Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av likvärdiga villkor för konsumentorganisationer i EU.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillämpning av regelsystem och sanktionsmöjligheter för dem som inte följer överenskomna regler eller avsiktligt fuskar.
I skrivelsen presenterar regeringen sin syn på mål och inriktning för det svenska arbetet med konsumentfrågor i EU. Regeringen poängterar vikten av konsumentinflytandet i sin redovisning av skrivelsens huvudsakliga innehåll. Konsumenterna behöver höras än starkare i EU-arbetet. Många viktiga beslut om matsäkerhet, standarder m.m. fattas numera i EU och kommer att gälla i alla medlemsländer. För att konsumenterna skall kunna hävda sina intressen i EU behöver de organisera sig. I Europaarbetet är det endast konsumenterna och frivilliga konsumentorganisationer som anses utgöra företrädare för konsumenterna. Sveriges Konsumentråd och Konsumenter i Samverkan är de paraplyorganisationer som kanaliserar de svenska konsumenternas åsikter i EU. För detta arbete har de beviljats offentliga medel i statsbudgeten. De måste även fortsättningsvis erhålla offentliga medel i tillräcklig utsträckning.
Vad gäller medel till konsumentverksamhet som kan sökas från EU, krävs oftast ett 50-procentigt egenåtagande. Svenska konsumentorganisationer har svårt att klara detta, så det är glädjande att regeringen kommer att verka för att denna regel ses över. Även administrationen kring dessa medel behöver ses över, inte bara för att det ska gå snabbare, som regeringen påtalar i sin skrivelse, utan framför allt för att det ska bli enklare både att söka och att redovisa.
Medlemsländerna stimulerar sina konsumentorganisationer på olika sätt. Flera länder satsar mycket pengar på konsumentfrågor och frivilligorganisationer. Om Sveriges konsumenter skall få genomslag för sina åsikter i EU-arbetet behöver våra konsumentorganisationer kunna arbeta på lika villkor som de övriga ländernas frivilligorganisationer. Regeringen bör därför inom EU också verka för att alla länders konsumentorganisationer ges likvärdiga ekonomiska förutsättningar, så att de kan arbeta självständigt för konsumenternas bästa. Om Sveriges båda paraplyorganisationer får mer resurser kan de i sin tur fördela vissa medel till sina medlemsorganisationer så att konsumentaktiviteterna kan nå ut i större omfattning och engagera fler konsumenter. På så sätt skulle även nybildade, mindre och även lokala ideella konsumentorganisationer ges ökade möjligheter att aktivt delta i det samlade konsumentarbetet.
Regeringen tar i skrivelsen också upp barns säkerhet. Det är viktigt, som det påtalas i skrivelsen, att produkter som är tillverkade för barn skall vara säkra. Det bör även påtalas att våra livsmedel ska vara säkra för barn. Om livsmedel är säkra för barn, är de säkra för alla. Ingen ska behöva bli sjuk eller skadad av vad man äter. Regeringen bör därför arbeta ännu mer för säkra livsmedel inom EU. Ett första steg kan vara att arbeta för att ASO-färger förbjuds inom EU-området. Regeringen bör självfallet också arbeta för en god livsmedelshygien i hela livsmedelskedjan, från jord till bord. Bekämpning av till exempel salmonella och zoonoser är angeläget för alla konsumenter, men speciellt för barn som kan drabbas extra hårt om de blir sjuka. Kött och andra livsmedel som importeras från EU-länderna skall ha intyg från producenten som styrker att det tagits salmonellaprov som är negativa. Vi har i Sverige via medierna blivit uppmärksammande på att dessa intyg ibland förvanskas eller rent av förfalskas. Diskussioner har också förekommit om huruvida innehållsdeklarationer eller märkningar verkligen stämmer överens med innehållet i livsmedlet. Detta har gällt både importerade och svenska produkter. Konsumenterna måste kunna känna sig trygga om att innehållsförteckningar, intyg m.m. är sanna. Sverige bör verka för att EU:s gemensamma regelverk tillämpas lika av alla länder och att sanktionsmöjligheterna används mot dem som till exempel fuskar med intyg eller inte märker varorna enligt bestämmelserna. Detta synsätt skall gälla hela kedjan, även butikerna har ansvar mot konsumenten.
|
Stockholm den 9 april 2002 |
|
|
Christina Axelsson (s) |