Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bevara den kommunala livsmedelstillsynen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kommunerna måste ges möjlighet att samverka om livsmedelstillsynen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att reformera finansierings- och avgiftssystemet för livsmedelstillsynen.
Sunda och säkra livsmedel är mycket viktigt för människors hälsa och välbefinnande, inte minst för våra barn. Livsmedel framställda på ett sunt och säkert sätt är en livskvalitetsfråga. Den ständigt pågående debatten kring livsmedelssäkerhet visar att förebyggande livsmedelsarbete måste prioriteras. Människor kommer allt längre från produktionen, vilket medför att de inte vet hur den mat de äter produceras. Banden mellan producenter och konsumenter måste stärkas så att förtroendet för livsmedelsproduktionen främjas. Rapporter om akrylamid, brister i hanteringen av djur vid slakt m.m. bidrar till stor misstänksamhet och osäkerhet hos konsumenterna, något som inte är acceptabelt. Människor måste kunna känna trygghet i att livsmedel produceras och hanteras på ett sunt och säkert sätt.
Livsmedelsverket är den centrala tillsynsmyndighet som verkar för att konsumenter har tillgång till säkra livsmedel av god kvalitet. Verket informerar och ger råd om goda matvanor samt arbetar med forskning och utveckling m.m. Med andra ord, Livsmedelsverket är högst ansvarig för vår hälsa och säkerhet genom en tillförlitlig livsmedelssäkerhet. Riksdagens revisorer har konstaterat brister på ett flertal punkter vad gäller den statliga livsmedelstillsynen. Kritik riktas bl.a. mot organisationen och samarbetet mellan Livsmedelsverket och kommunerna samt det nu gällande finansierings- och avgiftssystemet.
Centerpartiet har vid ett flertal tillfällen påtalat vikten av att öka anslagen till Livsmedelsverket. Det motsatta håller nu på att ske när regeringen aviserar om nedskärningar vid verket. Detta i en tid då det redan på många håll i landet råder en bristfällig livsmedelskontroll.
Livsmedelsverkets styrelse är mycket oroad över de aviserade nedskärningarna, som på sikt anses bli ett hot mot livsmedelssäkerheten. Verket är redan hårt belastat med alltfler uppgifter samt en hårt belastad personal. För att verket ska kunna arbeta mer aktivt krävs mer resurser, i annat fall måste ambitionerna sänkas.
Riksdagens revisorers samt den europeiska kommissionens utvärderingar av den svenska livmedelstillsynen visar att den svenska livsmedelstillsynen har brister vad gäller tillsynsfrekvens, tillvägagångssätt och resurser.
Livsmedelsverket behöver ett kraftigt tillskott och en långsiktig höjning av nivån på det årliga anslaget. Som ett första steg i denna ambition har Centerpartiet därför i tilläggsbudgeten för 2002 ökat anslaget till Livsmedelsverket, jämfört med regeringens förslag, med 28 miljoner kronor. Även ökade anslag för kommande år måste tilldelas för att verket ska kunna garantera en god livsmedelstillsyn samt påbörja ett förbättringsarbete inom och utanför organisationen på olika sätt. En långsiktig anslagshöjning möjliggör för Sverige att bidra med goda, vetenskapliga underlag i internationella sammanhang. Det i sin tur ger Sverige möjlighet att påverka livsmedelssäkerheten i Europa. Vad som ovan anförts om att öka anslagen till Livsmedelsverket bör ges regeringen till känna.
På senare år har det för Livsmedelsverket samt många kommuner blivit svårt att hinna med en tillfredsställande livsmedelstillsyn, något som kan vara följden av att vi bl.a. årligen importerar stora mängder livsmedel. Ansvaret för att t.ex. salmonellasmittade produkter inte når fram till konsumenterna ligger i sista hand på kommunernas livsmedelsinspektörer. Liksom vårt krav på ökade resurser till Livsmedelsverket, så behöver även den kommunala livsmedelstillsynen tilldelas mer resurser, framför allt i form av ett mer aktivt stöd från Livsmedelsverket. Detta förutsätter naturligtvis att verket tilldelas ökade anslag. Vi vill dock se att en fortsatt kommunal livsmedelstillsyn bedrivs. Det är viktigt för att främja kontakterna mellan tillsynsmyndighet och näringsidkare.
Riksrevisionsverket har undersökt hur företagen uppfattar den lokala livsmedelstillsynen. I undersökningen framkommer att en aktiv tillsyn hos företagen leder till en generellt positiv inställning bland näringsidkarna. De företagare som hade fått besök under det senast året var mer positiva än de som inte hade fått något besök. Förslaget om att förstatliga livsmedelstillsynen skulle medföra att den så viktiga lokalkännedomen skulle gå förlorad, samtidigt som administrationen av många skulle upplevas som krångligare. Livsmedelstillsynen bör även i fortsättningen utgå från den lokala nivån och bygga på en helhetssyn. Det betyder att det i tillsynsarbetet måste finnas en samverkan mellan livsmedelslagen, djurskyddslagen och miljöbalken. Vad som ovan anförts om att bevara den kommunala livsmedelstillsynen bör ges regeringen till känna.
Det finns problem med livsmedelstillsynen i flertalet kommuner, kanske framför allt bland de mindre kommunerna som ofta har små resurser. Oftast finns endast en eller ett par inspektörer i mindre kommuner som ska hinna utöva tillsyn av miljö, livsmedel och djurskydd. De två sistnämnda områdena tillåter inte samverkan kommuner emellan. I denna motion vill vi framhålla vikten av att livsmedelslagen ändras så att kommunerna i fortsättningen får formell rätt att samverka med varandra. Det bör vara upp till varje kommun att avgöra om de ska anställa eller på annat sätt anlita livsmedelsinspektör som utövar tillsynen. Detta är särskilt viktigt med tanke på att flertalet kommuner har upplevt brister i form av aktivt stöd från Livsmedelsverket. Vad som ovan anförts om att kommunerna måste ges möjlighet att samverka om livsmedelstillsynen bör ges regeringen till känna.
Det kan konstateras att Riksdagens revisorers tidigare framförda kritik, 1994, beträffande finansierings- och avgiftssystemet för livsmedelstillsynen fortfarande äger stor giltighet. Nuvarande avgiftssystem är fortfarande komplicerat, vilket har betydande negativa effekter på såväl företag som tillsynsmyndigheter. Revisorerna konstaterar bl.a. att företag inte får tillräckliga incitament att följa gällande regelverk samt att myndigheterna inte ges några garantier för att de får tillräckliga resurser för tillsyn.
De 15 % av de årliga tillsynsavgifterna som kommunerna överför till Livsmedelsverket bör upphöra. Kommunernas livsmedelstillsyn bör finansieras med en grundavgift som t.ex. sätts i relation till företagens omsättning eller antal anställda. På så sätt bidrar avgiftssystemet till lika villkor för stora och små företag. De verksamheter som vid tillsyn påvisar brister i hygien och hantering av livsmedel m.m. bör själva stå för de merkostnader som uppstår vid uppföljande och därmed ökad tillsyn.
I och med förslaget att låta kommunerna kvarhålla 15 % av de årliga tillsynsavgifterna så måste Livsmedelsverkets anslag höjas, något som vi redan nämnt tidigare i denna motion. Vad som ovan anförts om att reformera finansierings- och avgiftssystemet för livsmedelstillsynen bör ges regeringen till känna.
|
Stockholm den 7 maj 2002 |
|
|
Eskil Erlandsson (c) |
|
|
Sven Bergström (c) |
Birgitta Carlsson (c) |
|
Viviann Gerdin (c) |
Åke Sandström (c) |