Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa regler som tillgodoser barnets rätt att få reda på att det tillkommit genom insemination.
Enligt Socialstyrelsens rapport ”Får barnen veta?” får endast 10 % av barnen som tillkommit genom givarinsemination säkert reda på det. 40 % av föräldrarna i undersökningen svarade att de hade för avsikt att berätta det senare.
Barnet har rätt att veta sitt ursprung, och exempelvis inseminationslagen utgår från att det är till barnets bästa att veta sitt biologiska ursprung. Som det är i dag får kanske mer än hälften av alla barn som tillkommit genom givarinsemination inte reda på detta. Risken är att barnet får reda på det av fel person vid fel tillfälle.
Det har föreslagits att föräldrar skulle ha en skyldighet att upplysa barnet om att det tillkommit genom givarinsemination, men det har inte ansetts lämpligt att lagstadga den skyldigheten.
Inseminationsutredningen hade föreslagit att det i folkbokföringen skulle antecknas att barnet tillkommit genom insemination. Det förslaget godtogs dock inte. Flera motioner har tagit upp förslaget, och Barnombudsmannen har också tagit upp frågan och krävt en ändring. I dag antecknas kvinnans man eller sambo, som givit sitt samtycke till inseminationen, som biologisk far till barnet.
I dag utgår lagstiftningen från föräldrarnas perspektiv, när barnkonventionen kräver att barnets bästa skall vara gällande i all lagstiftning som rör barn. Någonting måste göras för att säkerställa att barnet kan få reda på sitt ursprung, och regeringen borde återkomma till riksdagen med förslag. Enligt vår mening bör det införas regler som tillgodoser barnets rätt att få reda på att det tillkommit genom insemination. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.
|
Stockholm den 3 oktober 2001 |
|
|
Tasso Stafilidis (v) |
Charlotta L Bjälkebring (v) |