Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om förbud mot burhållning av höns i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen beslöt 1988 att hönor för äggproduktion inte skulle få hållas i bur efter den 1 januari 1999. Burförbudet infördes som en följd av den skärpta djurskyddslagen, som innehåller en ny paragraf där djurens rätt till naturligt beteende stadgas.
1997 ändrade riksdagen burförbudet till att omfatta enbart existerande traditionella burar utan inredning. Bakom det nya beslutet låg en stark lobbyverksamhet och total ohörsamhet från stora buräggsproducenter som vägrat följa riksdagens beslut att ställa om till golvhållning.
Hösten 2000 godkände Jordbruksverket den första ”alternativa” buren, en modifierad bur som innehåller ett värprede, en sittpinne och ett sandbad. Ytan per höna har inte ökats. Värprede och sandbad är stängda stora delar av dygnet varför denna extrayta bara är tillgänglig viss tid.
Hälften av ledamöterna i Jordbruksverkets referensgrupp för värphönsfrågor stod inte bakom godkännandet. Den forskning som bedrivits inom ramen för ny teknikprovning, som måste ske om ny teknik inom djurhållningen skall tas i bruk, visade att hönorna inte utnyttjade de ”funktioner” som fanns i burarna i tillräcklig grad för att man ska kunna dra slutsatsen att buren uppfyller högt ställda djurskyddskrav. Ofullständiga uppgifter om sandbadsutnyttjandet redovisades, men det är väl känt att sandbaden används i liten utsträckning. Det är tekniskt svårt och tidsödande att fylla på sandbaden. Någon undersökning om huruvida sandbaden verkligen är fyllda med strö hela tiden och hur många timmar dessa är öppna för hönorna har inte gjorts.
Sammanfattningsvis är det inte visat att hönorna får utlopp för sina naturliga beteenden i burarna. Eftersom hönorna är instängda på en liten yta kan de inte utföra de beteenden som kräver mycket större areal.
Vid en konferens anordnad av riksdagens djurskyddsforum våren 2000 konstaterade hönsforskare att en modifierad bur aldrig kan ge hönorna optimala betingelser. Endast frigång kan tillgodose hönornas behov och säkerställa att även lågrankade hönor kan klara sig.
Trots EU:s beslut att modifierade burar skall vara tillåtna efter 2012 då de traditionella förbjuds, har den holländske jordbruksministern aviserat att han kommer att lägga ett förslag om förbud mot modifierade burar. Förbud övervägs också av Belgiens och Tysklands konsumentministrar.
Att fortsätta hålla hönor i bur är ett intresse enbart för en del av äggnäringen. Konsumenterna har däremot i undersökningar visat att de föredrar ägg från frigående hönor. På grund av avsaknad av märkning enligt produktionssätt och inte sällan vilseledande märkning har de dock svårigheter att välja det de egentligen vill ha.
Eftersom hönorna inte kan erbjudas ett gott hönsliv i modifierade burar är det viktigt att sätta stopp för fortsatta investeringar i sådana system. Många buräggsproducenter som har hönor i gamla burar på dispens vill helst behålla allt vid det gamla. Över 20 av de största buräggsproducenterna har aviserat att de tänker överklaga om Jordbruksverket inte ger dem fortsatta dispenser och har hotat med att dra ärendet inför EG-domstolen.
Det är därför av största vikt att en gång för alla förbjuda burhållning av höns. Detta måste naturligtvis föregås av en viss avvecklingsperiod. Det är dock angeläget att denna görs så kort som möjligt.
|
Stockholm den 4 oktober 2001 |
|
|
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) |