Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nödvändigheten av att ändra våra matvanor i enlighet med rapporten.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att göra hela livsmedelskedjan resurssnål.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förändra jordbrukspolitiken i syfte att främja hållbara matvanor.
1 Yrkande 1 hänvisat till SoU.
Centrum för Tillämpad Näringslära, Stockholms läns landsting publicerade år 1999 en rapport med namn Ett första steg mot hållbara matvanor. I rapporten tas frågor kring livsmedelskedjans och våra matvanors påverkan på miljö upp.
Under motionstiden i september 1999 lämnade jag in en motion med anledning av rapporten. Sedan dess har alltfler insett att våra matvanor måste förändras för att en ekologiskt hållbar utveckling ska komma till stånd. Detsamma gäller för att komma till rätta med många av de sjukdomar som är följden av felaktiga kostvanor. Det känns därför viktigt att på nytt aktualisera frågan.
Livsmedelskedjan har utvecklats till en mycket omfattande och resurskrävande hantering. Tillgången på billig energi och en globaliserad handel är två av förklaringarna till denna utveckling. Omstruktureringen till en storskalig matproduktion med ett litet antal produktionsanläggningar orsakar omfattande transportarbete. Sammantaget utgör livsmedelskedjan en av våra stora miljöbelastare, som bidrar till alla de stora miljöhoten – såväl i Sverige som globalt. Det gäller problem som klimatpåverkan, försurning, marknära ozon, övergödning, nedbrytning av ozonlagret, hotet mot den biologiska mångfalden, förbrukning av ändliga resurser, markförstörelse och vattenproblem. Många av dessa problem orsakas av tunga transporter, men även det intensiva kemikaliserade jordbruket orsakar problem, liksom bevattningen.
Dessutom orsakar dagens mathantering hälsoproblem såväl vid odling, hantering som av kostvanor.
De långa transporterna drabbar också djur där miljoner befinner sig på resa under miserabla förhållanden varje dag.
Den sammanlagda resursanvändningen och miljöbelastningen från livsmedelskedjan är avsevärd. En femtedel av all energi som används i Sverige går till att producera, vidareförädla och tillaga den mat vi konsumerar. Enbart för att försörja Stockholms län med mat används energi motsvarande minst 5 miljoner liter olja – varje dag!
Vår matkonsumtion är inte hållbar. Den producerar enligt beräkningar fyra gånger mer växthusgaser än vad som är ekologiskt uthålligt. Om västerländska matvanor blir norm för jordens människor dör planeten.
Vid valet av mat har man i rapporten från Centrum för Tillämpad Näringslära haft en rad utgångspunkter. Man vill att maten naturligtvis ska innehålla den näring vi behöver, men den ska inte samtidigt orsaka miljöproblem, inte hota den biologiska mångfalden, inte kräva gifter vid framtagningen och dessutom vara framtagen på ett etiskt försvarbart sätt.
Och det fantastiska är att sådan mat produceras idag! För att klara miljöproblemen får man välja närproducerat, frilandsodlat före växthusodlat, och mindre kött. För att klara den biologiska mångfalden blir valet Kravmärkta produkter och kött från betesdjur. För att klara etiken gäller det att välja en stor del vegetabilier för att minska behovet av areal för djurfoder och ge plats för spannmålsodling till en allt större befolkning på jorden. Många unga väljer idag bort köttet helt.
Den mat man förordar kallar man Första-steget-maten. Det är ett konkret och detaljerat förslag som visar i vilken riktning matvanorna och därmed utbudet måste förändras för att kunna vara ett första steg mot en hållbar utveckling på matområdet. Naturligtvis påverkar valet också jordbruket. Förslagen i Första-steget-maten bör genomföras inom en tioårsperiod om hållbara matvanor ska kunna uppnås inom överskådlig framtid anser man. De viktigaste stegen i livsmedelsvalet Första-steget-maten är:
Ät en stor andel vegetabilier.
Här finns kolhydrater, fibrer, vitaminer, mineraler och antioxidanter. En hälsosam kost innehåller mycket frukt och grönt och kräver mindre resurser än dagens. Den totala mängden vegetabilier bör öka med 60 %. En del av salladsgrönsakerna bör ersättas av grövre grönsaker och rotfrukter. Närproducerat och säsongsanpassat, liksom frilandsodlade grönsaker för att spara fossila bränslen, bör det vara.
Ät en måttlig andel animalier.
För att klara kraven ovan måste köttkonsumtionen minska. Välj beteskött som lamm och frigående nöt. Gris- och kycklingkonsumtionen måste halveras, den djurhållningen är varken ekologiskt hållbar eller etiskt acceptabel.
Ät Kravmärkt.
Det ekologiska lantbruket använder mindre ändliga resurser än det konventionella. Som exempel kan nämnas att 1 kg konstkväve kräver ca 1 liter olja för att bindas. Det ger ca 2,5 kg koldioxid till atmosfären. Genom vallodling och användning av stallgödsel erhålls en god mullhalt i den ekologiskt odlade åkermarken. Den biologiska mångfalden behöver ett ekologiskt lantbruk med insekter och örter (läs ogräs). Användningen av bekämpningsmedel – biocider betyder livsdödare – är inte långsiktigt hållbar. Dessutom förgiftas idag grundvattnet på många håll i världen. Och vatten är vårt viktigaste livsmedel.
Ät närproducerat.
För att minska transportutsläppen bör ”importutrymmet” begränsas och i första hand utgöras av näringsmässigt viktiga produkter som t ex apelsiner och broccoli, produkter med låg vattenhalt och Kravprodukter som inte produceras i det egna landet. Hellre Kravpasta från Turkiet än konventionell pasta från Italien enligt rapporten.
Ät färska livsmedel.
Tyngdpunkten ligger på färska livsmedel då de oftast kräver mindre resurser än frysta och konserverade produkter. Undvik konservburk, som kräver mer energi att tillverka än andra förpackningstyper.
Ät mindre av – men mer av ...
På vissa punkter krävs en stor förändring. Det finns inget utrymme för smör eller Bregott och det krävs en halvering av läsk, godis och annan s.k. ”utrymmesmat” – sånt vi egentligen inte behöver. Mer skaldjur, främst musslor, baljväxter, ärter och bönor, bröd, potatis och lamm ska vi äta. Ris skapar miljöproblem liksom durumvete i pasta. Här några exempel ur rapporten:
Bröd |
+50 % mer än idag |
Flingor, gryn |
+50 % |
Ris |
bör minska |
Frukt o grönsaker |
+60 % |
Juice |
-50 % mindre än idag |
Baljväxter |
10 gånger mer än idag |
Smör |
ta bort helt |
Kött |
-25 % |
betesnöt |
ökning jämfört med idag |
nöt uppfött på kraftfoder |
-100 % |
lamm |
+100 % |
gris |
-50 % |
kyckling |
-50 % |
Ost |
som idag, men feta ostar ska minska |
Godis, chips m.m. |
-50 % |
Rapporten visar tydligt att vi både måste och kan förändra våra kostvanor för att klara internationella och nationella miljömål. Vinsterna med rapportens förslag är inte bara miljömässiga. Hälsoaspekten har varit viktig. Det annorlunda med denna rapport är att den försöker föreslå konkreta åtgärder för att långsiktig ekologisk hållbarhet ska kunna genomföras i praktiken.
Ska våra matvanor bli ekologiskt hållbara krävs ett ekologiskt jordbruk. Kravlivsmedel lyfts fram i rapporten som det vettigaste alternativet. Man menar att Första-steget-maten inte blir dyrare än dagens matvanor eftersom det onödiga godiset, läsken, fettet och en stor del av köttet är borta.
Ekonomiska styrmedel i form av skatter på handelsgödsel och bekämpningsmedel för att främja övergång till ett ekologiskt lantbruk, liksom åtgärder för att minska användning av fossila bränslen till transporter, kommer att krävas.
Matvanor är avgörande för hälsan och därmed livskvaliteten och utgifterna inom sjukvården. Det är därför viktigt att få igång en nationell kostrådgivning till förmån för hållbara matvanor. Idag ökar antalet fall av barndiabetes, och den förklaring som ges är kostvanor.
Idag talas mycket om ekologiskt långsiktig hållbarhet. I rapporten ”Ett första steg mot hållbara matvanor” finns ett verktyg för att få igång utvecklingen. Från Miljöpartiets sida välkomnar vi rapporten och delar de slutsatser den kommer fram till. Vi menar att det är angeläget att handla nu. Att skapa ett ekologiskt långsiktigt hållbart samhälle är en utmaning, som kräver att ord omsätts till handling. För det är möjligt, det krävs inga oöverstigliga förändringar, men det krävs eftertanke före. Innan det är för sent.
Stockholm den 1 oktober 2001 |
|
Gudrun Lindvall (mp) |
|
Gunnar Goude (mp) |
Kia Andreasson (mp) |
Ewa Larsson (mp) |
Ingegerd Saarinen (mp) |
Birger Schlaug (mp) |
Mikael Johansson (mp) |
Helena Hillar Rosenqvist (mp) |
Marianne Samuelsson (mp) |