Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om strandskyddet.
Strandskyddsbestämmelserna finns reglerade i miljöbalken och fungerar lika över hela landet. I Norrland är förutsättningarna annorlunda än t.ex. i storstadsregionerna. I Västernorrland finns 2,7 km strand per innevånare, så det rörliga friluftslivets intressen blir väl tillgodosedda. Men ändå är det så att om någon vill bygga ett sommarhus nära stranden går ej detta på grund av strandskyddsbestämmelserna. Detta kan upplevas statiskt och svårt för den enskilde att förstå. Att tillgodose det rörliga friluftslivet är naturligtvis oerhört viktigt, men med så stora strandytor kan allas intressen tillgodoses.
Enligt portalbestämmelsen i 1 kap 2 § plan- och bygglagen ”är det en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten”. Som ovan nämnts regleras strandskyddet idag i miljöbalken, vilket innebär att strandskyddet är undantaget från det kommunala planmonopolet. Enligt vår uppfattning borde kommunerna i sin fysiska planering med utgångspunkt i strandskyddets syfte få bestämma var strandskyddet skall gälla och inte gälla.
Därför bör en översyn av bestämmelserna ske i syfte att kommunerna skall avgöra om undantag från strandskyddsbestämmelserna kan lämnas, naturligtvis med största hänsyn tagen till allmänintresset. Härvid bör övervägas om inte strandskyddsbestämmelserna bör överföras till plan- och bygglagen.
De lokala förutsättningarna i Sverige är så olika så därför bör också frågan avgöras lokalt.
|
Stockholm den 3 oktober 2001 |
|
|
Kerstin Kristiansson Karlstedt (s) |
Göran Norlander (s) |