Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om föranstaltandet av ett nationellt program för riskforskning om genteknik.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Vinnova och FORMAS bör uppmanas att snarast initiera satsningar på riskforskning kring GMO inom ramen för befintliga medel.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om framtagning av testmetoder för t.ex. detektering av förekomsten av GMO i livsmedel.
Genteknik är ett forskningsområde kringgärdat av en unik entusiasm och med investeringar av sällan skådad storlek. Därför framstår uppgiften att parallellt med denna forskning, främst inriktad på tillämpning av genteknik, också bereda tillräckligt med utrymme för att belysa risker, riskhantering och riskvärdering som synnerligen angelägen.
Gentekniknämnden har verkat för att få nationella medel avsatta till forskning inom området GMO och ekologi genom en skrivelse 1998 till regeringen. I brevet påpekade nämnden att den snabba utvecklingen inom biotekniken medför att vi inom en snar framtid kommer att ha precisionsfyllda instrument att skapa transgena organismer med avancerade nya egenskaper. Med tanke på den oerhört snabba utveckling som sker på tekniksidan, är det av stor vikt att forskningen intensifieras beträffande ekologiska effekter vid frisläppande av transgena organismer. Tänkbara forskningsriktningar berör biologiska bekämpningsmedel, horisontell genöverföring och riskförebyggande system. En sådan forskningsverksamhet skulle även kunna ge ett experimentellt baserat underlag för myndigheternas säkerhetsbedömning.
Även i den senaste forskningspolitiska propositionen uttalas att det finns ett stort behov av forskning om ekologiska risker med frisläppande av GMO. Nämnden förde diskussioner med företrädare för Naturvårdsverket, Stiftelsen för Miljöstrategisk Forskning (MISTRA) och FORMAS runt denna finansiering, dock utan konkreta resultat.
Ett förslag gavs till ett nationellt riskforskningsprogram och denna ansats är inte mindre aktuell idag, tre år senare, och bör återupplivas genom riksdagsbeslut, vilket bör ges regeringen till känna.
Nyligen har MISTRA inbjudit forskarsamhället att lämna förslag till forskningsprogram under temat Den nya biologin – möjligheter och problem inom miljövården. Syftet är att utnyttja den snabba utveckling som skett inom molekylärbiologin för att lösa viktiga miljöproblem. De nya kunskaperna och metoderna öppnar stora möjligheter för miljöarbetet, samtidigt som etableringen av nya tekniker kan få oförutsedda konsekvenser. Av särskild betydelse är forskning om riskvärdering, riskhantering och processer för tillståndsgivning.
Forskningen skall i första hand inriktas på följande problemområden:
organismer som kemiska fabriker (smarta molekyler),
ett miljösäkert lantbruk,
reningsprocesser.
Vinnova och FORMAS bör, i väntan på ett nationellt finansierat riskforskningsprogram, uppmanas att snarast initiera satsningar på riskforskning kring GMO inom ramen för sina ordinarie anslag, vilket bör ges regeringen till känna.
I EU-kommissionens förslag till det sjätte ramprogrammet för forskning och utveckling för åren 2002–2006 skall enligt förslaget forskningen koncentreras till sju områden, varav forskning rörande livsmedelssäkerhet är ett. I det delprogrammet ingår utveckling av säkrare produktionsmetoder för sundare livsmedel, bl.a. de som härrör från biotekniken, samt förfaranden för spårbarhet av genetiskt modifierade organismer.
Det är väsentligt att klarlägga om konsumtion av genmodifierade livsmedel ger upphov till akuta och/eller långsiktiga effekter på hälsan. Generellt sett behövs utöver EU:s ramprogramsatsning även forskningsinsatser för att belysa avsaknad eller förekomst av riskfaktorer i de modifierade livsmedlen. Det finns därför ett behov av att utveckla nya testmetoder för att utvärdera eventuell hälsovådlighet hos genmodifierade livsmedel. Även alternativa laboratoriebaserade testmetoder såsom olika cellkultursystem bör utvecklas. Sådana forskningsstudier för att kartlägga och eliminera eventuella risker borde kunna bedrivas vid svenska universitetsinstitutioner och i samarbete med Livsmedelsverket och finansieras med nationella medel och/eller medel från EU.
|
Stockholm den 4 oktober 2001 |
|
|
Helena Hillar Rosenqvist (mp) |
|
|
Gudrun Lindvall (mp) |
Ingegerd Saarinen (mp) |