Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om klarläggandet av hur och i vilken utsträckning de tyska rasistiska Nürnberglagarna kom att tillämpas i Sverige.
Regeringen har ställt i utsikt att låta en genomlysning ske av Sveriges hållning till nazismen under andra världskriget.
Vad som inte tidigare varit allmänt känt är att de tyska rasistiska Nürnberglagarna också gällde och tillämpades i Sverige. Detta har klargjorts av professor Anders Jarlert som redogjort för hur svensk lag förbjöd tyska ”judar” att gifta sig med ”ickejudar”. Jarlert visade att de tyska raslagarna tillämpades inom äktenskapsrätten även i Sverige. En tysk s.k. arier fick inte gifta sig med någon som enligt Nürnberglagarna definierades som jude. En lag från 1904 föreskrev att utlänningar som ville ingå äktenskap i Sverige skulle prövas efter lagen i sitt hemland. 1904 gjordes flera undantag, bl.a. om hemlandets lag betraktade skilsmässa som äktenskapshinder eller tillät månggifte. Så sent som 1934 ändrades samma lag beträffande internationella skilsmässor med en svensk part. Men efter Nürnberglagarnas införande i Tyskland 1935 gjordes inga motsvarande undantag. Tyska medborgare hindersprövades i Sverige efter tysk lag. Raslagarna var visserligen främmande för svenskt rättsmedvetande, men tillämpades likväl här på grund av 1904 års lag. De tyska flyktingar som ville gifta sig tvärs över rasbarriären fick vänta tills de blivit svenska medborgare. Förutom Sverige hade endast Tyskland, Nederländerna, Luxemburg, Schweiz, Italien, Ungern, Danzig och Polen anslutit sig till Haagöverenskommelsen från 1902, som låg till grund för 1904 års lag. Den svenska lagen ändrades först 1947.
Det är angeläget att riksdagen uttalar behovet av att klarlägga hur och i vilken utsträckning de tyska rasistiska Nürnberglagarna kom att tillämpas.
Elanders Gotab, Stockholm 2001
|
Stockholm den 3 oktober 2001 |
|
|
Tuve Skånberg (kd) |