Motion till riksdagen
2001/02:MJ441
av Gudrun Lindvall (mp)

Svärta


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om jakttid på svärta.

Inledning

I Artdatabankens Rödlistade ryggradsdjur i Sverige av år 1996 finns inte svärta med. Men i den lista som presenterats år 2000, Rödlistade arter i Sverige 2000, har den tagits med. Svärtan är klassad som NT, Near Threatened. Den klassen motsvarar ungefär hotklass 4 i tidigare system.

Svärtan

Svärtan, Melanitta fusca, är den största och tyngsta dykanden. Hanen är svart med en liten vit vingspegel, en liten vit fläck under ögat och en bitvis gul näbb. Honan är brun med några ljusare fläckar på huvudet. I flykten känns den igen på den stora vita vingspegeln i bakkanten på vingen. Den häckar utmed Östersjöns stränder, men även i insjöar i Norrlands inland och fjälltrakter. Den flyttar under hösten till södra Östersjön, Kattegatt och Nordsjöns kuster. Åter i april–maj. Födan är musslor, snäckor och kräftdjur.

Arten häckar ibland påfallande långt ifrån stranden, ofta i håligheter och skrymslen. Häckningen sker sent, äggen läggs i juni och med 27–28 dygns ruvningstid innebär det att ungarna inte kläcks förrän i juli. Det här innebär att ungarna är små då semestern och båtlivet är som intensivast i skärgården. De störs därför mer än andra arter, som får ungar betydligt tidigare. Ungarna är normalt flygfärdiga efter ca 50 dygn, vilket innebär att de inte kan flyga då jakten inleds.

Från att tidigare ha varit relativt stort har antalet svärtor minskat dramatiskt. Varför vet man inte.

Det finns jakttid på svärta

Trots att arten går tillbaka får den jagas. Jakttiderna skiljer sig åt beträffade inland och kustområden. För kusten gäller jakttid 1 oktober–31 december. I Norrlands inland är jakttiden 25 augusti–30 november och i övriga Sverige  21 augusti–30 november. Vid Norrbottens gränsälv får jakten starta den 20 augusti. Eftersom ungarna föds i juli innebär detta att jakten sker under häckningstid, vilket strider mot EU:s fågeldirektiv.

Ge svärtan ett skydd nu

Svärtan är inte den enda andart som går tillbaka. Även skedand (NT), snatterand (NT), brunand (VU, sårbar, motsvarande hotklass 3 i gamla systemet) och alfågel (DD, kunskapsbrist) återfinns nu på hotlistan, men var inte med 1996. För skedand, stjärtand (NT) och brunand togs jakten bort under våren 2001.

Så borde naturligtvis ha skett även för svärta. Regeln bör vara att en art som återfinns i Artdatabankens hotlista inte skall jagas. Oavsett skälen till att arten går tillbaka måste allt som kan göras för att säkra numerären göras. Att ta bort jakten är en åtgärd som är betydligt lättare än att återställa artens livsförutsättningar, framför allt som den bilden ofta är komplex. Man vet inte vad det är i miljön som gör att arten går tillbaka.

Dessutom innebär jakttiden jakt under häckningstiden eftersom ungarna föds först i juli och behöver 50–55 dygn för att bli flygfärdiga. Det strider mot EU:s fågeldirektiv, som förbjuder jakt under häckningstid.

Så: freda svärtan genom att ta bort jakten på arten.

Stockholm den 4 oktober 2001

Gudrun Lindvall (mp)