Motion till riksdagen
2001/02:Kr341
av Helena Hillar Rosenqvist m.fl. (mp, s, fp)

Ändringar i namnlängden


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om namnsdagarna i almanackan.

Motivering

Namnsdagsfirandet har en stark tradition i vårt land. Tänk bara vilken uppmärksamhet ”fruntimmersveckan” får varje år. Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma och Kristina. Alla ska de ha sin speciella tårta.

Ingen skulle väl komma på tanken att möblera om bland den här veckans namns­dagar. Eller vad skulle Fredrik säga om han inte fick vara med och inleda regnperioden.

Bakgrund

Kungl. Vetenskapsakademien fick år 1747 ensamrätt att ge ut almanackor. Detta privilegium upphörde den 15 juli 1972. Efter denna tidpunkt står det envar fritt att ge ut en almanacka och att själv bestämma namnlängd. Namnlängden har således inte längre någon officiell, auktoritativ status.

Namnlängden

Esselte almanacksförlag tog initiativ till en namnlängdsreform, och år 1986 utkom en särskild kalender, Nya namnsdagskalendern. Den nya namnlängden – med tre namn fördelade på varje dag – infördes successivt av Esselte i flertalet av förlagets kalendrar. Även andra almanacksförlag använde trenamnslängden.

Efter att vissa kritiska synpunkter framkommit på 1986 års namnlängd lät Esselte almanacksförlag utarbeta en tvånamnslängd med inslag av ett mindre antal ettnamnsdagar som finns i de flesta kalendrar för 1993.

Att nya namn, som blivit vanliga i yngre generationer, kommer till är bara roligt. Liselott fick glädja sig åt att fira namnsdag tillsammans med Leo den 28 juni i två år. Tyvärr försvann hon lika snabbt igen. Likaså är det naturligt att gamla namn som inte förekommer längre tas bort. Men att flytta vanligt förekommande namn som alltid funnits med och fortfarande är i bruk från sin invanda dag är minst sagt klåfingrigt.

Besläktade namn

Den nya tvånamnslängden bygger på namnstatistik från hela 1900-talet. Av de 719 namnen är ca en tredjedel nordiska, en tredjedel bibliska eller kyrkliga och en tredjedel från övriga språkområden. Huvudprincipen har varit att såvitt möjligt sammanföra besläktade namn.

Alla som heter Kerstin har väl i alla tider firat på Kristinadagen. Men så fick Kerstin en egen dag tillsammans med Karsten. Misstaget upptäcktes och nu finns Kerstin med i almanackan på – gissa vilken dag! – Kristina, förstås!

Marianne får av någon outgrundlig anledning inte längre fira på Valborgsmässoafton tillsammans med Mariana utan får hålla till godo med 4 april.

Helena har alltid haft en egen dag den 18 augusti. Då firas också alla som heter Lena. De står sedan några år med som andranamn den dagen. Nu har till vår stora förvåning Helena flyttats till 31 juli och står där som första namn medan Elin som alltid firats den dagen står som andra namn. Den 18 augusti är det tänkt att Ellen ska fira namnsdag tillsammans med Lena.

Svenska språknämnden har uttalat att det knappast är möjligt att nå fram till för alla acceptabla principer och lösningar. Men uppenbara felaktigheter bör rättas till och ordningen i almanackan återställas. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 5 oktober 2001

Helena Hillar Rosenqvist (mp)

Helena Zakariasén (s)

Helena Bargholtz (fp)