1 Innehållsförteckning 5
2 Förslag till riksdagsbeslut 6
3 Inledning 7
4 Luftföroreningar och ohälsa 7
5 Inomhusmiljö och ohälsa 8
6 Tungmetaller, utsläpp och ohälsa 8
7 Elektromagnetiska fält och ohälsa 9
7.1 Forskning om elektromagnetiska fält och ohälsa 9
7.2 Mobiltelefoner 10
7.3 Basstationer 10
8 Elöverkänslighet 11
8.1 Är elöverkänslighet en sjukdom? 11
8.2 Orsaken till elöverkänslighet 12
9 Mat och hälsa 12
9.1 Ekologiska livsmedel 12
9.1.1 Kemiska bekämpningsmedel 13
9.1.2 Fördelar med ekologiska produkter 13
9.2 Hälsoskadliga ämnen i fisk 14
9.3 Genmodifierade organismer (GMO) 14
9.4 Relationen mat, miljö och hälsa 15
10 Nollvision 15
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att det bör genomföras en nationell studie och sammanställning av den forskning som hitintills utförts inom området elektromagnetisk strålning och ohälsa. Förslag till eventuella åtgärder till följd av sammanställningen bör återkomma till riksdagen.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att alla mobiltelefoner bör förses med varningstext om hälsorisker.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att utreda möjligheten att styra placering av mobiltelefonmaster och fasadantenner för att minska exponering för bebyggelse.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att symtomen på elöverkänslighet bör betraktas som grund för bedömning av arbetsskada.3
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att för att i framtiden kunna undvika vidare hälso- och miljöeffekter av bekämpningsmedelsanvändningen bör en total avveckling av bekämpningsmedel vara målsättningen inom det svenska jordbruket.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att målet för areal ekologiskt odlad mark bör ökas till att senast 2010 uppgå till 30 %.
Riksdagen tillkännager för regeringen att näringsintressen inte skall överordnas människors eventuella negativa hälsopåverkan i beslut om gränsvärden för dioxin i livsmedel.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att ett femårigt moratorium för utsättning av GMO-grödor bör införas.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Folkhälsoinstitutet bör få i uppdrag att se över sambanden mellan livsmedelsproduktionens och livsmedelshanteringens effekter på den slutliga produktens miljö- och hälsopåverkan samt hur vi i detta sammanhang kan motverka de negativa hälsoeffekterna.
Riksdagen tillkännager för regeringen att en nollvision bör upprättas för de miljörelaterade negativa hälsoeffekterna för att tydliggöra det direkta sambandet mellan vår livsstil och vår hälsa.4
1 Yrkande 1 hänvisat till UbU.
2 Yrkande 3 hänvisat till BoU.
3 Yrkande 4 hänvisat till SfU.
4 Yrkande 10 hänvisat till SoU.
Frågor om allergier och andra ohälsotillstånd som kan kopplas till miljöfaktorer tenderar att behandlas uppdelat. Det leder till att sambanden döljs och beslut fattas oberoende av varandra. När det gäller ”nya” ämnen och ny teknik borde historien ha lärt oss att tillämpa försiktighet vid införande och utbyggnad. Alltför ofta försöker vi infoga det nya i gamla förklaringsmodeller för att därmed få belägg för dess ofarlighet. De som vill hävda motsatsen utmålas ofta som teknikfientliga och bakåtsträvande. Erfarenheten från ett flertal områden visar dessvärre att det är först när det är försent som samhället förstår konsekvenserna av exponeringen av ett nytt ämne eller substans och reagerar. Det var många tobaksföretag i mitten av 1950-talet som hävdade att rökning var helt ofarlig för hälsan. De lyckades t.o.m. att presentera forskning som stödde deras påstående. Vi vågar påstå att ingen i dag skulle hävda att rökning är oskadlig eller rent av nyttig.
Vänsterpartiet vill hävda att det är positivt med den utveckling som sker i form av ny teknik och nya ämnen men att försiktighetsprincipen måste vara styrande. Människors hälsa måste ha företräde framför ensidiga marknadsintressen. Argument om brist på forskning som stöd för att inte tillämpa försiktighet är inte godtagbart. Ofta fattas beslut om ny teknik eller användande av farliga ämnen inom olika områden utan samordning, varför frågan oftast inte blir tillräckligt utredd.
Luftföroreningssituationen utomhus har förbättrats under de senaste decennierna. Halten av inandningsbara partiklar och ozon har dock inte minskat. Nivåerna överstiger på många platser de riktvärden som ur hälsosynpunkt inte bör överskridas, detta gäller även i viss utsträckning kvävedioxid. Trots den förbättrade luften är det sannolikt att dagens föroreningsnivåer på vissa ställen är förknippade med negativa hälsoeffekter.
Antalet sjukhusinläggningar som beror på luftföroreningar har uppskattats till ca ett tusental årligen. Det är mindre än en halv procent av samtliga sjukhusinläggningar p.g.a. hjärt- och lungsjukdomar. Luftföroreningar som framförallt är knutna till vägtrafik beräknas orsaka ca 100–200 fall av lungcancer per år.
Fysisk ohälsa som ökar bland barn och ungdomar är astma och allergier som numera beräknas drabba nästan 40 % av alla barn och ungdomar. Varför astma och allergier ökat i denna omfattning bland barn och ungdomar är fortfarande till största delen okänd. Det kan inte vara obetydligt att i det här sammanhanget lyfta fram frågan om miljöföroreningar i kombination med ökade luftvägsbesvär. En möjlig orsak kan sökas i en förändrad balans mellan skyddande och utlösande faktorer.
I dag pågår en rad forskningsprojekt på området. Det är mycket angeläget att den forskningen påskyndas och utvecklas.
Besvär och symtom som kan kopplas till inomhusmiljön är relativt vanliga i Sverige. Drygt en miljon människor rapporterar symtom som de anser beror på inomhusmiljön. Det finns en rad olika orsaker till dessa besvär och varierande symtom bl.a. fukt och ventilation med trötthet, rinnande ögon och näsa samt huvudvärk som några symtom.
När det gäller bostäder måste informationen till fastighetsägare och boende bli radikalt bättre både när det gäller tekniska lösningar och hälsoeffekterna av dålig ventilation, felaktiga material och dåliga bygglösningar. Att det går att bygga fastigheter med både låg energiförbrukning och god inomhusmiljö måste bli välkänt. Ansvaret för att inomhusmiljön blir god måste öka för byggansvariga och byggmaterialtillverkare. Erfarenheterna visar att regelverket idag är otillräckligt i detta avseende. Kan tioåriga garantier lämnas för bilars kvalitet och säkerhet måste det även vara möjligt för liknande garantier när det gäller fastigheter – både vid nyproduktion och ombyggnad/renovering.
200 000 till 400 000 människor beräknas vara utsatta för radonhalter som överstiger det fastslagna gränsvärdet. En riskbedömning är att radon orsakar ca 400 lungcancerfall per år, huvudsakligen bland rökare.
Folkhälsoinstitutet har nyligen rapporterat att byggfusk är en betydande risk för folkhälsan, varför kontroll utifrån detta perspektiv är mycket angeläget.
Tungmetaller har i många fall både akuta och långsiktiga hälsoeffekter. I extrema fall har mikrodoser dödlig effekt. Tungmetaller är dock en heteorogen grupp där hälsoeffekterna är högst varierande. Det är speciellt bruket och utsläppen av tre tungmetaller – kvicksilver, kadmium, och bly – som förtjänar fortsatt speciell uppmärksamhet ur ett hälsoperspektiv. Alla tre är i vissa former synnerligen giftiga för människor även i extremt låga doser. Alla tre påverkar bland annat nervsystemet och hjärnans funktion. Barn är särskilt utsatta för påverkan även vid låga doser.
När det gäller kvicksilver är det viktigt att användningen helt upphör. Idag finns det fullgoda ersättningsmaterial i de flesta tillämpningar. Insamlingen av kvicksilver måste intensifieras. Vid de kampanjer som genomförts inom Stockholms län har överraskande stora mängder kvicksilver påträffats hos både privatpersoner, skolor, tandläkare, m.fl. Kunskapen är också i många fall låg om hur man ska handskas med detta kvicksilver. Det bör genomföras ett nationellt initiativ för en nationell insamling av kvicksilver och kvicksilverhaltiga produkter. Eftersom kvicksilver inte ska användas mer och eftersom det är synnerligen svårt att destruera bör åtgärder vidtas för en slutförvaring av kvicksilver avskiljt från biosfären – lämpligast är förmodligen i djupt liggande bergrum.
Kadmium förekommer bland annat i våra jordar. En ökning har skett av halterna p.g.a. tillförsel via konstgödning. I många jordar närmar sig nivåerna de gränser som finns för att tillåta odling av livsmedel. Nya studier tyder på att säkerhetsmarginalen till de kadmiumhalter som kan ge njurskador är betydligt mindre än vad man tidigare trott, och det är därför av yttersta vikt att befolkningens intag av kadmium inte ökar. Kadmium finns även i batterier. Inom EU pågår ett arbete för att förbjuda kadmiumbatterier. Målet för kadmium bör även det vara att användningen helt upphör och att halterna minimeras när det förekommer som förorening i produkter.
När det gäller bly har den största källan till utsläpp – blyad bensin – i stort sett upphört i Sverige. I andra länder är det dock ett fortsatt stort problem. Viktigast i Sverige när det gäller bly är dels att ersätta det där det idag används i stora mängder – bilbatterier, ammunition, sänken, etc – , dels att skapa fungerande insamlingssystem av gamla blyhaltiga produkter. Idag är insamlingssystemen otillgängliga och kunskapen om var bly kan finnas bristfällig.
Det finns även en rad andra tungmetaller där det finns risk för framtida hälsoproblem – det gäller bland annat koppar och krom. Det är därför viktigt att det inom ramen för den nya kemikaliepolitiken och de nya miljömålen upprättas handlingsplaner för kretslopp med försumbara förluster för alla dessa ämnen och produkter, nämligen för att undvika problem liknande dem som vi idag har med kvicksilver och bly där vi i efterhand måste gå in med åtgärder – med stora kostnader som följd – för att rätta till gamla misstag.
Naturligtvis är en förutsättning för att dessa system ska fungera att motsvarande process sker inom EU och övriga grannländer.
Relationerna mellan elektromagnetiska fält och hälsa har alltmer aktualiserats. Människan exponeras dagligen för olika typer av strålning från t.ex. mobiltelefoner, mobilmaster, bildskärmar och diverse elektrisk utrustning. Fler och fler ställer sig därför frågan om vilken påverkan den ökade förekomsten av elektromagnetisk strålning har på hälsan, både på kort och lång sikt. Enskilda människor har beskrivit besvär och ohälsa vid användandet av datorer, mobiltelefoner och i samband med el i alla dess former. Den officiella uppfattningen är att man inte vet om det finns någon som blir sjuk av ”normala” elektromagnetiska fält.
Den s.k. RALF-rapporten som utkom under 2000 har starkt kritiserats och några framstående forskare valde att lämna kommittén innan slutdokumentet framlades p.g.a. att viktiga studier utelämnades. Flera av dem som genomförde RALF-rapporten var samtidigt medlemmar i Telias vetenskapliga råd, vilket också gett anledning till kritik då man kan misstänka att motstridiga intressen kan ha påverkat rapporten.
Det kan inte, enligt Vänsterpartiet, finnas någon grund i att helt bortse från hälsorisker i samband med exponering av elektromagnetiska fält. De studier som gjorts i Sverige och utomlands visar att påverkan sker i varierande grad vilket stödjer försiktighetsprincipen, inte minst när det gäller barn och unga. Tyvärr saknar många av dessa forskare resurser för att fördjupa och vidareutveckla forskningen varför det fortfarande finns oklarheter och osäkerheter som leder till att beslut inte tas om t ex gränsvärden och andra försiktighetsåtgärder.
Vänsterpartiet anser att det bör genomföras en nationell studie och sammanställning av den forskning som hitintills utförts inom området, och man bör återkomma till riksdagen med konkreta förslag till eventuella åtgärder. Detta bör ges regeringen till känna.
Allt fler använder mobiltelefon, inte minst barn och unga, såväl på arbetet som i hemmet. Det finns några fallrapporter om människor som utvecklat olika symtom vid användning av mobiltelefon, främst GSM-telefoner. Utifrån detta har en större studie gjorts med hypotesen att symtomen skulle vara vanligare hos de med GSM-telefoner i förhållande till de med NMT-telefoner. Studien kunde inte bekräfta detta. Vad studien fann var att den tid en person talade i mobiltelefon hade betydelse för olika symtom som t ex värmekänsla vid örat och huvudvärk.
Forskare i Lund har visat på att mobiltelefonstrålning, vid experiment på möss, kan passera blod–hjärn-barriären, vilket får anses som anmärkningsvärt.
Den tredje generationens mobiltelefoner är ytterligare ett outforskat område vilket kräver att försiktighetsprincipen tillämpas.
I Storbritannien kommer alla mobiltelefoner att förses med varning om hälsorisker. Det brittiska hälsodepartementet uppmanar konsumenterna till försiktighet eftersom de anser att det inte kan uteslutas att den elektromagnetiska strålningen från telefonerna är skadliga för hälsan. Varningstexten är särskilt riktad till barn. Vänsterpartiet anser att även Sverige bör införa varningstext på mobiltelefoner. Detta bör ges regeringen till känna.
När det gäller forskning på basstationer och människor som upplever elöverkänslighet och som upplevt symtom från dessa så finns det för närvarande inga systematiska studier. Det har konstaterats att gränsvärdena från strålningsstyrka från fasadantenner har överskridits. Hur vanligt det är vet vi inte. Strålskyddsinstitutet har godtagit operatörernas försäkringar att gränsvärdena inte överskrids. Men eftersom forskningen varken har bekräftat eller förkastat möjligheten att strålning av denna art har effekter på hälsan måste försiktighetsprincipen råda.
I avvaktan på ytterligare kunskap om risker och gränsvärden krävs det stor restriktivitet när det gäller att bevilja bygglov för mobiltelefonmaster och fasadantenner. Så länge vi inte vet att exponeringen från dessa är ofarliga bör de inte placeras i närheten av bebyggelse. Vänsterpartiet menar att regeringen bör återkomma med förslag till hur man lagtekniskt kan lösa detta. Detta bör ges regeringen till känna.
Alltfler människor upplever en elöverkänslighet av varierande grad. Orsaken till dessa besvär har diskuterats flitigt och inte sällan har den enskilda människan hamnat i kläm och behandlats på ett icke värdigt sätt. Det finns ännu inte någon enhetlig och samstämmig förklaring till elöverkänsligheten. Många människor upplever sig som missförstådda och utsatta samtidigt som arbetsliv och familjeliv drabbats av den enskildas ohälsa. Enligt Förbundet för el- och skärmbildsskadade (FEB) lider 180 000 svenskar av elöverkänslighet. FEB är en handikapporganisation med 2 200 medlemmar. 200 av dessa medlemmar hade 1999 tvingats flytta till följd av sin sjukdom.
De elöverkänsliga måste ibland lämna sitt arbete på grund av omfattande besvär samtidigt som de nekas sjukpenning. Elöverkänsliga kan inte vistas i elintensiva miljöer och därmed oftast inte heller på sin arbetsplats. De är i regel inte berättigade till sjukpenning även om elöverkänsligheten är diagnostiserad och läkare sjukskrivit patienten. Dessa människor kan därför hamna mellan två regelverk.
Flera försäkringskassor godkänner inte elöverkänslighet som sjukdom. Inledningsvis kan sjukpenning utgå men efter utredning kan den dras in om diagnosen är elallergi. Det betyder att personer som inte kan vistas på sin arbetsplats hänvisas till socialbidrag. Enligt en överläkare på försäkringskassan är detta inte ett korrekt sätt att förfara då det är arbetsoförmågan som är av vikt och inte orsaken till denna.
Dessa skillnader i försäkringskassornas bedömning är oacceptabla och bör åtgärdas. Elöverkänsliga personer kan inte heller få sin skada bedömd som arbetsskada. De som är överkänsliga för el kan ställas inför det svåra valet att övertala sin läkare att inte skriva elöverkänslighet som diagnos på sjukintyget för att inte riskera sjukpenningen. Samtidigt är det viktigt utifrån arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön och rehabiliteringsansvaret att sjukintyget visar den rätta diagnosen. Detta är ett oacceptabelt förhållande. Symtomen på elöverkänslighet bör betraktas som grund för bedömning av arbetsskada. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Det finns flera olika huvudaspekter för orsaken till elöverkänslighet inom detta område och enligt Olle Johansson, docent vid enheten för experimentell dermatologi vid Karolinska Institutet, är det inte troligt att ett forskningsfält ensamt skulle kunna besvara frågan om tänkbara orsaker. Frågan om elöverkänslighet är för komplex för detta. I dag finns det tendenser till att utgå endast från psykologiska förklaringsmodeller till symtom på elöverkänslighet. Olle Johanssons egen forskning har visat att det finns tydliga förändringar i hudens mastceller hos elöverkänsliga. Mastceller är en typ av celler som finns i samband med allergier och överkänslighet.
Vänsterpartiet anser att forskningen om elöverkänslighet måste breddas och fördjupas. Det krävs en allsidig forskning där tekniker, medicinsk kompetens av alla slag och människor som upplever dessa problem samarbetar. Forskningen bör också inriktas mot att dokumentera och utvärdera åtgärder för rehabilitering och symtomlindring. Det behövs en fortsatt forskning för att vetenskapligt fastställa elöverkänslighet. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
På senare år har våra matvanor förändras radikalt. Vi äter mer ute och köper färdigmat som aldrig förr. Konsumenten har inte längre kontroll över innehållet i maten. Risken för att vi äter fel ökar. Under vår livstid sätter vi i oss i genomsnitt 50 ton mat. Då förstår man att maten utgör en av de miljöfaktorer som påverkar hälsan mest.
Samhällets kostnader för sjukdomar som har samband med kost och livsstil ökar lavinartat. Det gäller till exempel övervikt, hjärt-kärlsjukdomar, vuxendiabetes, tarmsjukdomar, födoämnesallergier, mineralbrist samt vissa former av cancer (grovtarmscancer). Allt mer läkemedel skrivs ut mot sjukdomar som har samband med kosten. Vi äter medicin som aldrig förr mot övervikt, förhöjt blodtryck, förhöjda blodfetter, vuxendiabetes, mineral- och vitaminbrist. Samtidigt som vissa äter alldeles för mycket fett och protein finns det en del av befolkningen som äter alldeles för lite, vilket också det leder till allvarliga hälsoeffekter.
Inte nog med att valet av mat och intagens sammansättning påverkar hälsan. Allt fler av de livsmedel som vi är så beroende av är p.g.a. olika former av miljöpåverkan i större koncentrationer skadliga för vår hälsa.
Tillföljd av bland annat BSE- och dioxinskandalerna har människor på senaste tiden mer än någonsin börjat ifrågasätta vad vi egentligen sätter i oss. En ökad medvetenhet vad gäller livsmedelskvalitet, men även miljöpåverkan och djuretik har fått till följd att efterfrågan på ekologiska produkter ökat. När det gäller hälsomässiga skillnader mellan ekologiska och konventionella produkter finns dock ett väldigt litet forskningsunderlag.
Studier där bland annat Livsmedelsverket deltagit har visat att kemiska bekämpningsmedel inte finns i ekologiska produkter, vilket är ganska självklart då kemisk bekämpning inte används inom den ekologiska produktionen. När det gäller konventionellt producerade livsmedel har vi genom gränsvärden fastslagit vilken mängd bekämpningsmedel människan tål för att inte hälsan ska påverkas. Det är dock mycket svårt att avgöra vilka framtida hälsoeffekter vi kommer att se som följd av generationers användning av bekämpningsmedel. Exempelvis har det visat sig att flera bekämpningsmedel som tidigare användes stör hormonbalansen hos försöksdjur. Effekterna av den tid när dessa bekämpningsmedel var i bruk kanske vi inte får se förrän i framtiden. När det gäller importerade livsmedel är det svårare att reglera detta problem. Det är inte ovanligt att rester av bekämpningsmedel som är förbjudna i Sverige hittas i importerade livsmedel.
För att i framtiden kunna undvika vidare hälso- och miljöeffekter av bekämpningsmedelsanvändningen bör en total avveckling av bekämpningsmedel vara målsättningen inom det svenska jordbruket. Detta ska ges regeringen till känna.
Förutom att det i ekologiska livsmedel inte finns bekämpningsmedelsrester finns det ytterligare fördelar med ekologiska produkter. Vissa studier tyder på att det finns mer C-vitamin i ekologiskt odlade produkter och en mindre mängd skadligt nitrat i de ekologiska grödorna. Det finns även undersökningar som resulterat i bättre smakbetyg för ekologiskt odlade produkter. Väldigt lite forskning har dock bedrivits inom detta område men mer och mer börjar hända. Exempelvis presenterade brittiska the Soil Association en undersökning i somras där det hävdas att ekologiska produkter är hälsosammare än konventionellt odlade produkter. Efter att ha gått igenom över 400 vetenskapliga rapporter som undersökt skillnaden i säkerhet mellan ekologiskt och konventionellt odlade livsmedel anser sig the Soil Association kunna konstatera att eko-mat är bättre för hälsan. Organisationen pekar bland annat på de hälsorisker som användningen av bekämpningsmedel och livsmedelstillsatser medför. Sammanställningen hänvisar till det brittiska sällskapet för allergi, miljömedicin och näringsmedicin som i sina rapporter varnar för bekämpningsmedelsrester. Nyligen har även Sveriges lantbruksuniversitet presenterat en undersökning där det visar sig att ju närmare grisars naturliga foderval foderstater utformas, desto bättre blir köttets näringsmässiga sammansättning. En större mängd grovfoder genom exempelvis tillgång till bete och en mindre mängd kraftfoder, vilket är grunden vid den ekologiska uppfödningen, gav ”nyttigare” fett och en ökad mängd antioxidanter. Vid produktion av kött, ägg eller mejeriprodukter kan det även vara troligt att ett djurs välbefinnande påverkar näringssammansättning och kvalitet på den slutliga produkten. Vi vet idag dock inte tillräckligt. Behov av ökad kunskap inom området är stort.
För att ytterligare stimulera produktionen av ekologiska livsmedel krävs ett höjt politiskt mål för den mängd areal som ska ställas om till ekologisk produktion. Idag finns ett mål på att 20 % av Sveriges totala odlingsareal ska vara omställd till ekologisk produktion till år 2005. Målet för år 2010 bör höjas till 30 %. Detta ska ges regeringen till känna.
Ett av de mer allvarliga hälsorelaterade miljöproblemen är att de tungmetaller som hamnat i kretsloppet på grund av mänsklig aktivitet även hamnar i våra livsmedel. Det betyder att den föda som är livsnödvändig för vår överlevnad i vissa fall är mer eller mindre förgiftad. Exempel på livsmedel som är särskilt utsatta är fet fisk och då särskilt fisk från Östersjön eller från vissa insjöar. De miljögifter som vi finner i fisk är organiskt kvicksilver – metylkvicksilver och dioxiner. Exponeringen för metylkvicksilver är praktiskt taget helt beroende på konsumtion av insjöfisk. Man har uppskattat att kvicksilverhalterna i fisk överskrider gränsvärdesnivåerna i cirka 10 000 svenska insjöar. Den känsligaste gruppen för metylkvicksilverexponering är växande foster som exponeras via moderkakan. Detta är anledningen till att gravida kvinnor rekommenderas att inte äta för stora mängder fisk. Fostrets centrala nervsystem kan bli skadat med försämrade psykomotoriska och neurologiska funktioner som resultat. En hög konsumtion av fet Östersjö- och insjöfisk kan även medföra ett alltför högt intag av klorerade organiska miljögifter som dioxiner och PCB. Dessa ämnen är persistenta, d.v.s. de lagras i kroppen under lång tid, och den kritiska effekten förefaller även här vara påverkan på det växande fostret.
För tillfället pågår diskussioner kring ett förslag från EU-kommissionen om gränsvärden för dioxin i fisk. Införs de föreslagna gränsvärdena kan troligtvis ett totalförbud att sälja lax och ål från Östersjön införas. Detta skulle drabba den svenska fiskenäringen hårt. Den svenska regeringens inställning har hittills varit att det tills vidare är bättre med kostråd och skärpt kamp mot dioxinutsläpp än med gränsvärden. Regeringen menar att det vetenskapliga underlaget är alltför bristfälligt för att gränsvärden ska kunna införas. Ökad kunskap är högst prioriterat för att kunna hantera frågan på ett klokt sätt. Näringsintressen ska dock inte överordnas människors eventuella negativa hälsopåverkan i beslut om gränsvärden för dioxin i livsmedel. Detta ska ges regeringen till känna.
Frågor om genteknik engagerar och berör idag allt fler människor. Många känner skepsis och oro inför den nya tekniken och motsätter sig dess användning. Idag finns ingen känd överhängande hälsofara men det finns risker och den risken ligger främst i att vår kunskap om gentekniken inte är tillräcklig. Trots den stora okunskapen framställs och odlas genmodifierade grödor ute i världen och säljs som livsmedel.
Tidigare hade konsumenterna inte ens möjlighet att välja bort de produkter som framställts genom GMO. Idag finns dock regleringar för ett märkningssystem. Under den ekonomiska vårpropositionen erhöll Statens livsmedelsverk 5 miljoner kronor för en central kontroll av genmodifierade livsmedel. Detta är mycket positivt. Brist på kunskap när det gäller miljö- och hälsoeffekter av GMO kvarstår dock.
För att hinna få fram bättre vetenskapliga underlag för att bedöma riskerna samt ge mer tid för utformning av system för övervakning av genetiska utsläpp bör ett femårigt moratorium för utsättning av GMO-grödor införas. Detta ska ges regeringen till känna.
Det är svårt att räkna ut vad samhället får betala för de kostrelaterade sjukdomarna. Bara sjukvård och sjukfrånvaro orsakade av övervikt beräknas till sex miljarder kronor per år. Sjukvårdskostnader enbart för vuxendiabetes beräknades nyligen till sju miljarder kronor per år. Ska vi även räkna in de hälsoeffekter vi drabbas av genom alla de miljögifter vi får i oss via livsmedel blir det svårt att få en överblick.
Åtgärder har vidtagits på en mängd områden när det gäller att begränsa kemikalieanvändning eller frigörelsen av tungmetaller i kretsloppet och samhället. Behov finns dock av en studie över relationen mellan kost, hälsa och miljö.
Folkhälsoinstitutet bör få i uppdrag att se över sambanden mellan livsmedelsproduktionens och livsmedelshanteringens effekter på den sluliga produktens miljö- och hälsopåverkan samt hur vi i detta sammanhang kan motverka de negativa hälsoeffekterna. Detta ska ges regeringen till känna.
Luftföroreningar som framförallt är knutna till vägtrafik beräknas orsaka ca 100–200 fall av lungcancer per år. Nästan 40 % av alla barn och ungdomar lider av astma eller allergier. 180 000 svenskar är drabbade av elöverkänslighet och mellan 200 000 och 400 000 människor beräknas vara utsatta för radonhalter som överstiger det fastslagna gränsvärdet. Radon orsakar även ca 400 lungcancerfall per år. Njursjukdomar ökar drastiskt. Bara sedan 1990 har antalet patienter i aktiv uremibehandling (slutstadiet i njurens sjukdomsförlopp) ökat med 60 %. Kemikalier, tungmetaller och andra miljöföroreningar kan inte uteslutas vara direkt bidragande orsaker till den drastiska ökningen.
Med dagens ökade kunskaper och tillgång till ny teknik kan vi inom sjukvården göra underverk när det gäller behandling av sjukdomar. Vi blir bättre och bättre, och fler och fler människor har tillgång till god behandling som inte skulle ha funnits tillgänglig för bara något decennium sedan. Samtidigt ökar trycket på vården. Ständiga nedskärningar inom vårdsektorn i kombination med att allt fler människor är i behov av vård ger en ohållbar situation. Att öka resurserna till vårdsektorn är en möjlighet att hantera det ökade behovet. Att förebygga människors ohälsa torde ändock vara den långsiktigt mest hållbara lösningen. Det finns flera förklaringar till att människor mår sämre: förändrad levnadsstandrad, förändrade kostvanor eller ett mer stressat samhälle är några av orsakerna. En förändrad yttre miljö är även det en stor anledning till dagens situation.Vi har kunskap om vad som är bra och vad som är dåligt för människors hälsa. Trots att vårt samhälle ska ge sina invånare social trygghet och välfärd, skapar vår livsstil samtidigt miljöproblem som slår tillbaka på oss själva i form av en ökad ohälsa.
Vårt mål bör enligt oss i Vänsterpartiet vara att den mänskliga verksamhetens miljöpåverkan inte ska drabba vare sig oss själva eller naturen. Genom att upprätta en nollvision för de miljörelaterade negativa hälsoeffekterna tydliggör vi det direkta sambandet mellan vår livsstil och vår hälsa, vilket förhoppningsvis leder till ett förändrat förhållningssätt vad gäller miljö och hälsa. Detta bör ges regeringen till känna.
|
Stockholm den 30 september 2001 |
|
|
Gudrun Schyman (v) |
|
|
Hans Andersson (v) |
Ingrid Burman (v) |
|
Lars Bäckström (v) |
Stig Eriksson (v) |
|
Owe Hellberg (v) |
Berit Jóhannesson (v) |
|
Tanja Linderborg (v) |
Maggi Mikaelsson (v) |
|
Kjell-Erik Karlsson (v) |
Rolf Olsson (v) |