Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att sänka nivån på lägsta aktiekapital till 50 000 kr för nystartade aktiebolag.
Ungefär 30 procent av de nystartade företagen under den senare delen av 1990-talet startades av en kvinna. Skälen till att starta eget är en kombination av frihetsönskan, egen försörjning och samhällsnytta. Många kvinnor upplever att de slår i glastaket på sina arbetsplatser. De vill bestämma mer själva, men tillåts inte använda hela sin kompetens. Här handlar det mycket om självförverkligande. Kvinnors företag återfinns främst inom social infrastruktur, IT-sektor, handel, företagstjänster och utbildning. Majoriteten är småföretagare. Exempel på framgångar finns inom artistverksamhet, konsultverksamhet, bemanningsföretag och turismen.
Kvinnor som har familj ser gärna att deras två plattformar, familjen och företaget, går att kombinera på ett harmoniskt sätt. Därför startar hon ofta sitt företag senare i livet. Kvinnor är också försiktigare att ta steget till eget företagande fullt ut. De börjar ofta som deltidsföretagare och övergår successivt till heltidsföretagare. Kvinnor har ofta högre utbildning och utgör i snitt, enligt ALMI Företagspartner AB, en lägre kreditrisk.
Höjningen av lägsta aktiekapital från 50 000 kronor till 100 000 kronor har visat sig speciellt drabba kvinnor som vill starta aktiebolag. Kvinnor som nyföretagare återfinns ofta i branscher som kräver mindre kapitalinsatser. Kvinnor väljer heller inte aktiebolagsform lika ofta som män.
Sedan aktiebolagslagen ändrades 1995 har en studie från Arbetslivsinstitutet visat att 24 procent av de kvinnor som 1993 startade nya företag valde att göra det i aktiebolagsform. Efter höjningen har denna andel gått ned till 7 procent år 1998. Kvinnor som inte har tillgång till aktiekapitalet hänvisas till organisationsformen enskild firma. Kvinnor utsätts på detta sätt för diskriminering.
Förenklingsutredningen arbetar för närvarande med att skapa en ny associationsform som gör det möjligt att starta företag, där den personliga ekonomin är helt åtskild från företagets, och utan att man behöver satsa 100 000 kronor av egna medel.
Kvinnor måste ges samma möjligheter som män att driva företag. Speciella företagarlån har inrättats för kvinnor. Hittills har 5 400 kvinnliga företagare fått tillgång till i snitt 85 000 kronor i lån genom ALMI Företagspartner AB. NUTEK har fått ett uppdrag att utreda i vilken utsträckning kvinnor som driver företag har tillgång till lån genom de befintliga lånesystemen.
De lagar som stiftas och de organisationsformer som skapas måste vara sådana att kvinnors företagande inte missgynnas. Därför måste noggranna konsekvensanalyser göras.
|
Stockholm den 4 oktober 2001 |
|
|
Ulla-Britt Hagström (kd) |