Motion till riksdagen
2001/02:MJ418
av Matz Hammarström m.fl. (mp)

Djurens rätt


1 Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en FN-konferens och FN-deklaration om djurens rättigheter.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utökade kontroller på importerade djur och animalieprodukter.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en djurskyddsminister.1

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att alla djur skall omfattas av djurskyddslagens paragraf om naturligt beteende.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en statlig utredning om djurskyddslagens genomförande.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förbud mot genmanipulation av djur i livsmedelsindustrin.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om import av djur som är genmanipulerade eller har behandlats med tillväxthormon eller antibiotika i tillväxtsyfte.

  8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om raser med genetiskt betingade defekter.

  9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att underlätta för hemslakt.

  10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om omedelbart stopp för vissa djurförsök.

  11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om märkning av djurtestade produkter.

  12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om de djurförsöksetiska nämnderna.

  13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en avgift på försöksdjur.

  14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en avvecklingsplan för djurförsök.

  15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder för att få fram godkända alternativ till djurförsök.

  16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om djurförsök i universitetsutbildningen.

  17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förbud mot pälsfarmer.

  18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om cirkusdjur och djurparker.

  19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om hänsynsfull och långsiktigt hållbar jakt.

1Yrkande 3 hänvisat till KU.

2 Inledning

Det västerländska samhället tenderar att se allt icke-mänskligt liv som objekt, som produktionsfaktorer i syfte att ge oss billig mat eller lyxiga pälsar. Utifrån vår solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet anser vi i Miljöpartiet att moraliska hänsyn ska tas även till djur. Ett grundläggande skydd måste utsträckas till att omfatta alla varelser på jorden. Djur har ett egenvärde, oavsett deras direkta nytta för människan. Denna grundinställning får långtgående konsekvenser för vår syn på politiken rörande djurskydd och djurens rättigheter.

3 Internationellt och EU

Det finns en koppling mellan mängden köttdjur i I-världen och global rättvisa. I ett internationellt perspektiv kan konstateras att vår produktion av kött delvis inkräktar på andra människors möjligheter att tillfredsställa sina behov av livsmedel. För den typen av industriell köttproduktion som är vanlig i västvärlden krävs stora ”skuggarealer” i andra länder för att producera proteinrikt foder till djuren. På det sättet kan djur hållas industriellt och proppas fulla med mat som gör att de växer så fort som möjligt med gott ekonomiskt resultat. Det vore naturligtvis betydligt mer resurseffektivt om ätbara grödor odlades på den marken, för konsumtion hos den lokala befolkningen eller för försäljning. Vi i Miljöpartiet anser att det är eftersträvansvärt att Sverige och EU ska vara självförsörjande vad gäller sådana grundläggande behov. Det kräver en omställning av den svenska djurindustrin mot en mindre kvantitetsinriktad köttproduktion. De flesta människor i världen konsumerar betydligt mindre kött än vi i västvärlden, och vi måste börja acceptera att västvärldens köttkonsumtion absolut inte är hållbar i ett längre och globalt perspektiv. Ur flera aspekter kan vi konstatera att en minskad köttkonsumtionen i västvärlden sannolikt skapar bättre förutsättningar för ett ekologiskt hållbart samhälle och en rättvisare värld.

Djuren har en självklar plats i många samhällen, där människor och djur lever tillsammans i ett samspel med ömsesidigt utnyttjande. I vår del av världen har vi delvis alienerat oss från djuren med efterföljande brist på respekt och hänsyn. Hänsyn till och respekt för människor är grundläggande, men nu är det också dags att få in djuren i ett rättighetsbegrepp. Frågan om djurens rättigheter är därvid, precis som frågan om mänskliga rättigheter, inte enbart en nationell angelägenhet. Vi anser därför att Sverige ska verka internationellt för att förhållandena för djuren förbättras. En FN-konferens och en FN-deklaration om djurens rättigheter skulle utgöra en bra grund för detta arbete. Sverige bör verka för att en sådan genomförs.

I EU transporteras idag många djur under vidriga förhållanden. Vi anser att alla djur har rätt att slippa bli transporterade långa sträckor. Exportsubventioner som orsakar fruktansvärt långa transporter måste bort. Kontrollerna på importerade djur och animaliska produkter till Sverige ska skärpas, både för att minska salmonellarisken och för att vi inte med vår konsumtion omedvetet ska bidra till djurplågeri. Även export av slaktdjur måste ses över, exempelvis med tanke på de fruktansvärda hästmarknaderna i vissa länder. Detta görs delvis i Djurtransportutredningen som tillsattes våren 2001.

4 Sverige

I Sverige är tyvärr förhållandena för djuren i många fall oacceptabla. Kastrering av griskultingar sker utan bedövning. Djur transporteras i upp till 8 timmar och slaktas på storskaliga slakterier där grisar drivs framåt med elstötar och hönor hängs levande uppochned. Förhållandena för de svenska djuren måste ses över och förbättras.

4.1 Djurskyddsmyndighet och djurskyddsminister

I dag saknas en samlad kraft när det gäller djurens rättigheter i stort. Vi har därför arbetat för att inrätta en djurskyddsmyndighet som ser till att djurskyddslagen följs. En sådan kommer nu att tillskapas. Denna centrala myndighet ska kunna fungera som en spjutspets i arbetet med utredningar, forskning, utvärderingar och kunskapsinhämtning. Som en följd av en separat djurskyddsmyndighet anser vi också att det ska finnas en särskild djurskyddsminister, för att ge djurskyddsfrågan den tyngd den förtjänar i regeringen.

4.2 Djurskyddslagen – och tillsynen

Vi vill att alla djur som omfattas av djurskyddslagen ska hållas på ett sätt som ger dem möjlighet att bete sig naturligt. Idag omfattas t ex inte hundar, katter, hästar som inte är tävlingshästar, cirkusdjur och djur i djurparker av paragrafen om naturligt beteende. Om dessa får omfattas av paragrafen kommer kraven på hänsyn i omhändertagandet av dessa djur att höjas, vilket är önskvärt. Idag medger djurskyddslagen dessutom undantag för försvarets djur. Detta kan inte tillåtas; försvarets djur har samma behov som andra djur. När det gäller den svenska djurskyddstillsynen anser vi att den ska ligga på kommunnivå. För att missförhållanden ska upptäckas i tid krävs lokal kännedom.

Varje år slaktas ungefär 76 miljoner djur från det svenska lantbruket. Till största delen är det djur som har fötts upp i trånga utrymmen. Detta trots att vi har en djur­skyddslag som säger att djur ska hållas på ett sätt som ”ger dem möjlighet att bete sig naturligt”. Vi anser att en statlig utvärdering av djurskyddslagens genomförande ska tillsättas.

4.3 Djur i livsmedelsproduktion

Vi kräver en sund djurhållning inom lantbruket, där alla djurens behov tillgodoses. Djuren ska behandlas så att det överensstämmer med deras naturliga sätt att vara, och alla djur ska ha möjlighet att vara ute och ha stora ytor att röra sig på. Därför accepterar vi inte trånga stressande djurstallar eller burar.

Genmanipulation av djur inom livsmedelsproduktion ska inte vara tillåtet. Import av djur eller produkter från djur som är genmanipulerade eller har behandlats med tillväxt­hormon eller antibiotika i tillväxtsyfte ska förhindras. Genmanipulation av djur ska endast tillåtas i undantagsfall för medicinsk forskning som kan leda till att minska människors lidande eller rädda liv. Antibiotika får bara ges till sjuka djur. Raser med genetiskt betingade defekter som Belgisk blå, samt många högproduktionsavlade höns och kycklingar som har ständig växtvärk, ska inte få användas i Sverige.

4.4 Ekologiskt lantbruk

I ett ekologiskt lantbruk, som kräver en högre andel vall, kommer gårdar med idisslare som nötkreatur, får och getter att ges en större plats. Denna förändring kommer att ske på bekostnad av exempelvis de mycket specialiserade svin- och stråsädesgårdarna. Vi ser det som en positiv utveckling att en större del av lantbruket har en balans av djurhållning och växtodling, vilket i allmänhet är fallet på ekologiska gårdar. För att bevara biologisk och genetisk mångfald vill vi förbättra situationen för de gamla svenska husdjursraserna i jordbruket, där många idag är hotade. Vi anser också att regelverket måste ändras för att underlätta för hemslakt, vilket skulle kunna leda till minskade djurtransporter.

5 Djurförsök

Varje år lider tiotusentals djur i vetenskapliga försök och ytterligare hundratusentals utsätts för ett ovärdigt liv. Samtidigt har en del försök haft avgörande betydelse för att rädda sjuka och handikappade människors liv och minska deras lidande. Detta gör att frågan om djurförsök blir både komplex och känsloladdad. Vårt mål är att djurförsök på sikt ska upphöra, och vi vill därför ta krafttag för att få fram alternativa metoder, få bort onödiga djurförsök och minska lidandet för försöksdjur. Försvarets djurförsök samt djurförsök inom kosmetika- och hygienindustrin ska omedelbart stoppas. Djurtestade produkter ska märkas så att konsumenterna kan välja bort dem.

Alla djurförsök som utförs måste ha godkänts av en djurförsöksetisk nämnd. I dessa nämnder kommer hälften av ledamöterna från forskningsvärlden, och många av dem sysslar själva med djurförsök. Vi vill att de djurförsöksetiska nämnderna ska ha tillgång till experter på alternativa metoder, och att endast folkvalda ledamöter i nämnden ska ha rösträtt. Etologisk kompetens, d v s kunskap om djurs naturliga beteenden, måste finnas att tillgå i nämnderna. Djurskyddsorganisationer ska ges möjlighet att överklaga besluten, till skillnad från idag då bara forskarna kan överklaga. Alla ledamöter i nämnden ska ges goda kunskaper i alternativ till djurförsök. De bör också frekvent närvara vid de djurförsök som de godkänt.

För att uppmuntra forskare att ta fram alternativa metoder till djurförsök vill vi ta ut en avgift på försöksdjur. Vi anser också att staten ska ta fram en avvecklingsplan för djurförsök.

Bristande resurser till alternativa metoder är en stor anledning till att det fortfarande görs så många djurförsök. Vi vill därför att det ska ges ett omfattande statligt stöd för detta ändamål. I 2001 års ekonomiska vårproposition har Miljöpartiet drivit igenom en satsning i budgeten för perioden 2002–2004 om 5, 10 respektive 15 miljoner kronor för att främja utvecklingen av alternativa metoder till djurförsök. Sannolikt kommer dessa satsningar att behöva utökas ytterligare. Det är svårt att hitta en jämförande siffra på hur mycket pengar som satsas på att utveckla försök med djur, men allt tyder på att den summan är betydligt högre. Idag krävs enligt internationella överenskommelser djur­försök för att godkänna ett nytt läkemedel. Sverige bör verka för att alternativa metoder till djurförsök inkluderas i dessa regler.

Framväxten av alternativa metoder inom universitetsutbildningen har gått framåt. Vi vill därför att djurförsök inom högskoleutbildningen stoppas för studenter som inte kommer att utföra djurförsök i sitt framtida yrke. Det ska naturligtvis inte heller vara tillåtet att använda djurförsök i de fall då andra metoder kan ge samma insikt som försöket, exempelvis videovisning, datasimuleringar eller modellstudier. De studenter som använder sig av djurförsök ska även genomgå en kurs med träning i etisk diskussion om huruvida och vid vilka tillfällen det är etiskt försvarbart att använda försöksdjur.

6 Päls

Varje år dödas ungefär 1,2 miljoner minkar och ett okänt antal chinchillor i svenska pälsfarmar för sina pälsars skull. På grund av de trånga burarna får dessa djur inte utlopp för sina naturliga beteenden, utan får beteendestörningar. Päls är en vara som människan inte behöver, det är endast ett lyxplagg som orsakar onödigt lidande. Vi anser därför att alla pälsfarmar ska förbjudas.

7 Cirkusar och djurparker

Bestämmelsen i djurskyddslagen om att djur ska ha rätt till ett naturligt beteende gäller inte för cirkusdjur, eftersom det då inte skulle vara lagligt att låta cirkusdjuren leva ett kringflackande och instängt liv. Vi vill att djurskyddslagen ska utvidgas att gälla även cirkusdjur. Vi vill dessutom införa ett uttryckligt förbud mot användning av djur på cirkus som inte finns i tamt tillstånd i Sverige. Djur i djurparker ska inte hållas fängslade i onaturligt små utrymmen.

8 Jakt

Dagens viltvård bör ersättas med faunavård och omfatta alla vilda arter. Jakt måste vara hänsynsfull, reglerad och långsiktigt hållbar. Den ska anpassas till populationerna av de arter som man vill jaga och deras utveckling över tid och rum.

Jakten ska även ta hänsyn till de arter som är beroende av arter som jagas, till exempel jaktfalkens beroende av ripan som födodjur. Ingen jakt ska förekomma på hotade rödlistade arter eller på arter där populationen minskar kraftigt, om jakten kan hota artens fortbestånd. Jakt under vår och sommar, då flytt och reproduktion sker, ska inte vara tillåten. Rovdjurspopulationen ska tillåtas öka till livskraftiga populationer. Alla typer av jakt som innebär stor risk att det jagade djuret lider tar vi avstånd ifrån.

Jakten ska utformas utifrån ett ekologiskt perspektiv där naturvårdsintressen ges större inflytande än jaktintressen. Jakttider och antal djur som får skjutas ska omprövas årligen och baseras på inventeringar för att säkerställa såväl biologisk mångfald som långsiktig ekologisk hållbarhet. Därför vill vi införa ett svenskt faunaråd som ska bestå av representanter för naturvårdsorganisationer, jägarkåren, djurrättsrörelser och viltforskare i lika delar. Detta råd ska se över jaktens praktiska och etiska aspekter och vara rådgivande om jakttider och jaktformer.

Stockholm den 5 oktober 2001

Matz Hammarström (mp)

Lotta Nilsson-Hedström (mp)

Gudrun Lindvall (mp)

Kia Andreasson (mp)

Barbro Feltzing (mp)

Gunnar Goude (mp)

Helena Hillar Rosenqvist (mp)

Mikael Johansson (mp)

Per Lager (mp)

Ewa Larsson (mp)

Yvonne Ruwaida (mp)

Ingegerd Saarinen (mp)

Marianne Samuelsson (mp)

Birger Schlaug (mp)

Kerstin-Maria Stalin (mp)

Lars Ångström (mp)