Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ytterligare begränsa försöksdjursanvändningen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om arbetet med att få bort de plågsamma djurförsöken.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett fortsatt kraftigt stöd till utvecklandet av alternativa metoder till djurförsök.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett internationellt harmoniserat regelverk kring alternativa försöksmetoder.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om krav på tester av produkter.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om krav på förbud mot att testa kosmetiska produkter på djur samt att internationellt verka för ett sådant förbud.
Djurförsök är en fråga som engagerar och upprör många människor. Samtidigt är möjligheten att utföra djurförsök i dagsläget av stor vikt för den biomedicinska forskningen.
Sett över de senaste 20–30 åren – en tid då läkemedelsindustrin har utvecklats kraftigt – har antalet djur som utsatts för försök minskat. Det är glädjande – men inte tillräckligt. Minskningen har säkerligen många orsaker, varav den främsta kan bedömas vara den djurförsöksetiska prövningen. Bättre hälsa bland försöksdjuren, en effektiviserad användning av försöksdjur och alternativa metoder är andra orsaker.
Enligt dagens lagstiftning får djurförsök inte utföras om likvärdig kunskap kan vinnas genom användning av alternativa metoder. Redan i dag har flera försök på djur kunnat ersättas av andra testmetoder. När det gäller säkerhets- och toxicitetstestning samt i viss mån läkemedelsutveckling finns det i dag många alternativa metoder. På dessa områden går också utvecklingen starkt framåt. Det är mycket önskvärt.
Samhället har ett uppenbart ansvar för att stora ansträngningar görs för att få fram metoder som utgör alternativ till djurförsök. I 2001 års ekonomiska vårproposition avsatte den socialdemokratiska regeringen för perioden 2002–2004 ytterligare 5, 10 respektive 15 miljoner kronor för att främja utvecklingen av alternativa metoder till djurförsök.
Men medel för nya alternativa metoder är inte allt. Sinikka Bohlin pekar i utredningen Djurförsök (SOU 1998:75) på att användningen av alternativa metoder till stor del begränsas av otillräcklig utvärdering. Det är viktigt att det inte finns formella hinder i form av otillräcklig utvärdering som begränsar användningen av alternativa metoder. Sannolikt behövs därför också ett ökat stöd till att utvärdera resultat och för att få alternativa metoder godkända för användning av industri och myndigheter.
Vidare behövs en internationell spridning av kunskap om alternativa metoder. Det behövs också bättre system för att en alternativ metod som är testad och godkänd i ett land skall kunna användas utan ytterligare prövning i andra länder. På så vis kan ett stort antal djur skonas från försök globalt. Sinikka Bohlin pekar i Djurförsök (SOU 1998:75) på att mediciner, livsmedel och andra produkter testas för att bedöma om de utgör en risk för människors liv och hälsa. Testerna är en förutsättning för att produkterna skall få säljas. En harmonisering av olika myndigheters krav på testning skulle kunna begränsa antalet försöksdjur som används utan någon inverkan på människans säkerhet. Ett och samma företag skall inte behöva utföra snarlika tester för att tillfredsställa myndigheter i olika länder.
I Sverige har det inte utförts några kosmetikatester på djur på länge. Vi anser inte att det är etiskt försvarbart att använda djur till att testa kosmetiska produkter. Sverige bör därför förbjuda att kosmetikatester utförs på djur. Samtidigt bör Sverige agera för att snabbt få till stånd ett europeiskt förbud mot kosmetikatester.
I djurskyddsförordningen 49 § står det: ”Vid prövning av ett ärende skall nämnden ta hänsyn till å ena sidan försökets betydelse och å andra sidan lidandet för djuren.” Centrala försöksdjursnämnden har på senare tid haft i uppdrag att utreda om den smärta djuren utsätts för i försök kan indelas i olika kategorier med avseende på graden av smärta djuren utsätts för. Man föreslår där att försöken bör indelas i tre kategorier: ringa, måttlig eller avsevärd svårighetsgrad. Inom den sista kategorin faller försök där bedövning inte kan användas eller försöken är verkligt obehagliga och smärtsamma för djuren. Vi finner det särskilt angeläget att begränsa denna typ av plågsamma djurförsök.
Mot denna bakgrund finner vi att det är angeläget att ta ett helhetsgrepp kring alternativa metoder för djurförsök. Det är för att snabbt kunna minska antalet djur som utsätts för försök. Från djurskyddshåll har framförts att det finns fem tänkbara alternativ till djurförsök.
På engelska sammanfattas de i fem ”R”, dvs,
en minskning av antalet använda djur (reduce),
att ersätta djurförsök med andra försök som ej inkluderar djur (replace),
förbättra försöksdjurens situation (refine),
att avstå från djurförsöket (reject) samt
att lösa problemet på annan väg än genom djurförsök (redirect resources).
Vi anser att samtliga dessa är intressanta för att åstadkomma en minskning av antalet försöksdjur.
|
Stockholm den 3 oktober 2001 |
|
|
Marianne Carlström (s) |
Karin Jeppsson (s) |