Motion till riksdagen
2001/02:Kr361
av Marianne Andersson m.fl. (c, kd, fp)

Anslagen till hemslöjden


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om omfördelning inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid till anslagen 28:18 Främjande av hemslöjden och 28:17 Nämnden för hemslöjdsfrågor.

Motivering

Hemslöjden är en av de mest folkligt förankrade kulturyttringarna, en folkrörelse med många medlemmar i hela landet. Inte minst omfattas hemslöjden av stor uppskattning hos allmänheten.

Hemslöjdens uppgift idag är att bevara och förvalta ett kulturarv som ger oss en kulturell identitet, att förmedla en kunskapstradition, att upprätthålla hantverksskicklighet och att förnya slöjden på traditionens grund för att skapa funktionella slöjdprodukter för dagens samhälle. Hemslöjden har ett stort kunskapsarv att förvalta och vidareförmedla men också att utveckla. Det gäller såväl materialkunskap, teknikkunskap som formspråk och kvalitet.

Hemslöjdens olika egenskaper erbjuder också unika möjligheter till mångkultur och närmanden mellan olika kulturer. De gemensamma kontaktytorna är många, och Nämnden för hemslöjdsfrågor har ett pågående projekt för att utveckla den delen.

Hemslöjden har genom sin lokala förankring bevarat en mångsidighet och ursprunglighet som blir alltmer åtråvärd för att Sverige designmässigt ska kunna hävda sig i internationella sammanhang. Ofta avspeglas hur konstnärer och formgivare inspireras av den svenska slöjdtraditionen, dess symboler och formspråk. 1995 års kulturutredning påpekade hemslöjdens roll som en inspirationskälla för annan konstnärlig verksamhet liksom även för industriell formgivning och mönsterutveckling.

Hemslöjden kännetecknas av tyst kunskap, av färdighets- och förtrogenhetskunskap. Slöjdkunskap innebär en problemlösningsförmåga där individen kombinerar dessa kunskapsformer på ett kreativt och fantasirikt sätt. Att förmedla denna typ av kunskap, som blir alltmer sällsynt i dagens samhälle, är en av hemslöjdens uppgifter inte minst i arbetet som riktas mot barn och ungdom.

Hemslöjden arbetar centralt genom Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, SHR, Nämnden för hemslöjdsfrågor, NFH, och på regional nivå genom landets hemslöjdskonsulenter och hemslöjdsföreningar i varje län (28 stycken, varav 3 riksföreningar – Svenska Spetsar, Same Ätnam, Svensk Hemslöjd – och 25 länsföreningar eller länsförbund) samt 102 lokala för­eningar.

SHR är den ideella hemslöjdsrörelsens paraplyorganisation med ett litet centralkansli bestående av 2,75 tjänster. Anslaget har varit oförändrat under sju år samtidigt som verksamhetsnivån har varit mycket hög, vilket idag innebär kris med utbrändhet som resultat. Stora ideella insatser i hela landet under SHR:s ledning ger mångdubbel effekt av de nominella anslagen inom denna folkrörelseorganisation med ca 17 000 medlemmar.

NFH är den statliga myndighet som har till uppgift att initiera, planera, samordna och göra insatser för att främja hemslöjden med en helhetssyn på slöjden som grund. Nämnden ska fördela statligt stöd till hemslöjdsfrämjande verksamhet samt samordna konsulentverksamheten i landet. Nämndens kansli består av en 2,5 tjänster. För 2001 har nämnden tvingats lägga en minusbudget för att upprätthålla kansliverksamhet, dvs. för att täcka lönekostnaderna och styrelsens kostnader.

Hemslöjdskonsulentorganisationen är uppbyggd enligt en decentraliserad modell med två hemslöjdskonsulenter i varje län, en för den textila slöjden och en för trä och metall. Konsulenterna finansieras genom statliga medel från NFH och landstingsmedel. Bidraget från staten utbetalas under förutsättning att respektive landsting ger minst lika mycket. Hemslöjdskonsulenterna har ett regionalt perspektiv i sitt utvecklingsarbete inom slöjden som rådgivare, nätverksbyggare, inspiratörer och kunskapsförmedlare. Genom sitt rika kontaktnät i länet bidrar de till hemslöjdsorganisationens mångfald och bredd. Konsulenterna arbetar dels med löpande basverksamhet som är viktig för kontinuiteten, dels med ett flertal projekt både inom länet och i samarbete med andra län samt rikstäckande projekt, vilket bidrar till en ständig förnyelse, utveckling och fördjupning. Konsulentanslaget har under de senaste fem åren inte följt löneutvecklingen, vilket innebär att en allt större del av utrymmet äts upp av lönekostnader och en allt mindre del kvarstår till själva verksamheten. För att kunna rekrytera konsulenter krävs dessutom att yrkesgruppen kan följa den allmänna löneutvecklingen. För att basverksamhetens standard och hemslöjdens decentraliserade och viktiga grundstruktur skall kunna bibehållas krävs en uppräkning utöver index.

Hemslöjdens arbete kan beskrivas utifrån fyra olika perspektiv: ett kulturarvsperspektiv, ett näringsperspektiv, ett kunskapsperspektiv och ett kvalitetsperspektiv. För att lyckas upprätthålla en hög kvalitet på verksamheten inom respektive område och fullfölja det statliga uppdraget krävs en väl fungerande organisation med vissa fasta resurser på både central och regional nivå. Resurserna har under de senaste fem till tio åren urholkats på grund av alltför små och ibland inga uppräkningar. Organisationens arbetsresurser har utnyttjats maximalt, och mycket kraft har gått åt till att söka olika former av projektmedel och tillfälliga lösningar.

För att kunna upprätthålla en fungerande verksamhet och kvalitet behövs förstärkningar för den ideella rörelsen, SHR, med 700 000 och för konsulentverksamheten 1 140 000. Dessa båda verksamheter ryms inom anslaget 28:18. Dessutom behöver den statliga myndigheten NFH för att kunna fullfölja sitt uppdrag en ökning med 300 000 under anslaget 28:17. Detta bör kunna ske genom omfördelning inom utgiftsområde 17 eller genom utnyttjande av ej fördelade medel inom utgiftsområdet.

Stockholm den 4 oktober 2001

Marianne Andersson (c)

Yvonne Andersson (kd)

Yvonne Ångström (fp)