Motion till riksdagen
2001/02:MJ334
av Catharina Elmsäter-Svärd (m)

Miljöklassning av drivmedel


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda huruvida miljöklassning av alternativa drivmedel, särskilt för kompressionsmotorer (diesel), kan miljöklassificeras baserat på emissionsresultaten i stället för på drivmedlens sammansättning och tekniska egenskaper.

Motivering

Idag styrs miljöklassningen av specifikationer som innehåller ett antal krav på själva drivmedlen i form av deras sammansättning och tekniska egenskaper. Utformningen av miljöklassningen har en allvarlig bieffekt genom att den kan missgynna alternativa, renare drivmedel som inte förutsågs när miljöklassningen infördes. Detta har uppmärksammats av riksdagen och beslut har tagits om att regeringen ska se över miljöklassningen och rätta till missförhållandet.

Alternativa drivmedel och blandade drivmedel kan ha väldigt olika sammansättning och egenskaper, men samtidigt ge minst lika goda samlade emissionsegenskaper som t ex miljöklass 1-diesel. En radikalt annorlunda möjlighet att specificera drivmedel kan vara att fokusera på resultatet i form av emissionsegenskaperna istället för själva drivmedlets sammansättning.

Emissionsbilden från alternativa dieseldrivmedel jämförs då med de normalt förekommande dieseloljorna i MK 1, 2 och 3. Drivmedlet hamnar då i den miljöklass som det standarddrivmedel det överensstämmer bäst med. Som parametrar bör de normala reglerade emissionerna ingå (koloxid, kolväten, kväveoxider och sot) samt även några viktiga typer av oreglerade emissioner (t ex koldioxid, svaveloxider, polyaromater, aromater, butadien). Teknisk egenskap i form av tändvillighet, cetan-tal, bör även tas med. På detta vis uppfylls intentionerna i miljöklassningen mer effektivt.

För bensin är denna metod troligen något svårare att införa då bensin internationellt och i Sverige specificeras med många fler parametrar än diesel. Men metoden kan övervägas även här, särskilt för eventuella nya typer av bensin och alternativa drivmedel till ottomotorer.

En viktig fördel med metoder av denna typ är att ett relativt enkelt motortest med tillhörande analys räcker för att avgöra miljöklassificeringen. Med dagens miljöklassning kan nya typer av drivmedel lätt komma i konflikt med vissa tekniska krav och kräva en lång, dyr och osäker process fram till lagändring för att till slut erhålla en rättvis klassificering.

Stockholm den 4 oktober 2001

Catharina Elmsäter-Svärd (m)