Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa en enda gemensam sambolag för hetero- och homosexuella sambor.
I dag finns två lagar om sambors gemensamma hem – en för heterosexuella sambor och en för homosexuella sambor. Det finns anledning att från principiella utgångspunkter kritisera denna uppdelning. Det finns ingen anledning för samhället att genom sin sambolagstiftning markera avstånd mellan homo- och heterosexuella.
I den homosexuella sambolagen görs en uppräkning av de lagar som skall bli tillämpliga på homosexuella sambor. Den valda lagstiftningstekniken innebär att homosexuella sambor likställs med heterosexuella sambor endast om det anges särskilt. Detta medför att det blir svårt att upprätthålla grundläggande rättssäkerhetskrav: tydlighet och överskådlighet. Rättsläget riskerar därför att missuppfattas. Vidare innebär den nuvarande lagstiftningstekniken risk för att homosexuella sambor glöms bort vid annat lagstiftningsarbete som berör sambor.
En ny sambolagstiftning borde i stället utgå från likställdhet. Alla samboförhållanden bör regleras i en och samma sambolag. Det bör av varje författning och författningsrum framgå vilka sambor som avses i författningen. Med begreppet ”sambor” bör avses sambor av motsatt och av samma kön. Dessa förslag har lämnats till regeringen av Samboendekommittén (SOU 1999:104) i september 1999.
|
Stockholm den 4 oktober 2001 |
|
|
Cinnika Beiming (s) |
|
|
Elisebeht Markström (s) |
Hillevi Larsson (s) |
|
Anders Bengtsson (s) |
Lars U Granberg (s) |
|
Anita Johansson (s) |