Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om jordbruks- och livsmedelsproduktion.
En bra jordbruks- och livsmedelspolitik ska leda till att alla har tillgång till god och säker mat till skäliga priser. För att nå det är det å ena sidan angeläget att ha starka konsumentorganisationer. Å andra sidan handlar det om att ge de svenska livsmedelsproducenterna – jordbrukarna – goda förutsättningar att leva upp till och följa de krav som ställs på bra djuromsorg, miljötänkande och framtagning av säkra livsmedel. Målet för landets jordbrukspolitik måste vara att i hela landet kunna ha ett livskraftigt och levande jordbruk.
Jordbrukspolitiken är ett komplex av ett politikområde. Den innefattar såväl regionalpolitik som fördelningspolitik, miljövård, resurshushållning, solidaritet och politik för en levande landsbygd. Jordbruks- och livsmedelspolitiken har dessutom stor betydelse i glesbygden som komplement till övriga arbetstillfällen. Genom olika stimulansåtgärder exempelvis till ekologiska odlingar som kombineras med naturvårdsåtgärder fyller man målsättningar inom flera politikområden. Ofta handlar det om enkla åtgärder som samtidigt har stor betydelse för småföretagare. Det gäller stöd till småskalig livsmedelsproduktion genom statsbidrag till lagerlokaler för potatis-, grönsaks- och rotfruktsodlare och återuppbyggande av ett avbytarsystem för mjölkbönder. På så sätt bevaras och vidareutvecklas en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelssektor. Dessutom bidrar man till den hälsa och det välbefinnande som kosten har stor betydelse för.
|
Stockholm den 2 oktober 2001 |
|
|
Agneta Lundberg (s) |
Göran Norlander (s) |