Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en kartläggning av den svenska bilparken.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag för att minska den åldrande bilparken.
Vi har en åldrande bilpark i Sverige. Alltfler kör alltfler äldre bilar. Detta kan kanske ses förståeligt med hänsyn till den höga kapitalkostnaden samt de höga driftkostnaderna för bilar. Inte minst staten gör sitt genom bibehållandet av hög bensinskatt, moms, bilskatt m.m. som drabbar bilägare. Inte desto mindre är den åldrande bilparken ett samhälleligt problem.
Äldre bilar släpper ut mer avgaser än nya bilar. Äldre bilar förbrukar mer drivmedel än nya bilar. Äldre bilar är mindre säkra än nya bilar.
För varje gammal bil som byts ut mot en ny bil får vi alltså bättre luft och mindre förbrukning av ändliga resurser som olja. Att vi dessutom skulle spara åtskilliga människors liv och undvika skador och onödigt lidande är inte heller ett faktum man kan bortse ifrån.
Det finns åtgärder av mer ”morotskaraktär” och åtgärder av mer ”piskkaraktär” och bägge är nödvändiga i kombination för att nå tillräcklig stor effekt. Till ”morötterna” kan nämnas ytterligare sänkt bilskatt för nyare bilar, mer kraftfullt förhöjd skrotpremie på gamla bilar. Till incitament av ”piskkaraktär” kan man räkna en kraftfull höjning av bilskatten på gamla bilar.
En hel del av dessa åtgärder är redan föreslagna och genomförda, men det gäller att gå mycket längre än vad staten hittills gjort. Kanske ska ett totalförbud för fordon i vissa åldersklasser i Sverige övervägas. Viktigt är då att klargöra och säkra gränsen emot s.k. veteranbilar. Veteranbilskulturen är en mycket viktig företeelse i förståelsen om hur vårt samhälle utvecklats – då vårt samhälle i mångt och mycket påverkats av bilismens framväxt. Det heter som bekant att utan bilen stannar Sverige. Regeringen bör kartlägga anledningen till att vi har en så åldrad bilpark och föreslå kraftfulla åtgärder för att minska denna till förmån för miljön, människors liv och hälsa.
|
Stockholm den 2 oktober 2001 |
|
|
Amanda Agestav (kd) |