Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av en svensk djurskyddslagstiftning som inte diskriminerar enskilda religionsutövare.
Statsministern har vid ett flertal tillfällen under slutet av 90-talet markerat mot den gryende nynazismen. Med boken ”Om detta må ni berätta” och ”levande historia-projektet” visade statsministern och riksdagspartierna att de inte enbart talade om nynazismen, utan med kraft reagerade mot denna sjukdom i samhället. Samtidigt vet vi att det finns grupper i samhället som upplever att deras religiösa övertygelse kränks av den svenska lagstiftningen. Det jag tänker på är judiska och muslimska trosutövare som inte tillåts att slakta lamm och nötkreatur enligt sina historiska och religiösa traditioner. Sverige är tillsammans med Schweiz och Norge ett av de få länder som inte tillåter koscher- och halaleslakt.
I ett svar på en fråga har jag fått beskedet att denna frågeställning fortlöpande följs av regeringen. Samma svar gavs av utskottet när jag tidigare har motionerat i denna viktiga religionsfrihetsfråga. Djurskyddslagens självklara skydd av djuren och enskilda religionsutövares rättmätiga krav på religionsfrihet samt respekt för historiska och religiösa traditioner har utretts vid ett flertal tillfällen. Enligt min mening räcker det inte med fortsatta utredningar. I SOU 1999:9 Att slakta ett får i Guds namn betonas att respekten för människors religiösa övertygelse måste beaktas på ett tydligare sätt i svensk lagstiftning. Trots utredningar som pekar i denna riktning och nödrop från religiösa är det inte mycket som hänt på området. Jag menar att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag på ändringar i lagen så den tydligare visar respekt för människors religiösa övertygelse.
Elanders Gotab, Stockholm 2001
|
Stockholm den 1 oktober 2001 |
|
|
Magnus Jacobsson (kd) |