Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en etablering av ett livsmedelsforskningsinstitut i Kävlinge.
För närvarande genomgår livsmedelsindustrin stora förändringar. Det gäller såväl nationellt som internationellt. I Sverige har förändringsprocessen accentuerats av medlemskapet i EU, som förändrat den svenska livsmedelsmarknaden från en nationellt skyddad marknad till en marknad där näringens företag befinner sig i en internationell konkurrens. Detta ställer stora krav på företagen att utveckla särpräglade produkter med höga förädlingsvärden. Det kan också åstadkommas – genom produktutveckling och utveckling av ny teknik, design och marknadsföring så att de nya produkterna tillgodoser specifika kundgruppers behov. Förutom en marknadsorientering av produkterna krävs att företagen på ett bättre sätt än hittills kan nyttja teknik för marknadsföring och informationsutbyte samt tar vara på de tekniska möjligheter som är under stark utveckling vad gäller marknadskommunikation, förpackningar och logistik.
Skåne, som befinner sig mitt i fokus för skapandet av en Öresundsregion, utgör tillsammans med Danmark ett av de med mest expansiva och spännande livsmedelsklustren i Europa. Med 45 procent av landets livsmedelsproducenter baserade i regionen är Skåne i hög grad ett centrum för den svenska livsmedelsindustrin. Dessutom är Danmark, i relativa termer, den i särklass största livsmedelsexportören i världen. Regionens historiska position som två länders livsmedelscentrum förklarar närvaron av företag inom nära nog alla led i livsmedelskedjan. Inom vissa områden har utvecklingen från ledande nationella företag inom respektive verksamhetsområde i Sverige och Danmark lett fram till stora ledande internationella företag. Djupet i regionens livsmedelskluster kan förklaras med nödvändigheten att utveckla speciell kompetens inom jordbruksforskning, industriell forskning och utveckling för att nå positioner som är ledande inom sina områden på de internationella marknaderna. Det gäller såväl förädlingsindustrin som förpackning och temperaturkontrollerad lagring och distribution.
Med stora nationella och internationella företag inom livsmedelssektorn med starka enheter för forskning och utveckling, lokaliseringen av universitet och högskolor med särskild inriktning och intresse inom livsmedelsområdet och ett upptagningsområde på mer än 3 miljoner människor i Öresundsregionen är Skåne utan tvekan den bästa lokaliseringen för ett livsmedelsforskningsinstitut. Ett insititut som kan vara av såväl regionalt som nationellt och internationellt intresse.
Globaliseringen såväl inom handeln som inom livsmedelsproduktionen har varit stark. Därför behövs forskning om konkurrensförutsättningar i olika länder, om uppbyggande av konkurrenskraft, om resursbyggnad i kompetenskluster, om möjligheterna med ökat samarbete mellan Sverige och Danmark inom livsmedelsområdet samt om internationaliseringsstrategier och deras konsekvenser.
Den ökande internationaliseringen innebär också att svenska livsmedelsföretag i ökande omfattning kommer att arbeta på främmande marknader. Det gör det angeläget att studera hur olika konsumentgrupper utomlands upplever och använder mat, livsmedlens och måltidernas sociala och kulturella roll.
Det gäller att finna anknytningspunkter till nationella matkulturer där svenska matprodukter skulle kunna fungera som komplement eller innovativa förslag.
En gedigen insikt i såväl konsumentpreferenser på främmande marknader som motivationen hos utländska industri- och handelsföretag att använda svenska livsmedelsprodukter ger en god grund för lyckad livsmedelsexport.
Hushållens och konsumenternas roll i livsmedelskedjan är ett forskningsområde i stark utveckling. Under decennier har uppmaningar att lyssna på och förstå konsumenter framförallt betraktats som goda råd att beaktas om inte andra viktiga förhållanden varit prioriterade. Den nya situationen som livsmedelsindustrin befinner sig i med stora informationsanskaffningsmöjligheter hos konsumenterna och där livsmedelskonsumtion ses som ett uttrycksmedel för individens eller familjens livsstil, har givit ett läge där en bättre konsumentförståelse blir en nödvändighet.
Konsumenterna och hushållen bör ses som en del av själva förädlingskedjan, och inte bara som konsumenter av de olika kedjornas slutprodukter. Genom att många hushållsgrupper tycks lägga ökad vikt vid miljö, hälsa eller etik, påverkas exempelvis inte bara produktutvecklingen inom kedjan, utan också utvecklingen när det gäller distributionssystem och produktionsformer. Det finns också indikationer på att hushållen roll kan förskjutas på så vis att vissa moment i den framtida distributionskedjan i högre grad kan komma att utföras av dem.
Kommunikationen mellan huhållen och de övriga aktörerna i de olika distributionskedjorna är också en betydande faktor för att produktutveckling och marknadsorientering i övrigt ska ske på ett effektivt vis. Här handlar det om att öka förståelsen för konsumenternas förändrade preferenser samt att vidareutveckla kommunikations- och informationssystem för att förbättra dialogen med konsumenterna.
|
Stockholm den 1 oktober 2001 |
|
|
Anders Karlsson (s) |
Ronny Olander (s) |