Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inventering av landets biologiska mångfald.
Den biologiska mångfalden i vårt land är till stora delar okänd. Vissa organismgrupper, t.ex. fåglar och kärlväxter, är relativt väl utforskade vad gäller arters förekomst i landet och svensk utbredning. Men många artgrupper, t ex ekologiskt viktiga artgrupper såsom marina organismer och svampar, är till stor del okända. De inventeringar som utförts har en mycket ojämn täckning. Vissa geografiska områden i vårt land är mycket dåligt inventerade för de flesta artgrupper, t ex de stora norrländska vidderna.
Den inventeringsverksamhet som pågår i vårt land sköts mest av amatörer som har specialkunskaper om någon specifik artgrupp. Statens lokala miljöorgan, länsstyrelserna, har inget anslag för att engagera kunniga taxonomer som ute i fält kan inventera den biologiska mångfalden enligt en viss vedertagen metodik. Naturkunniga amatörer utför en storslagen insats som är värd allt beröm. Men inventeringar sker ofta utan vedertagen metodik och med mycket ojämn spridning över landet.
Sverige har ratificerat Riokonventionen om biologisk mångfald. Artikel 7 i konventionen har som rubrik ”Identifiering och övervakning”.
Där sägs:
Varje fördragsslutande part skall så vitt möjligt och om så är lämpligt, särskilt för vad som anges i artiklarna 8 till 10:
(a) Identifiera komponenter av biologisk mångfald av betydelse för dess bevarande och hållbara nyttjande med hänsyn tagen till den indikativa förteckningen över kategorier angivna i bilaga 1;
(b) övervaka, genom insamling av prover och andra metoder, de komponenter av biologisk mångfald som identifierats enligt punkt (a) ovan, med särskild uppmärksamhet riktad på dem som kräver snara åtgärder för bevarande och dem som erbjuder den största potentialen för hållbart nyttjande;
(c) identifiera processer och kategorier av aktiviteter som har, eller troligen kommer att ha, betydande skadliga effekter på bevarande och det hållbara nyttjande av biologisk mångfald, och övervaka dessas effekter genom provtagning och andra metoder; och
(d) bibehålla och organisera med hjälp av någon mekanism, data som erhållits från identifierings- och övervakningsaktiviteterna enligt punkterna (a), (b) och (c).
Varje part som ratificerat konventionen om biologisk mångfald har således åtagit sig att inventera (”identifiera”) och att övervaka mångfalden (7 b och c) samt att förvara och organisera samlingar och data om BM (7 d).
Anslagen till miljö har förstärkts mycket under den tid Miljöpartiet de gröna samarbetat med regeringen. Vi anser att det är väsentligt att Statens naturvårdsverk (SNV), som är den myndighet som ansvarar för den biologiska mångfalden i landet, prioriterar inventeringar av densamma. Därmed uppfyller vårt land sitt åtagande enligt Riokonventionens artikel 7 a. Länsstyrelsernas miljöenheter bör också uppmärksammas på det åtagande som följer av Riokonventionen för att hjälpa till med inventeringen av olika artgrupper inom vissa geografiska områden.
|
Stockholm den 4 oktober 2001 |
|
|
Gudrun Lindvall (mp) |