Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om de areella näringarnas villkor.
De arealanknutna näringarna – jord- och skogsbruk, trädgård, jakt och fiske – är, och kommer att förbli, avgörande för försörjningen på en stor del av Sveriges lands- och glesbygd. Därför är det viktigt att, förutom att skapa ett allmänt förbättrat klimat för arbete och företagande, se till att förutsättningarna för de traditionella landsbygdsnäringarna förbättras.
Produkterna från skogen utgör Sveriges viktigaste exportvara och det svenska jordbruket tillhör de mest effektiva i världen. Trots detta dras jord- och skogsbruket med lönsamhetsproblem, framför allt beroende på omfattande svenska särskatter.
Grunden för den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU är att de olika medlemsländernas jordbrukare skall kunna konkurrera på likvärdiga villkor. I Sverige har jordbruket produktionsskatter på en nivå som ger de svenska lantbrukarna en betydande konkurrensnackdel. Vi menar att detta är ohållbart och föreslår därför betydande skattesänkningar vad gäller jord- och skogsbrukets skatter på diesel och handelsgödsel. När det gäller dieselolja som används i skogs- och jordbruket samt arbetsredskap föreslår vi en sänkning av skatten med 2,51 kronor per liter till nivån 53 öre per liter. I dag beskattas handelsgödselns kväveinnehåll med 1,80 kronor per kg kväve. Vi föreslår att kväveskatten helt tas bort. Kadmiumavgiften bör däremot vara kvar.
De familjeägda jord- och skogsbruksföretagen utgör grunden i näringen. Det saknas i dag rimliga möjligheter till generationsväxlingar, vilket är en nödvändighet för att de familjeägda företagen skall kunna bestå. För företagen, inte minst inom skogs- och jordbruksnäringen, är det viktigt att skattelagstiftningen vad gäller reavinster inte försvårar eller hämmar generationsskiften.
Även övriga skatter som påverkar övergången från en generation till nästa, såsom arvsskatt och gåvoskatt, är ofta förödande. Det finns exempel på barn till jord- och skogsbrukare som inte har råd att ärva sina föräldrar på annat sätt än att totalskövla eller sönderstycka fastigheten ifråga. Detta minskar framtidstron och hämmar utvecklingen på landsbygden.
Den socialdemokratiska regeringen har satt upp som mål att den ekologiska livsmedelsproduktionen skall uppgå till 20 procent av den totala produktionen. Vi anser inte att det är politikens uppgift att sätta upp den typen av kvantitativa mål. Det är inte fel med alternativa produktionsformer, men utgångspunkten måste vara att den ekologiska produktionsvolymen, som på vilken marknad som helst, får anpassas till efterfrågan utan statlig inblandning.
Under överskådlig tid kommer basen i det svenska jordbruket att utgöras av den konventionella produktionen såväl ur ett produktions- som ett miljöperspektiv. Det konventionella jordbrukets konkurrenskraft på den allt mer globaliserade livsmedelsmarknaden är avgörande för att åstadkomma en positiv utveckling av den svenska landsbygden. Grunden för en hållbar utveckling och en livskraftig lands- och glesbygd är därför ett lönsamt och konkurrenskraftigt jord- och skogsbruk.
|
Stockholm den 4 oktober 2001 |
|
|
Lars Björkman (m) |
Jeppe Johnsson (m) |