Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om hjulångaren Eric Nordevalls unika värde.
År 1836 sjösattes hjulångaren Eric Nordevall. Bygget hade utförts vid Hammarstens varv i Norrköping. Skrovet bogserades till Motala Verkstad där inmontering av de två ångmaskinerna, ångpannan och de två skovelhjulen skedde. Efter postfrakt mellan Ystad och Stralsund under det första året, gjorde fartyget därefter tjänst på Göta kanal under tjugo år. År 1856 gick Eric Nordevall på grund norr om ön Jungfrun i Vättern. Några dagar senare sjönk hon under en kort bogsering och hamnade på 45 meters djup.
1980 återfanns fartyget. Det ledde bl.a. till att ett omfattande dokumentationsarbete startade. I detta arbete deltog Göta Kanalbolag, Statens sjöhistoriska museum och Chalmers institution för marin teknik. Slutrapporten från detta arbete redovisar ett välbevarat fartyg utan motsvarighet i världen.
Länsstyrelsen i Östergötland anser att vraket efter Eric Nordevall har ett mycket högt kulturhistoriskt värde ur flera aspekter. Teknikhistoriskt och representativt värde, därför att hon tillhör den första generationen ångfartyg, detta gäller även ångmaskinerna byggda med starka influenser från brittisk ingenjörskonst. Kommunikationshistoriskt värde därför att hon är en ”fiolbåt”, specialbyggd för smala kanaler. Representativt värde därför att hon representerar en grupp av fartyg som nu försvunnit. Sällsynthetsvärde därför att hon i ordets rätta bemärkelse är unik och inte minst ett autenticitetsvärde därför att fartygsvraket är så välbevarat. Med hänsyn till dessa värden är vrakområdet belagt med såväl ankrings- som dykförbud.
Sedan många år har olika planer funnits att bärga vraket efter hjulångaren Eric Nordevall. Riksantikvarieämbetet har den 22 maj i år yttrat sig över en ansökan från ”Föreningen hjulångaren Eric Nordevalls bärgning” om att få tillstånd att bärga hjulångaren. RAÄ har förståelse för strävanden som syftar till att bärga detta omvittnat synnerligen värdefulla fartygsvrak samt att därefter ställa ut det. RAÄ har därför ingen erinran mot att så sker. Däremot menar RAÄ att ett tillstånd bör förenas med ett villkor att det finns full ekonomisk täckning för bärgningen innan arbetena påbörjas, dessutom för hela det arkeologiska arbetet före, under och efter bärgningsinsatserna och för den efterföljande konserveringen. Oklarheter om hur det bärgade fartyget skall förvaras och ställas ut skall dessutom vara undanröjda. Sjöhistoriska museet har inget emot att ansökan bifalles, under samma förutsättningar som RAÄ anger. Sjöhistoriska museet nämner i sin skrivelse att det under en följd av år varit engagerat i planerna att bärga vraket efter Eric Nordevall.
Med hänvisning till de uttalanden som gjorts av Riksantikvarieämbetet, Sjöhistoriska museet och Östergötlands länsstyrelse så är hjulångaren Eric Nordevall att betrakta som en riksangelägenhet. För att kunna motsvara de krav som ställs bl.a. från Riksantikvarieämbetet, för att kunna bärga hjulångaren Eric Nordevall inom en överskådlig framtid, måste någon form av statligt stöd ställas till förfogande.
|
Stockholm den 3 oktober 2001 |
|
|
Sonia Karlsson (s) |