Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en ändring av terminologin i lagen om registrerat partnerskap.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avskaffande av anknytningsvillkoret i lagen om registrerat partnerskap.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjlighet att ingå partnerskap på svenska ambassader.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en lagändring som innebär att trossamfundens uppdrag att förrätta vigslar sammanfaller med uppdraget att förrätta partnerskap.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att rättsligt likställa partnerskapslagen med äktenskapsbalken.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa en ny sambolag som likställer homosexuella med heterosexuella sambor.
Den 1 januari 1995 trädde lagen om registrerat partnerskap i kraft. Genom denna lag kan två personer av samma kön registreras som partner. Lagen motsvarar dock inte Vänsterpartiets önskemål om att rättsligt likställa homosexuella personer med heterosexuella. I vår motion om civiläktenskap framförs önskemålet att avskaffa lagen om registrerat partnerskap eftersom Vänsterpartiet vill likställa det heterosexuella äktenskapet med det homosexuella. Trots att lagen om registrerat partnerskap bidrar till omotiverade rättsliga skillnader mellan äktenskap och partnerskap är det enligt vårt förmenande en fördel att det överhuvudtaget finns en lag som reglerar ingående av partnerskap. I avvaktan på de förändringar som föreslås i motionen om civiläktenskap vill vi med denna motion peka på förändringar som bör genomföras i lagen om registrerat partnerskap. Vi vill även med denna motion hävda att alla samboförhållanden bör regleras i en och samma sambolag för att undanröja de rättsliga skillnaderna mellan homosexuella och heterosexuella sambor.
I ÄktB:s inledande bestämmelser fastslås att äktenskap ingås mellan en kvinna och en man och att de som har ingått äktenskap med varandra är makar. I lagen om registrerat partnerskap konstateras att två personer av samma kön kan låta registrera sitt partnerskap och att dessa förklaras som registrerade partner. Att personer låter registrera sitt partnerskap kan ge intryck av att partnerskapet i allmän mening existerat redan före registreringen. Rättsverkningarna uppkommer dock först genom registrering. Vi anser att partner och partnerskap bör kunna användas utan hänvisning till registrering. Lagen om registrerat partnerskap bör således i stället anta namnet partnerskapslagen och ordet ”registrera” i lagrummen bör bytas ut till ”ingå”. Därvid förordar vi att regeringen bör återkomma med ett förslag om att två personer av samma kön kan ingå partnerskap och att dessa förklaras som partner.
Lagen om registrerat partnerskap har föranlett överväganden om vilken anknytning till Sverige en person bör ha för att få ingå partnerskap här. För att registrering ska få ske ska en av parterna ha danskt, isländskt, norskt, finskt, franskt, belgiskt, tyskt eller nederländskt medborgarskap. Två personer med andra medborgarskap i andra länder än dessa, kan även ingå partnerskap om en av parterna har hemvist i Sverige sedan minst två år.
I Nederländerna har lagen om rätt att ingå äktenskap för homosexuella trätt i kraft. För resten av världen finns äktenskap mellan heterosexuella, men registrerat partnerskap finns bara i Danmark, Island, Norge, Finland, Belgien, Frankrike, Tyskland, vissa provinser i Spanien, vissa delstater i USA och i Sverige. Det är bl.a. mot denna bakgrund som riksdagen inte låtit förutsättningarna för registrerat partnerskap bli alltför tillåtande. En bakomliggande tanke synes enligt vår mening vara att homosexuella par från andra länder inte ska lockas till Sverige för att ingå partnerskap. Vänsterpartiet delar inte denna tanke. Anknytningsvillkorens utformning innebär att två svenska medborgare som är bosatta i Italien inte kan gå till den svenska ambassaden för att ingå partnerskap. Det är enligt vårt förmenande en diskriminerande ordning. Vi anser därför att riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att återkomma med ett lagförslag om slopade anknytningskrav.
Ambassader och konsulat kan av regeringen bemyndigas att förrätta borgerliga vigslar. Enligt dagens ordning har inte svenska medborgare möjlighet att ingå partnerskap vid ambassader och konsulat. Vi anser att anknytningsvillkorens utformning får negativa konsekvenser för de personer som önskar ingå partnerskap i utlandet. Det bör inte finnas några skillnader mellan att förrätta vigsel och att förrätta partnerskap. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att ambassader och konsulat likställer förrättning av borgerlig vigsel med förrättning av partnerskap.
Präst i Svenska kyrkan och befattningshavare i andra trossamfund är enligt dagens ordning inte behöriga att förrätta partnerskap. Det är inte sakligt motiverat att i lagen göra skillnad mellan rätten att förrätta vigsel och rätten att förrätta partnerskap. För att undanröja denna skillnad förslår vi att ÄktB:s 4:3 får sin motsvarighet i partnerskapslagen samt att de trossamfund som inte förrättar partnerskap mister möjligheten att förrätta vigsel. Regeringen bör återkomma med ett förslag till lagändring som innebär att uppdraget att förrätta vigslar sammanfaller med uppdraget att förrätta partnerskap.
I dag föreligger rättsliga skillnader mellan dem som ingår äktenskap och dem som vill ingå partnerskap. Assisterad befruktning, gemensam vårdnad om barn och adoption har i lagen om registrerat partnerskap angetts som undantag från likställdhet mellan partnerskap och äktenskap. Vänsterpartiet anser att dessa skillnader inte är sakligt motiverade och föreslår därför att de undanröjs. Vi önskar att lagstiftningen i stället utgår från att likställdhet ska gälla mellan homosexuella par och heterosexuella par. En sådan ordning skulle undanröja de omotiverade rättsliga skillnaderna mellan makar och partner.
Lagen om homosexuella sambor är mycket kort och består av en enda bestämmelse i två stycken. Det första stycket innebär att homosexuella sambor skall omfattas av samma regler som gäller för en samlevande man och kvinna under äktenskapsliknande förhållanden, dvs. sambor. För ett förhållande som består av två sammanboende personer av olika kön gäller sambolagen. Denna uppdelning av samboförhållanden är enligt vårt förmenande inte sakligt motiverad. Istället förordar vi en ny sambolagstiftning som innebär att alla samboförhållanden regleras i en och samma lag. Den föreslagna ordningen skulle medföra en större jämlikhet mellan heterosexuella och homosexuella sambor.
Elanders Gotab, Stockholm 2001
|
Stockholm den 3 oktober 2001 |
|
|
Tasso Stafilidis (v) |
|
|
Charlotta L Bjälkebring (v) |
Mats Einarsson (v) |
|
Kenneth Kvist (v) |
Tanja Linderborg (v) |
|
Peter Pedersen (v) |