Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om export av levande kalvar och lamm för slakt i annat land.
Svenska bönder exporterar en inte obetydlig mängd levande kalvar för uppfödning och slakt i andra länder, till exempel Nederländerna. Verksamheten är hårt kritiserad från allmänheten, då den innebär att kalvarna utsätts för stort lidande och en behandling som inte är accepterad i vårt land. Det är till exempel oacceptabelt att exportreglerna tillåter transport av kalvar vid för låg ålder i förhållande till vad som ur etologisk synvinkel kan anses godtagbart.
Näringen har vidtagit åtgärder för att försöka stoppa exporten, men eftersom den ändå fortgår krävs ytterligare åtgärder. Inom kort väntas svenska lantbrukare dessutom påbörja export av levande lamm för slakt i Tyskland. Orsaken till detta är att tyska uppfödare betalar mer per lamm än vad som betalas i Sverige. Dessa planer har starkt upprört allmänheten, men även företrädare för näringens organisationer är mycket kritiska till dem.
Enligt min mening måste regeringen intensifiera sitt arbete med att stoppa exporten av levande kalvar och lamm för uppfödning och slakt i annat land, bland annat genom att se över reglerna. Det är i grunden inte rimligt att levande djur skall fraktas som varor till de delar av EU:s inre marknad som betalar mest för dem. Regeringen bör därför se över de administrativa kostnaderna vid utfärdande av exportpass för att se om adekvat kostnadsersättning tas ut eller om kostnaden för passen kan höjas. Regeringen bör också tillsammans med näringen initiera informationsinsatser i samhället om de djuretiska konsekvenserna vid export av levande kalvar och lamm för uppfödning och slakt i annat land. Regeringen måste parallellt med detta arbeta intensivt för att påverka EU-reglerna så att det blir omöjligt att exportera levande djur för slakt i annat land.
|
Stockholm den 2 oktober 2001 |
|
|
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) |