Betydelsen av en levande skärgård kan inte nog understrykas. Den svenska skärgården är unik i världen och fyller en stor funktion framför allt för de bofasta men även för stora delar av den övriga befolkningen.
En förutsättning för att skärgården även fortsättningsvis skall kunna utgöra en möjlighet för rekreation och åretruntboende är att det skapas möjligheter för den svenska skärgården att utvecklas i sin samtid. Utveckling medför förändring samtidigt som utveckling även är en förutsättning för att det unika med den svenska skärgården skall kunna bevaras för framtida generationer.
Den lokala utvecklingskraften i skärgården måste tas tillvara. För att detta skall vara möjligt är det viktigt att det skapas förutsättningar för ett aktivt näringsliv och ett attraktivt boende med närhet till god service.
I motionen föreslås en mängd konkreta åtgärder som behöver genomföras för att den svenska skärgården även i framtiden skall vara den levande skärgård vi alla önskar.
1 Sammanfattning 26
2 Innehållsförteckning 27
3 Förslag till riksdagsbeslut 28
4 Betydelsen av en levande skärgård 29
5 Utveckling och tillväxt – en nödvändighet för att bevara skärgårdskulturen 29
6 Tillgång till service – nödvändigt för utveckling 30
7 Näringsverksamhet 31
8 Ett attraktivt boende 32
9 Möjligheter till utbildning – grogrunden för tillväxt 33
10 De areella näringarna 34
10.1 Fisket 34
10.2 Jordbruk 35
10.3 Småskalig livsmedelsproduktion 35
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att småskalig näringsverksamhet i form av ekologiskt hållbart nyttjande av markresurserna måste kunna förenas med aktuella bevarandeintressen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att statens förhållningssätt till färjetrafiken i skärgården utreds djupgående och en strategi utformas för att säkra och utveckla färjetrafiken i skärgården i framtiden1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att se över de ekonomiska förutsättningarna för oljebolagens investeringar i dubbelbottnade tankfartyg för skärgårdstrafik.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förändra dagens trygghetssystem så att även olika former av kombinationssysselsättning ingår i systemet.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att föra över beslutanderätt, tillsyn och skötsel av naturvärden till skärgårdsregionerna och deras invånare.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att markägare måste tillfrågas innan kommersiellt organiserade former av verksamhet företas på berörd mark.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att reglerna för det lokala strandskyddet skall utformas på kommunal nivå.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en omedelbar frysning av taxeringvärdet på 1997 års nivå.3
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en skild taxering av fastigheter för fastboende och fritidsboende.4
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om statens ansvar för att hela landet får tillgång till en digital infrastruktur på lika villkor.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stoppa bildandet av marina reservat och nationalparker till havs.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införandet av ett yrkesfiskeavdrag fr.o.m. den 1 januari 2002.3
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning för att stärka jordbruket i skärgården.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en förändring av livsmedelslagstiftningen för att främja småskalig livsmedelsproduktion i skärgården.
1 Yrkandena 2, 10 hänvisade till TU.
2 Yrkande 4 hänvisat till NU
3 Yrkandena 8, 12 hänvisade till FiU
4 Yrkande 9 hänvisat till SkU
En viktig uppgift för samhället är att skapa förutsättningar för alla människor att växa och utvecklas. Detta är även en viktig del för att livskraft skall skapas i hela landet. Genom att ta vara på människors kreativitet och vilja att utvecklas kan fler företag startas och resurser till vård, skola och omsorg skapas. Genom detta kan den svenska välfärden garanteras även i framtiden.
Det finns stora variationer i förutsättningar mellan olika delar av landet men även inom olika regioner. Detta kan även sägas gälla för den svenska skärgården i olika delar av landet. Skillnader i sysselsättning i olika delar av den svenska skärgården kan ofta härledas till historien. Vissa delar av skärgården har haft bättre förutsättningar för en viss typ av sysselsättning medan andra har haft bättre förutsättningar för annat. Detta avspeglas även i de förutsättningar som råder idag.
För stora delar av skärgården råder stora variationer inom sysselsättning och näringsliv mellan olika årstider. För att en levande skärgård även i framtiden skall kunna finnas kvar är det viktigt att det skapas förutsättningar för en hög sysselsättning och bra förutsättningar för näringslivet under alla tider av året. Det finns en uppenbar risk att skärgårdens attraktivitet kommer att minska om skärgården enbart lever under sommarmånaderna.
Den svenska skärgårdsbefolkningen består idag av cirka 30.000 personer som året runt bor och verkar i skärgården eller dess omedelbara närhet. Skärgårdsbefolkningen är en viktig del av det mångkulturella samhället. I likhet med många andra grupper i samhället har levnadsvillkoren för skärgårdsbefolkningen genomgått stora förändringar genom övergången till ett industrisamhälle.
Utvecklingen har lett till att skärgårdens produktiva betydelse anses ha minskat medan dess rekreativa betydelse har ökat. En annan synvinkel på denna problematik är att det finns en stark koppling mellan arbetskraftens möjlighet till rekreation i attraktiva miljöer och dess förmåga att producera under andra delar av året. Innebörden av ordet livskvalitet innebär att det finns utrymme och förutsättningar för en meningsfull och stimulerande fritid i goda miljöer. I detta är möjligheterna att ta del av en levande skärgård av stor betydelse för många svenskar.
All utveckling medför förändring, vilket gör att det finns inbyggda konflikter mellan sommarboende i skärgården och de bofasta. Dessa inneboende motsättningar gör att utvecklingsmöjligheterna för den svenska skärgården begränsas i viss utsträckning. De sommarboende i skärgården önskar ha en lugn tillvaro där industrier och exploatering i skärgården inte påverkar den omkringliggande miljön. Uppförandet av vindkraftverk är ett tydligt exempel på när skärgårdens rekreativa och produktiva möjligheter kan komma i konflikt med varandra. Många förväntar sig att den svenska skärgården även i framtiden skall se ut som den gjorde för länge sedan. Ett sådant synsätt riskerar att ödelägga hela den svenska skärgården.
Det är viktigt att företagsamhet och investeringar även kommer skärgården till del för att den svenska skärgården även i framtiden kan vara en levande skärgård under alla årets månader, inte bara under sommartid. Det är tack vare att skärgården tidigare haft möjligheter att utvecklas i takt med samtiden som stora kultur- och naturvärden kunnat bevaras. Att utveckling kommer till stånd och att förändringar sker i skärgården är en förutsättning för att det som är mest värt att bevara också kommer att bevaras för framtida generationer.
För att detta skall vara möjligt är det viktigt att det lokala utvecklingsarbetet skapar en grund för social, ekonomisk och ekologisk bärkraft i skärgården. På detta sätt kan skärgårdens produktiva betydelse öka i omfattning samtidigt som den rekreativa betydelsen inte minskar. Genom att staten skapar förutsättningar för det lokala utvecklingsarbetet kan en strategi för långsiktigt hållbar tillväxt och utveckling i skärgården formas utifrån de olika skärgårdsområdenas möjligheter. Småskalig näringsverksamhet i form av ekologiskt hållbart nyttjande av markresurserna måste kunna förenas med aktuella bevarandeintressen. Detta bör ges regeringen till känna.
Gemensamt för skärgården, trots andra olikheter, är närheten till vatten och en i allmänhet ostörd natur. Detta avspeglas även under sommarmånaderna då stora delar av den svenska skärgården lever upp. Sommarstugeägare och turister skapar ett bättre underlag för olika typer av grundläggande service i form av kommunikationer, post eller detaljvaruhandel.
Skärgårdens attraktionskraft under sommarmånaderna är naturligtvis positivt även om det inte är tillräckligt för att behålla den grundläggande servicen för de åretruntboende om servicen inte har ett tillräckligt stort underlag mer än 4–5 månader per år. Det finns en uppenbar risk att den mest grundläggande servicen i form av kommunikationer, post eller detaljhandel inte kommer att fungera tillfredsställande under resterande tid av året.
Brist på grundläggande service, framför allt kommunikationer, är det allvarligaste hotet mot att skapa livskraft i hela landet. På grund av skärgårdens specifika problematik med kommunikationer både med fastlandet och mellan skärgårdens öar är det nödvändigt att samhället tar ett ansvar för att skapa ekonomiska förutsättningar för goda kommunikationer året runt för att skärgården ges möjlighet att utvecklas. Det kommunala skatteutjämningssystemet är en viktig del i detta arbete.
Att det finns ett väl utbyggt och underhållet vägnät i alla delar av landet är ett statligt ansvar. För skärgårdsbefolkningen är färjorna motsvarigheten till vägnätet. Det är således ett statligt ansvar att en fungerande färjetrafik finns i de delar av skärgården där detta är en nödvändighet för de boende. Statens förhållningssätt till färjetrafiken i skärgården måste därför utredas djupgående och en strategi utformas för att säkra och utveckla färjetrafiken i skärgården i framtiden. Detta bör ges regeringen till känna.
För att privata näringsidkare skall kunna upprätthålla service inom exempelvis detaljhandeln bör möjligheterna att samordna verksamheter förbättras. Inom detta arbete har exempelvis Post i butik, utlämningsställen för Systembolaget och ombudsverksamhet för Svenska spel och ATG utgjort viktiga komplement till den dagliga verksamheten. Centerpartiet kommer i vår motion med anledning av regeringens regionalpolitiska proposition att föreslå åtgärder som berör tillgången på såväl offentlig som kommersiell service.
Den kanske viktigaste komponenten för en fungerande dagligvaruhandel är dock försäljning av drivmedel till konkurrenskraftiga priser då kunder som uppsöker samhällen i skärgården där drivmedel finns även gör sina inköp i dessa områden. Enligt en överenskommelse mellan Östersjöländerna skall enkelskroviga tankfartyg ersättas med dubbelbottnade dito fram till 2008. Denna skärpning är välkommen men skapar även problem. Denna överenskommelse resulterar i att de tankfartyg som levererar drivmedel till pumpar i skärgården även de skall vara dubbelbottnade. Detta leder till att leveranserna av drivmedel till skärgården är hotade då oljebolagen måste göra investeringar i mindre dubbelbottnade tankfartyg för dessa leveranser. Många oljebolag redovisar redan idag en dålig lönsamhet för sin verksamhet i skärgården och tvekar inför dessa kommande investeringar. Slutresultatet kan bli att privatpersoner kommer att transportera drivmedel ut till skärgården på ett miljö- och säkerhetsmässigt tveksamt sätt. Det finns därför anledning att se över de ekonomiska förutsättningarna för oljebolagens investeringar i dubbelbottnade tankfartyg för skärgårdstrafik. Detta bör ges regeringen till känna.
En viktig del i att skapa utveckling är, förutom fungerande kommunikationer, att det finns goda förutsättningar för företag att bedriva sin verksamhet. Andelen egenföretagare är högre än riksgenomsnittet bland de åretruntboende i skärgården. Detta visar på en tydlig vilja att utveckla sin närmiljö och sig själv även om förutsättningarna inte är de allra bästa. Det finns ytterligare en skillnad mellan företagare i skärgården och företagare på fastlandet. Företagare i skärgården kombinerar sitt företagande med annan sysselsättning, exempelvis anställning eller studier.
Den höga graden av kombinationssysselsättning bland företagare i skärgården skapar problem för de enskilda företagarna i fråga eftersom dagens sociala trygghetssystem inte på något sätt är utformade för att möta dagens arbetsmarknadssituationer. Många skärgårdsföretagare ställs på grund av detta utanför det sociala skyddsnätet. Genom att förändra dagens trygghetssystem för företagare så att även olika former av kombinationssysselsättning ingår i systemet skapas en bättre grogrund för framtida företagare, inte bara i skärgårdsregionerna utan i alla delar av landet. Detta bör ges regeringen till känna.
Den svenska skärgården är på många sätt unik, dels ur dess historiska värde, dels på grund av att det i skärgården finns stora naturvärden. Ofta kommer naturvärden att stå i konflikt med skärgårdsbornas vilja och möjligheter att utveckla sin närmiljö. Allt fler delar av skärgården blir naturvårdsintressen och världsarv med mycket stränga regler för resursutnyttjandet och tar inte hänsyn till att skärgården är en kulturbyggd nyttjad i nära samspel med naturen sedan lång tid tillbaka. Risken med den förda politiken är att stora delar av skärgården genom detta inte ges möjlighet att ta tillvara på sin stora resurs: naturen. Genom att föra över beslutanderätt, tillsyn och skötsel av naturvärden till skärgårdsregionerna och deras invånare kan grunden för ett lokalt näringsliv utvecklas. Detta bör ges regeringen till känna.
Den svenska äganderätten hotas från gång till annan av kommersiella intressen i allemansrättens namn. Vi menar att det kommersiella utnyttjandet av allemansrätten är olyckligt ur äganderättssynpunkt såväl som ur allemansrättens synpunkt. På sikt kan ett kommersiellt missutnyttjande leda till inskränkningar i allemansrätten. Då till nackdel för vanliga människor som av olika anledningar rör sig i skog och mark. Den svenska allemansrätten är allt för värdefull för att bli utnyttjad av några få i eget kommersiellt syfte. Vi menar därför att det är viktigt att gränsdragningen mellan normalt utnyttjande och kommersiellt missutnyttjande klargörs på ett tydligt sätt. Markägare måste tillfrågas innan kommersiellt organiserade former av verksamhet företas på berörd mark. Detta bör ges regeringen till känna.
Att skapa fungerande arbetsmarknader i skärgården fordrar även att det finns tillgång till ett attraktivt boende. Ett sätt att skapa attraktivt boende är att skapa förutsättningar för boende vid vatten. Dagens utformning av strandskyddet har effektivt stoppat möjligheten för skärgården att skapa attraktiva boenden i närheten av vatten. Ansvaret för utformningen av strandskyddet bör föras över till kommunerna, och det generella förbudet att bygga i närheten av vatten bör avskaffas. Genom att kommunerna har ansvaret för utformningen av det lokala strandskyddet stärks det kommunala självstyret, och möjligheterna att skapa fler attraktiva boenden både i skärgården som i andra delar av landet väsentligt förbättras. Detta bör ges regeringen till känna.
Den attraktion som skärgården har under sommarmånaderna har drivit upp fastighetspriserna i vissa skärgårdsområden. Detta har skapat svårigheter för den bofasta befolkningen. Genom höga fastighetspriser har även taxeringsvärdet på många skärgårdsfastigheter ökat, vilket avspeglats i en hög fastighetsskatt. Den höga fastighetsskatten har slagit hårt mot bofasta i skärgården, inte minst mot äldre som inte har tillgång till en hög pension. Den höga fastighetsskatten drabbar även företagarna i skärgården. För att motverka detta bör taxeringsvärdet omedelbart frysas på 1997 års nivå. Detta bör ges regeringen till känna.
För att avhjälpa den speciella situation som råder i attraktiva områdena längs kusten med ständigt stigande fastighetspriser anser Centerpartiet att taxeringen av fastigheter för fastboende och fritidsboende bör skiljas åt för områden som har en stor andel fritidsbostäder. Då slår inte högt upptrissade förvärv av fritidsfastigheter igenom på de fastboende, och det är möjligt för människor att bo kvar i sina hem. Genom att skilja på taxeringen av fastigheter för fastboende och fritidsboende stimuleras dessutom människor att skriva sig på fastigheter som annars skulle vara rena fritidsfastigheter. Detta genererar skatteintäkter till de aktuella kommunerna och är därför ett bättre sätt att lösa problemet med utboägande än att exempelvis införa bosättningsplikt. Vad som ovan anförts om en skiljd taxering på fastigheter mellan fastboende och fritidsboende bör ges regeringen till känna.
Genom att ge människor i hela landet möjligheter att växa och utvecklas kan även den omkringliggande regionen ges växtkraft. En viktig byggsten i arbetet med att ge människor förutsättningar att växa är en god tillgång till adekvat utbildning, inte minst tillgången till högre utbildning.
De senaste årens snabbaste utveckling inom informationstekniken har skapat större förutsättningar än tidigare för att bedriva distansutbildning i hela landet på ett annat sätt än tidigare. För att denna möjlighet skall tas tillvara är det nödvändigt att samhället tar sitt ansvar för de investeringar i infrastruktur som är en förutsättning för att exempelvis distansutbildning över nätet skall kunna komma till stånd.
Tillgång till en digital infrastruktur med hög kapacitet är även en förutsättning för att skärgården skall kunna utvecklas i takt med sin samtid. Framtidens företagare kommer i större utsträckning än idag att vara beroende av att kunna kommunicera över en digital infrastruktur. Den av regeringen förda politiken i frågan om den digitala infrastrukturen har Centerpartiet kritiserat sedan tidigare. De första resultaten visar nu att den bedömning Centerpartiet gjorde när regeringen presenterade sin proposition om IT-infrastruktur har besannats. Marknadsaktörerna har tydligt deklarerat att de inte har de ekonomiska intressena att göra investeringar i mindre tätbebyggda områden eftersom de bedömer den ekonomiska avkastningen på kort sikt vara allt för låg. Centerpartiet står fast vid sitt krav att staten har ett ansvar för att hela landet får tillgång till en digital infrastruktur i alla delar av landet. Detta bör ges regeringen till känna.
Yrkesfisket utgör fortfarande en viktig sysselsättningsbas i många skärgårdssamhällen. Den del av kusten som fortfarande uppfattas som levande skärgård har en gång kommit till genom en månghundraårig yrkesfiskeverksamhet och kringliggande verksamhets utveckling. Det är alltså verksamheter och företagande med direkt koppling till havet som skapat förutsättningar för ett aktivt och levande samhälle. Det som många besökare också känner som det mest naturliga att möta när man når den svenska skärgården.
I takt med att utbyggnaden av havsbaserade vindkraftverk kommer att ta fart finns det en uppenbar risk för att detta kan komma i konflikt med fiskerinäringens intressen. Då havsbaserade vindkraftverk placeras på grunda områden som ofta är platser av betydelse för fiskens reproduktion är det möjligt att möjligheterna för ersättning till fiskarna i området måste undersökas närmare.
I skärgården har det alltid funnits ett tydligt samband mellan boendet vid havet och det yrkesverksamma livet på havet. Fisket och dess kringverksamhet är fortfarande en viktig näring för småsamhällena även om det småskaliga yrkesfisket har haft en kraftig, negativ utveckling i dessa trakter. Skärgårdskommunernas samhällen och näringsliv är också präglade av att människor får sin utkomst direkt eller indirekt från havet.
Därför är exempelvis den på västkusten pågående diskussionen om marina reservat och den i regeringens budgetproposition anförda inriktningen om marina reservat oerhört allvarsam. Marina reservat eller nationalparker innebär regleringar av fisket och krav på restriktioner för trålning.
Det arbete som pågår från Naturvårdsverkets och länsstyrelsens sida för att inrätta marina reservat längs den svenska kusten skapar stor oro och blockerar många av de framtidsdiskussioner som fiskerinäringen, tillsammans med kommunerna, skulle behöva koncentrera sig på. Detta beror framför allt på den hantering som respektive myndighet ansvarar för när det gäller planeringen av marina reservat. En avgörande fråga för ett livskraftigt fiske är tillgängligheten till vattenområdena. Därför får inte reservatsdiskussionerna och nationalparksförslag genomföras utan att en mycket tydlig dialog och överenskommelse med den näring som främst för sin överlevnad är i behov av och har värnat om ett långsiktigt hållbart fiske. Vad som ovan anförts om hotet mot fisket genom bildandet av reservat och nationalparker bör ges regeringen till känna.
Den hårdnande konkurrensen inom fiskeriindustrin har medfört att allt färre klarar av att försörja sig med enbart inkomster från fisket. Detta riskerar medföra att värdefull kunskap och en del av vårt kulturarv går förlorat samtidigt som många arbetstillfällen riskerar gå förlorade. Yrkesfisket utgör en viktig sysselsättning i många skärgårdssamhällen och i bygder runt våra kuster. För en positiv utveckling för det svenska yrkesfisket krävs att yrkesfiskarna får arbeta på samma villkor som sina yrkesbröder i Danmark och Norge. I dessa länder finns ett särskilt yrkesfiskeavdrag som innebär att man kan få göra ett skatteavdrag för de dagar man varit till sjöss och fiskat. Ett motsvarande yrkesfiskeavdrag bör omgående införas i Sverige. Då kan de skickliga svenska yrkesfiskarna få möjligheter att konkurrera på lika villkor. Detta bör ges regeringen till känna.
Det svenska skärgårdsjordbruket är en viktig förutsättning för att få levande skärgårdar. Idag brottas jordbruket i skärgården med bristande lönsamhet, vilket försämrar möjligheterna till att bibehålla öppet landskap, biologisk mångfald och sysselsättning i skärgården. De specifika förutsättningar som jordbruket i skärgården har får inte leda till en utarmning av denna näringsgren. Vi anser att det är angeläget att speciellt se över situationen för skärgårdsjordbruket och komma med förslag som kan förbättra konkurrenskraften. Således bör en särskild utredning med syfte att ge förslag på hur konkurrenskraften för skärgårdsjordbruket kan förbättras tillsättas så fort som möjligt. Detta bör ges regeringen till känna.
Då skärgården i sin geografi är unik och geografiskt begränsad är det viktigt att stödja det lokala näringslivet genom att stödja en småskalig livsmedelsproduktion och lokal småskalig livsmedelsförädling. Det råder dock enligt ett flertal länsstyrelser oklarheter om huruvida tillämpningen av livsmedelslagstiftningen tar hänsyn till de speciella villkor som råder för småskalig livsmedelsförädling. Det kan t.ex. gälla behovet av att kunna ge dispens från vissa regler för att på så vis kunna underlätta småskalig livsmedelsförädling. Därför bör livsmedelslagstiftningen och dess tillämpningar för småskalig livsmedelsförsörjning, i syfte att underlätta näringsverksamhet, för skärgårdsbor ses över. Detta bör ges regeringen till känna.
|
Stockholm den 24 september 2001 |
|
|
Åke Sandström (c) |
|
|
Eskil Erlandsson (c) |
Sven Bergström (c) |
|
Birgitta Carlsson (c) |
Viviann Gerdin (c) |