Motion till riksdagen
2001/02:MJ438
av Inger Lundberg m.fl. (s)

Skördeskador i jordbruk och trädgårdsnäring


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tolkningen av begreppet skördeskador av naturkatastrof­karaktär måste kunna om­fatta begränsade områden, där lantbrukarna drabbats av mycket dramatiska skördeskador.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av former för ersättning och ekonomisk beredskap för skördeskador av naturkatastrofkaraktär.

Motivering

I årets budgetproposition tar regeringen upp frågan om statens ansvar för skördeskador av katastrofkaraktär för jordbruket. Regeringen har även tagit ställning till framställ­ning­ar från Länsstyrelsen i Örebro län samt LRF kopplat till översvämningsskador somma­ren och hösten 2000. I beslutet lämnar regeringen frågan om ersättning utan åtgärd. Det skrivs vidare att regeringen är beredd att med näringen på nytt diskutera former för att stödja lantbrukare som drabbats av skördeskador 2000.

Det är bra att regeringen tar upp frågan om skördeskador i budgetpropositionen. Det är också tillfredsställande att regeringen slår fast att staten fortsättningsvis bör ha ett övergripande ansvar vid skördeskador av naturkata­strof­karaktär. Det som dock begränsar användningen av stödet är propositionens markering av att skördeskadorna måste drabba stora områden. En allvarlig hake i sammanhanget är också avsaknaden av medel och former för ersättningar och att det därmed kan bli svårt att klara av utbetalningar ens när mycket stora skador föreligger.

Skadorna i Örebro län under år 2000 uppgick inte till de cirka 200 miljoner som i vissa sammanhang nämnts som gräns för när skördeskador skall anses vara av naturkatastrofkaraktär. Det äskande som lämnades av Länsstyrelsen i Örebro omfattade 32 miljoner kronor. Av detta omfattar drygt 21 miljoner kronor ett fyrtiotal lantbrukare vars gårdar drabbats av mycket stora skador. Dessa fyrtio lantbrukare drabbades i medeltal av inkomst­förluster på 525 000 kronor, men variationen var från drygt 2 miljoner kronor till 150 000 kronor per lantbruksföretag. I flera fall handlar det om lantbrukare vars företag helt äventyrats av det massiva regnandet i länet under år 2000. De berörda arealerna var inte ett mycket omfattande jordbruksområde i ett nationellt perspektiv. Däremot var effekterna för de enskilda lantbrukarna mycket dramatiska.

Låt mig med ett antal konkreta exempel visa hur skördeskadorna slagit för enskilda lantbrukare i vårt län.

Här finns exempel på lantbruksföretag inriktat på morotsodling som bara kunnat skörda på 2,5 av sin 38 hektar stora odling. Resten av skörden ruttnade under det vatten som täckte åkrarna sommaren 2000. Här finns också enskilda potatisodlare, som sett vattnet stå meterhögt över åkrarna och skörden på 75 % av arealen ruttna bort. Lantbrukare kan berätta om hur nysått höstvete dog och på våren fick sås med ny spannmål.

Så ledde 2000 års kraftiga regnande till att många näringsidkare tvingades göra stora insatser med egna medel och ta upp betydande banklån för att kunna behålla sina gårdar och säkra jobb åt anställda. För flera av dem är den ekonomiska situationen nu prekär.

Skador av den omfattning som drabbade ett antal lantbrukare i Örebro län måste rimligen falla under det statliga ansvar som regeringen pekar på i budgetpro­po­sitionen, om inte förtroendet för det ansvar som staten tar på sig skall urholkas. När nu regeringen i sitt beslut om skördeförluster i Örebro län markerat sin vilja till överläggningar med näringen i ärendet är det angeläget att det skapas former för ersättning för skördeskador av naturkatastrofskaraktär.

Elanders Gotab, Stockholm 2001

Stockholm den 28 september 2001

Inger Lundberg (s)

Lennart Axelsson (s)

Maud Björnemalm (s)

Nils-Göran Holmqvist (s)

Helena Zakariasén (s)