Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att regeringen skyndsamt återkommer med en redovisning av hur reglerad jakt på säl skall bedrivas.
En samlad bedömning av sälstammarnas storlek ger vid handen att dessa vuxit till sig avsevärt de senaste decennierna. Uppfattningen delas av både Naturvårdsverket och Fiskeriverket. Såväl i Östersjön som i Bottenhavet observeras numer mycket stora kullar. Orsakerna till detta står att finna dels i det jaktförbud som råder, dels i den förbättrade livsmiljö som uppkommit när de tunga giftutsläppen från industri och jordbruk reducerats högst väsentligt.
Ett nytt beteendemönster hos sälarna kan skönjas som en följd av det rådande jaktförbudet. I dag, till skillnad från tidigare, känner sälarna inget hot från människan, utan tvärtom betraktar de närheten till människan, fiskaren, som en garant för föda. Yrkesfiskarnas redskap har kommit att bli sälarnas främsta skafferi. Ur fiskarnas synpunkt innebär naturligtvis det stora flertalet sälar en kraftig störning av fisket. Fiskeredskapen skadas så svårt att möjligheterna att försörja sig på yrkesfiske försvåras avsevärt.
Utefter Bottenviken har skötfiske i generationer varit ett viktigt inslag i försörjningen. I dag har antalet yrkesfiskare reducerats kraftigt efter Norrlandskusten, och de få som finns kvar lever i en ständig kamp på en allt svårare marknad. Den kampen försvåras dessutom på ett markant sätt av det stora antal sälar som uppträder i närheten av de naturliga fiskeplatserna och ständigt skadar fångstredskapen med svåra ekonomiska effekter.
I betänkande 1999/2000:MJU17 säger utskottets majoritet att man ser det kustnära fiskets stora svårigheter beroende på det stora sälbeståndet som ett viktigt problem. Utskottet menar att regeringen bör ta ett övergripande ansvar för de ekonomiska förluster och andra olägenheter som fiskerinäringen åsamkas på grund av sälbeståndets storlek. Någon form av jakt för att komma till rätta med problemet förespråkas.
För en långsiktigt hållbar balans i systemet erfordras också en jakt av säl. Boende efter Norrlandskusten värnar starkt om en balans i det ekologiska systemet och är därför väl skickade att hantera en balanserad jakt. Kunskapen om antalet sälar och sälstammarnas tillväxt kan relativt väl dokumenteras och därmed ligga som grund för en reglerad avskjutning.
Trots riksdagens klara uppfattning i frågan är regeringens handläggning så här långt otillräcklig. För varje månad som går utan beslut i frågan förvärras situationen för det kustnära fisket. Av den anledningen är det av största vikt att regeringen snabbt fattar beslut om jakt på säl som inte bara omfattar skyddsjakt utan som också kan hänföras till reglerad jakt.
|
Stockholm den 3 oktober 2001 |
|
|
Olle Lindström (m) |
Anders Sjölund (m) |