Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om översyn av regler för fastställande och hävande av faderskap.
Barn ärver sin far även om barnets fötts utom äktenskapet. Tekniken för fastställande av faderskap har utvecklats och numera finns mycket förfinade instrument för att med större sannolikhet bestämma rätt man som fader.
Många tragiska och möjligen felaktiga beslut såväl i domstol som på annat sätt hade kunnat undvikas om säkrare teknik funnits. Nu finns denna teknik. Den är också användbar i de fall där den förmodade fadern är död.
Emellertid stadgar föräldrabalkens 1 kapitel 3 § att faderskapsfrågan är definitivt avgjord om detta har fastställts genom dom. Det kan då bli aktuellt med resningsansökan om en DNA-test kan genomföras. En sådan skyldighet finns inte för den arvinge som har ”tilldömts” en far med gammal teknik som underlag.
Den övriga familjen kan överraskas av en okänd myndig arvinge, som kräver sin laglott. Många änkor har ställts i en psykologiskt och ekonomiskt svår situation vid sin makes frånfälle, då det plötsligt uppdagats att det finns en tidigare okänd arvinge. Även om misstanke finns att faderskapet är felaktigt tilldömt, har ingen då möjligheter att väcka resningstalan.
Reglerna på detta område har inte följt samhällsutvecklingen. Metoderna för fastställande av faderskap är i dag helt andra än tidigare. Familjebilden är också en helt annan än då nuvarande lagstiftning tillkom. Familjer splittras på ett helt annat sätt än vad som tidigare varit fallet. Cirka 40.000 barn berörs årligen av föräldrars separation.
Såväl den nya familjen som den förmodade arvingen skulle vinna ökad rättssäkerhet och trygghet om lagen ändrades så att möjlighet finns att väcka resningstalan på grund av att nya fakta tillkommit.
|
Stockholm den 4 oktober 2001 |
|
|
Berit Adolfsson (m) |
|
|
Kjell Eldensjö (kd) |
Viviann Gerdin (c) |