ingen lösning. Kalvskytte och minskade inventeringar av stam och betestryck kan vara förödande för älgstammen. Det krävs regelbundna inventeringar för att få rätt uppfattning om älgstammens storlek och skogsskadenivåer. Många minns älgbomben på 80-talet. Då fick man ett stort antal trafikskadade djur per år. Ingen vill uppleva detta igen. Hänsyn måste tas till de faktorer som påverkar älgstammens storlek såsom predation, trafik och sjukdom vilka alla uppdagas vid inventeringar.
Idag är vi sannolikt på väg mot att få en svag älgstam genom kalvavskjutning. Vi måste se till att kapitalkor med kalv överlever jakten så att nya djur kan växa upp. Kapitalkon är det produktiva djuret som tillsammans med kalven ger valuta för vinterbetet. Ensamma vuxna djur äter mer än kalven under vinterhalvåret, men ökar inte sin vikt i motsvarande grad som fjolårskalven under vår och sommar. Kalven ökar sin köttmängd med 14–15 % till kommande år och kan sedan jagas som fjoling. Många ogillar att se kons reaktion när kalven skjuts, och det är ofta svårt att få ett bra skottillfälle då kon är vaksam och kalven kräver ett kortare skotthåll. Risken för skadskjutning minimeras om den fria kalvavskjutningen skulle upphöra. Vid omställningen från kalvskytte till fjolingskytte förändras älgstammens sammansättning, och det kommer att skjutas färre djur under första året eftersom inga kalvar får röras. Detta innebär att det från och med år två skjuts ca 30 % färre djur men med ett köttutbyte som är ca 10 % högre än vad fallet är vid 50 % kalvskytte.
Det är lätt att ur jägarsynpunkt angripa den så kallade Disneyfieringen av framför allt småviltsjakt, men det är ändå svårt att försvara vårjakten på rådjur. Meningarna om den är delade, men det är inte svårt att hitta belägg för att det finns en utbredd uppfattning bland skogsfolk och jägare om att man inte ”ska sitta och jaga i barnkammaren”. De som företräder denna åsikt är också ofta tveksamma till bockjakten i augusti. Den väljer ut de livskraftigaste bockarna och det kan vara skadligt för reproduktionen.
Lantbruk och köttproducenter har under senare år mött allt högre krav ur producentledet. Detta har medfört att producenter, slakterier och livsmedelsindustrin successivt förändrat och förbättrat sin hantering från både hygienisk och etisk synpunkt. Inte minst vad gäller hygien har detta fått effekter också på hantering av vilt. På jaktens område finns inte samma tryck från konsumenter. Här har istället intresseorganisationer utövat påtryckningar på lagstiftningen. Det finns därför starka skäl för att ur olika aspekter – etiska, natur- och viltvårdande, trafiksäkerhets-, friluftslivs- och turistnäringsmässiga – följa och utvärdera de bestämmelser som gäller för jakt och jakttider. Detta utgör dock inget hinder för att den fria kalvavskjutningen och vårjakten på rådjur upphör.
|
Stockholm den 5 oktober 2001 |
|
|
Harald Nordlund (fp) |