Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en översyn bör göras av användningen av försöksdjur i den högre utbildningen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en uppföljning av de godkända ansökningarna.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att de djurförsöksetiska nämnderna skriftligt bör motivera samtliga beslut.
De djurförsöksetiska nämnderna inrättades 1979. När beslutet om inrättandet fattades i riksdagen framhölls vikten av att den lokala kontrollen av djurförsöken ökades och att det var angeläget att alternativa och kompletterande metoder till djurförsöken beaktades.
Sedan nämnderna infördes har såväl deras status som sammansättning ändrats. Sedan 1998 fattar nämnderna bindande beslut, och de består av lika delar representanter från allmänintresset och forskarintresset samt leds av en jurist. Nämnderna är sju till antalet.
Flera utredningar har haft i uppdrag att se över nämndernas verksamhet. Just nu ses förutsättningarna för den etiska prövningen över av en utredning tillsatt av jordbruksministern.
De översyner som gjorts, och den som görs, har stor vikt för utvecklingen av den djurförsöksetiska prövningen. Samtidigt finns det områden där försöksdjur används och som flera pekat på bör ses över. Ett sådant område är användningen av försöksdjur inom de högre utbildningarna.
Under remissbehandlingen av betänkandet från 1997 års djurförsöksutredning (SOU 1998:75) förde såväl den centrala försöksdjursnämnden som Förbundet djurens rätt fram att användningen av försöksdjur inom de högre utbildningarna bör ses över.
En översyn av användningen av försöksdjur inom de högre utbildningarna skulle vara mycket värdefull i arbetet att få bort vissa djurförsök. Kartläggningen skulle kunna ge svar på vilka alternativ som finns, vilka satsningar som bör göras för att eleverna skall få fullödig information samt insikt i alternativområdet. Vidare skulle en översyn kunna ge svar på om det är rimligt att vissa utbildningsorter helt ersatt försöksdjursanvändningen inom vissa utbildningar, medan man på samma utbildningar på andra orter har kvar moment som innebär användning av försöksdjur. Jag anser att riksdagen bör uppmärksamma regeringen på behovet av en särskild översyn av användningen av försöksdjur inom utbildningen.
En påtaglig brist inom djurförsökspolitiken är att det inte sker någon egentlig uppföljning av de tusentals ansökningar som de djurförsöksetiska nämnderna godkänner varje år. En uppföljning av de godkända ansökningarna några år i efterhand skulle kunna ge önskvärd information om hur staten bäst bör arbeta för att begränsa djurförsöken.
Inför ändringen av nämndernas uppgift 1998 konstaterade Jordbruksdepartementet att en ändring inte skulle innebära några större förändringar inom den djurförsöksetiska prövningen eller rutinerna för den. Förändringen innebär dock att nämnderna enligt förvaltningslagen är skyldiga att avge beslutsmotivering då beslutet går den sökande parten emot, medan nämnderna inte är skyldiga att motivera godkända försök. För den djuretiska diskussionen innebär detta väsentliga förändringar eftersom de överväganden som legat till grund för godkända försök inte redovisas. Riksdagen bör påpeka detta för regeringen och av regeringen begära ändringar i nämndernas arbetsordning så att samtliga beslut skall följas av skriftlig motivering, vare sig de avser godkännande eller avslag.
|
Stockholm den 2 oktober 2001 |
|
|
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) |