Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att en strategi för att minska försöksdjursanvändningen utformas i enlighet med vad som anförs i motionen.
Varje dag utsätts levande varelser medvetet för sjukdom och lidande i experiment. Råttor, möss, fiskar och fåglar är vanligast förekommande, men även marsvin, kaniner, hundar, grisar, apor och andra djur används. Bara i Sverige påbörjas varje år försök på 250 000–350 000 djur. Djurförsöken innebär så gott som alltid ett lidande – under själva experimentet eller i form av stimulanslösa burar.
Användning av försöksdjur är en komplicerad fråga som engagerar många människor. Fler och fler börjar ifrågasätta djurförsöken, även forskare, eftersom djurförsökens värde ofta är begränsat på grund av att det finns stora olikheter mellan människor och djur. Någon vetenskaplig utvärdering av djurförsökens verkliga värde har aldrig gjorts. Idag finns alternativ till djurförsök, men fortfarande utförs djurförsök utan att de alternativa metoder som finns har provats eller ens övervägts.
I Vänsterpartiets partiprogram kan läsas: ”Plågsamma djurförsök måste avskaffas och ersättas av laboratoriebaserad teknik”. Detta är utgångspunkten i Vänsterpartiets politik när det gäller djurförsök. För att kunna uppnå detta mål krävs dock mer än enbart ett konstaterande av dagens situation. En handlingsplan för hur vi ska kunna minska djurförsöken är nödvändig.
De senaste årens framsteg inom forskning och teknikutveckling har kraftigt ökat möjligheterna att utveckla djurfria tekniker för forskning, testning och riskbedömning. Med en kombination av in vitro-metoder, genteknik och metoder som QSAR (kvantitativa strukturaktivitetssamband), borde en stor del av dagens djurförsök kunna ersättas i framtiden. Men det förutsätter en kraftfull forskningsinsats, liksom betydligt mer resurser för validering och för att få metoderna internationellt accepterade.
En handlingsplan för hur djurförsöken skall minskas och på sikt totalt avvecklas är nödvändig för den fortsatta utvecklingen mot en inriktning som inte nödvändigtvis kräver djurförsök. Handlingsplanen är nödvändig för arbetet med att utveckla, standardisera och validera djurförsöksfria testmetoder samt för hur validerade metoder skall kunna bli internationellt accepterade snabbare än idag. Med utgångspunkt i bland annat smärtupplevelse bör en strategi utarbetas som bidrar till att djurförsöken, och särskilt de plågsamma djurförsöken, minskar. Sverige bör dessutom ta på sig en betydligt mer pådrivande roll internationellt i arbetet med att få djurfria metoder validerade och accepterade.
Använda de s.k. 5 R:en i det framtida arbetet med att begränsa försöksdjursanvändningen och utveckla alternativa metoder. Utöver de redan etablerade begreppen refine (förfina), reduce (begränsa) och replace (ersätta) bör även begreppen reject (avvisa) och redirect resources (omfördela resurser) tillämpas.
Identifiera områden där lidande kan minimeras. Redan idag finns material att tillgå om bedömningen av djurs smärtupplevelser och lidande. Detta material torde kunna ligga till grund för de bedömningsgrunder som tillämpas vid den etiska prövningen.
Identifiera områden där djurförsöken kan fasas ut helt. Inom vissa områden är djurförsök ur etisk synpunkt helt förkastliga. Detta kan exempelvis handla om vissa försök utförda av försvaret, där syftet med försöken inte hamnar i ett moraliskt dilemma, utan helt enkelt är onödiga.
Prioritera djurslag på vilka det är särskilt angeläget att minska djurförsöken och djurslag på vilka inga djurförsök bör vara tillåtna. Ett exempel på detta är användningen av primater inom forskningen. Likheten med människan gör att användningen av primater innebär särskilt svåra etiska överväganden.
Tydliggöra vad som är Sveriges roll i arbetet med att minska djurförsöken. EU:s alternativcenter ECVAM (European Center for the Validation of Alternative Methods) drivs helt i EU:s regi. ECVAM spelar en central roll i valideringen av djurfria metoder, men har tyvärr långt ifrån tillräckliga resurser. Ett av Sveriges bidrag till att snabba på valideringen av alternativa metoder bör därför vara att inom EU arbeta för att ECVAM får betydligt större ekonomiska resurser. Sverige måste vara drivande genom forskning och testutveckling inom landet och även vara pådrivande internationellt. Sverige måste också driva dessa frågor hårdare inom både EU och OECD.
Mot bakgrund av denna strategi bör ambitiösa men realistiska mål för en kvantitativ minskning av djurförsök, med särskild inriktning på djurförsök som orsakar lidande, kunna sättas upp. Denna strategi bör också ligga till grund för hur de ökade satsningarna för utveckling av alternativa metoder bör fördelas. En utvärdering av läget bör göras för att se hur långt utvecklingen och valideringen av alternativa testmetoder har kommit för dessa tester. Denna utvärdering bör följas av en långsiktig resurssatsning för att lösa återstående problem. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
|
Stockholm den 29 september 2001 |
|
|
Jonas Ringqvist (v) |
|
|
Lars Bäckström (v) |
Marie Engström (v) |
|
Owe Hellberg (v) |
Siv Holma (v) |
|
Kjell-Erik Karlsson (v) |
Sten Lundström (v) |
|
Johan Lönnroth (v) |
Maggi Mikaelsson (v) |
|
Per Rosengren (v) |