Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en studie av de miljörelaterade sjukdomarna och deras utbredning i landet.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige skall gå före för att fasa ut enskilda kemikalier och kemikaliegrupper.
På UNGASS-konferensen i New York i juni 1997, uppföljningen till den stora miljökonferensen som hölls i Rio de Janeiro för 1992, redovisade WHO, World Health Organization, att cancer då var den andra vanligaste dödsorsaken i världen, att antalet malariafall åter ökar och att den utslagning av arter som sker kan leda till stora hälsokatastrofer, eftersom balansen mellan sjukdomsalstrare och parasiter och deras naturliga fiender riskerar att rubbas.
Miljöpartiet har gång på gång försökt lyfta fram kopplingen mellan miljö och hälsa, men då anklagats för skrämselpropaganda.
Olika cancerformer, luftvägssjukdomar och allergier är några sjukdomar relaterade till miljön. I USA är det vanligaste skälet till att barn hamnar på sjukhus luftvägssjukdomar orsakade av i första hand trafiken. I Stockholm visar undersökningar en överrepresentation av lungcancerfall utmed de stråk där luftföroreningarna är störst. Ca 500 cancerfall anses vara orsakade av tätorternas luftföroreningar. Alltfler barn får astma och allergier. I Australien orsakar det tunna ozonskiktet att många får hudcancer, och kontroller sker redan i skolan av hudfläckar. Att ozonskiktet tunnas ut även på norra halvklotet är oroande. I Australien uppges drygt 60 % av befolkningen någon gång i livet ha sökt för hudcancer.
Konjunkturinstitutet har beräknat den totala kostnaden för hälsoeffekter av luftföroreningar till 2 200 miljoner kronor i Sverige. Även i andra länder försöker man beräkna kostnaderna. Enligt en artikel i den brittiska tidskriften The Lancet ligger luftföroreningar bakom 6 % av dödsfallen i Europa. Hälften av dessa kan hänföras till utsläppen från bilar. Studien bygger på dödstalen i Frankrike, Schweiz och Österrike. 40 000 dödsfall per år i de tre länderna kan hänföras till luftföroreningar. Sjukvårdskostnaderna beräknas till 1,7 % av bruttonationalprodukten.
Det behövs en genomgripande studie i Sverige av miljörelaterade sjukdomar och dess utbredning. En sådan studie bör resultera i en skrivelse till riksdagen där situationen belyses allsidigt och orsakssamband förklaras och analyseras. Ohälsa orsakad av miljöproblem behöver diskuteras för att kunna hanteras i framtiden på ett konstruktivt sätt.
Halterna dioxin hos spädbarn kan vara flera hundra gånger högre än Världshälsoorganisationens, WHO:s rekommenderade tolererbara dagsintag, enligt förre generaldirektören för Kemikalieinspektionen Gunnar Bengtsson. Men flera oroande ämnen finns: Bromerade flamskyddsmedel ökar i bröstmjölk, barn kan få stora doser av bly från ljusvekar, triklosan som är starkt giftigt för vattenorganismer har mätts utanför reningsverk, många arbetare skadas av isocyanater.
I en nyutkommen rapport till EU-kommissionen redovisas dioxinföroreningar. Dioxiner bildas vid förbränning och är extremt giftiga. De kan bland annat skada immunsystemet och bidra till cancer. Därför är kraftiga begränsningar på gång internationellt. Mätningar på spädbarn från Stockholm antyder en långsam minskning sedan 1985. Halterna kan dock vara flera hundra gånger högre än Världshälsoorganisationens, WHO:s, rekommenderade tolererbara dagsintag. Livsmedelsverket pekar på att fisk från vissa fiskevatten innehåller miljögifter, och denna fisk bör man äta mer sällan eller helt undvika när man ammar. Halterna av miljögifter i fisk i Östersjön är så hög att EU vill förbjuda fisket. Tyvärr är detta bara toppen på ett isberg, och just under ytan finns ytterligare flera hundra förorenande ämnen i bröstmjölk och i grundvatten.
Det finns punktvisa ljusglimtar. EU-kommissionen har nyligen beslutat förbjuda vissa mjukgörande ftalater i barnleksaker. Stora minskningar har skett i tillförseln via olika produkter av klorerade lösningsmedel som tri, av 2-etoxietanol som används som lösningsmedel i färg, och av vissa mjukgörande ftalater som används i limmer och färger. Nedfallet av bly, kadmium, nickel och arsenik har minskat betydligt sedan 80-talet.
Men samtidigt går utvecklingen åt fel håll för många ämnen. Det är inte bara så att minskningen avtagit för PCB, DDT och några av de värsta miljöbovarna bland kemikalierna. Halterna av PCB och pentaklorfenol ligger farligt nära de nivåer som kan innebära risk för hormonstörningar hos foster och därmed försämrad inlärningsförmåga hos nyfödda barn. Men dessutom ser vi ökande halter av till exempel kadmium i strömming, flamskyddsmedel i sillgrissleägg och kvicksilver i insjöfisk. Mängden bekämpningsmedel i grundvatten och dricksvatten ökar, liksom antalet ämnen som hittas.
I proposition 2000/01:65 Kemikaliestrategi för giftfri miljö anges en del principer för den framtida kemikaliehanteringen. Dock förutsätter många av förslagen att EU skärper sin strategi. Kemikalier är som bekant varor och finns i varor för vilka fri rörlighet inom unionen gäller. Enligt Miljöpartiet bör regeringen vara tuff och kräva inom EU att få gå före och förbjuda enskilda kemikalier och grupper av kemikalier vi inte vill ha.
Problemen med miljögifter är i huvudsak skapade under nu levande människors livstid. Det är därför högst rimligt att vi de närmaste 20 åren tar krafttag för att klara en avgiftning av samhället. Det är vi skyldiga kommande generationer.
|
Stockholm den 4 oktober 2001 |
|
|
Gudrun Lindvall (mp) |