Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en lagändring när det gäller ansvaret för otillåtna oljeutsläpp.
Enligt nuvarande lagstiftning och regler kan inte sjöfartens ”oljebovar” bestraffas. Enligt uppgift släpper fartyg ut olja i den svenska delen av Östersjön ca 400 gånger om året. Hur många utsläpp sker i de övriga delarna, månntro?
Hur ska sjövägen kunna bli miljövägen om inte detta förändras med det snaraste?
Idag räcker det inte med att t.ex. Kustbevakningen ser ett utsläpp från ett fartyg för att en påföljd ska kunna utdömas. Det måste bevisas vilken person ombord som företagit denna brottsliga handling. Vi tycker att detta är orimligt höga beviskrav. Vi tycker att befälhavaren, som i övrigt har hela ansvaret för fartyget, ska kunna ställas till svars för otillåtna oljeutsläpp i havet. Av 1999 års 395 utsläpp kunde 125 knytas till ett visst fartyg, men inte i något fall har åtal lett till fällande dom.
Det talar för att lagstiftningen måste förändras, tycker vi.
Det finns visserligen en vattenföroreningsavgift som kan utdömas. Men då är ju skadan redan skedd.
Vid oljeutsläpp visas ofta på TV skadade fåglar och deras lidande. Det är illa nog. Men skadan på flora och fauna i deras helhet är förödande för miljön. I högtidliga stunder talar vi om, inte mer utsläpp än vad naturen tål och krav på en uthållig tillväxt. Menar vi allvar måste vi också skapa förutsättningar för detta. Genom att ihärdigt påverka attityder och beslut såväl i andra länder som i internationella organisationer, som IMO, Marpol och EU.
Enligt uppgift planeras en utbyggnad av raffinaderiverksamhet i våra grannländer på andra sidan Östersjön.
Det finns all anledning att vara uppmärksam och på olika vis påverka så att vårt gemensamma hav kommer att ha en sund och frisk flora och fauna och ge glädje och rekreation till invånarna runt kusterna.
|
Stockholm den 25 september 2001 |
|
|
Lisbet Calner (s) |
Mona Berglund Nilsson (s) |