Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en konstruktiv dialog med ortsbefolkning, markägare och berörda då det gäller bildandet av Fulufjällets nationalpark.
I propositionen föreslås att riksdagen medger att Fulufjället, i Älvdalens kommun, avsätts som Fulufjällets nationalpark.
Många politiker har, i olika omgångar, på olika sätt, uppvaktats om de planer som funnits och arbetet med och inriktningen att Fulufjället skall bli en nationalpark.
Det är stora ytor det handlar om – totalt 38.483 hektar varav kalfjäll och fjällhed utgör drygt 24.000 hektar.
Syftet med bildandet av nationalparken är att bevara ett sydligt fjällområde med ”särpräglad vegetation och stora naturvärden i väsentligt oförändrat skick”.
Om syftet finns inget att invända.
Dock måste man, vid genomförandet, ta mycket stora hänsyn till markägare och boende i området. Den oro som finns och de invändningar, problemområden och funderingar som kommit fram måste tas på största allvar i arbetet med genomförandet av en nationalpark.
”Vi mister alla tidigare rättigheter gällande jakt, fiske, skoteråkning, fiskevatten m.m.” är ord som måste vägas in då olika åtgärder skall genomföras. Att det finns ett stort antal protesterande mot förslaget gör det inte enklare. Att det sedan anges som ”9.000 protestnamn” kan diskuteras då hela medlemsförteckningar från föreningar skickats in. Dock skall man veta om att många av de protesterande är bybor som ser bildandet av nationalparken som ett direkt hot mot bygdens fortlevnad. Det ifrågasätts bl.a. från dem som protesterar att bildandet av nationalparken kan vara ett hot och hinder mot de personer som tänkt investera i en bygd där allt nu blir reglerat och möjligheterna begränsade.
Det påpekas också – vilket man skall fundera över – om bildandet innebär att det blir svårare att rekrytera personal till olika befattningar i området.
”Vem vill söka sig till Särna med omnejd för att ta en tjänst som lärare eller läkare när rekreationsmöjligheterna, jakten och fisket begränsas så radikalt i framtiden och detta utan att några kompensationsmöjligheter erbjuds” heter det vidare från dem som är negativa/tveksamma till genomförandet.
I de diskussioner som förts och förs har också tagits fram en hotbild om att ”det begränsade fisket inte kommer att kompenseras fullt ut, att jakten inte kommer att bli vad den varit och att rekreationsmöjligheterna minskar dramatiskt”.
Också diskussioner om arrendekontrakt har självklart varit uppe och det finns många frågetecken kring detta med bl.a. mycket korta arrendekontraktstider.
Mina funderingar i denna motion är att det måste till en fortsatt bra dialog med ortsbefolkningen, en dialog som är resultatgivande och en dialog som gör att bildandet av Fulufjällets nationalpark i slutändan blir något positivt. Det finns många exempel där olika markfrågor slutat i konflikt och där resultatet inte blivit det avsedda.
Det är alltså viktigt att staten (t.ex. Naturvårdsverket) mycket aktivt arbetar för att en bra dialog skapas mellan markägare/ortsbefolkning och staten.
Exproprieringar och andra tvångsåtgärder är oftast något som inte löser de problem som finns utan gör att olika låsta positioner blir ännu mer markerade.
Jag förutsätter att Länsstyrelsen Dalarna i sin beskrivning haft ett bra och väl motiverat underlag. Länsstyrelsen Dalarna säger bl.a:
”Genom senare års dokumentation har det framkommit att området har än högre naturvärden än vad som tidigare varit känt och bildandet av nationalparken bl.a. därför framstår som synnerligen angeläget och välmotiverat.”
Länsstyrelsen pekar också på och anser att syftet med parken bör kompletteras med att ”tillvarata de kulturhistoriska värdena knutna till framför allt fäbodarna”.
En fundering och en allvarlig sådan är om området kring Njupåsen skall innefattas i nuvarande förslag. De tankar och förslag som lagts fram om projektering av detta område till en turistanläggning (handikappanpassad) får inte försvåras/förhindras av bildandet av nationalparken. Frågan om Njupåsen har varit uppe till diskussion i Älvdalens kommun. Det har i dessa tankar kring Njupåsen betonats möjligheten att genom en sådan anläggning skapa ett antal nya arbetstillfällen. Det har talats om möjligheten att genomföra projektet med hjälp av EU-medel.
I förslaget från regeringen nämns också att på det aktuella fjället finns två privatägda områden som nu inte kommer att ingå i nationalparken. Dessa områden omfattar totalt två hektar. Man skall dock ha klart för sig att de båda privata enklaverna kommer att omfattas av en rad olika lagar och förordningar och att det blir begränsade markanvändning även i dessa områden.
Elanders Gotab, Stockholm 2002
|
Stockholm den 14 mars 2002 |
|
|
Rolf Gunnarsson (m) |