Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av statligt stöd till stiftelser för långsiktig förvaltning av vissa från kulturmiljösynpunkt unika anläggningar.
Frågan hur man i dag kan säkerställa förvaltning (vård och underhåll) och framtida bevarande av kulturhistoriskt värdefulla miljöer och anläggningar har sedan länge varit föremål för överväganden. Riksantikvarieämbetet har i dag möjlighet att lämna bidrag till vård av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse genom anslaget som årligen anvisas över statsbudgeten och fördelas i länen av länsstyrelsen. Begreppet bebyggelse innefattar även parker och andra anläggningar liksom att möjlighet finns att stödja vård av alla typer av egendom av särskilt kulturhistoriskt värde i tätorts-, landsbygds- och industrimiljöer.
I Södermanlands län finns ett stort antal från kulturmiljösynpunkt särskilt unika anläggningar. Några exempel utgörs av kalklinbanan Forsby–Köping samt ett eventuellt nationellt jaktmuseum på Julita gård.
Förslaget avser förändringar av bidragsförordningen (1993:379) avseende bidrag till kulturmiljövård. Ändringen syftar till att möjliggöra att lämna statligt stöd som engångsbidrag till stiftelser, där även företag och organisationer kan ingå, som har till ändamål att säkerställa en långsiktig förvaltning av vissa från kulturmiljösynpunkt särskilt unika anläggningar.
Förslaget syftar till att komma ifrån det årliga anslagsberoendet till vård av kulturhistoriskt värdefulla miljöer genom att en ändring åstadkommes som gör det möjligt att från statens sida lämna engångsbidrag till stiftelser som har till syfte att långsiktigt bevara kulturhistoriskt värdefulla miljöer.
|
Stockholm den 1 oktober 2001 |
|
|
Michael Hagberg (s) |
|
|
Reynoldh Furustrand (s) |
Laila Bjurling (s) |
|
Elisebeht Markström (s) |
Anders Berglöv (s) |