Motion till riksdagen
2001/02:Kr340
av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m)

Utgiftsområde 17. Kultur, medier, trossamfund och fritid


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 28:1 Statens kulturråd för år 2002 19 967 000 kr.

  2. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet m.m. för år 2002 81 107 000 kr.

  3. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 28:5 Bidrag till Svenska riksteatern m.fl. för år 2002 625 811 000 kr.

  4. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 28:7 Bidrag till vissa teaterändamål m.m. för år 2002 10 000 000 kr mer än regeringen eller således 144 000 000 kr.

  5. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 28:8 Bidrag till regional biblioteksverksamhet för år 2002 29 434 000 kr.

  6. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 28:9 Litteraturstöd för år 2002 61 917 000 kr.

  7. Riksdagen beslutar att avskaffa anslaget 28:11 Stöd till bokhandeln i enlighet med vad som anförs i motionen.

  8. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 28:12 Talboks- och punktskriftsbiblioteket för år 2002 9 801 000 kr utöver vad regeringen föreslår eller således 73 358 000 kr.

  9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om den digitala talboken.

  10. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 28:15 Statens konstråd för år 2002 4 337 000 kr.

  11. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 28:16 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön för år 2002 29 438 000 kr.

  12. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 28:18 Främjande av hemslöjd för år 2002 16 087 000 kr.

  13. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 28:19 Bidrag till bild- och formområdet för år 2002 28 708 000 kr.

  14. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 28:21 Ersättningar och bidrag till konstnärer för år 2002 218 795 000 kr.

  15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en ny museistruktur.

  16. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 28:30 Centrala museer – stiftelser för år 2002 183 963 000 kr.

  17. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 28:33 Stöd till icke statliga kulturlokaler för 2002 0 kr.

  18. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 28:34 Riksutställningar för år 2002 14 717 000 kr.

  19. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 28:40 Kulturfond för år 2002 120 000 000 kr.

  20. Riksdagen beslutar att överföra bidrag till folkhögskolorna från utgiftsområde 17 till utgiftsområde 16 i enlighet med vad som anförs i motionen.

  21. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 25:1 Bidrag till folkbildningen för år 2002 1 322 556 000 kr.

  22. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 29:1 Ungdomsstyrelsen för år 2002 1 418 000 kr.

  23. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 17 politikområde 29:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet för år 2002 16 889 000 kr.

  24. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen för utgiftsområde 17 politikområde 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler för år 2002 0 kr.

  25. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen för utgiftsområde 17 politikområde 30:3 Bidrag till kvinnoorganisationer för år 2002 1 532 000 kr.

  26. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen för utgiftsområde 17 politikområde 30:4 Stöd till friluftsorganisationer för år 2002 11 000 000 kr.

Inledning

Moderata samlingspartiet vill verka för en större frihet på kulturens område och vi har i motion 2001/02:Kr205 av Bo Lundgren m.fl. (m) angivit de principer vi anser bör gälla för de kulturpolitiska insatserna. Den av Socialdemokraterna förda kulturpolitiken leder till korporativism som skapar ett beroende som verkar hämmande för initiativ och nyskapande. Skatter och pålagor försvårar den konstnärliga verksamheten och gör produktionen orimligt kostnadskrävande.

De kulturpolitiska insatserna får inte styras av arbetsmarknadspolitiska aspekter. Vi menar att kulturpolitiken måste garanteras mångfald, konstnärlig frihet och kvalitet. Statens och kommunernas stöd och engagemang i kultursammanhang måste präglas av viljan att ge förutsättningar för kvalitativt högtstående kulturupplevelser för den enskilde.

En ny roll för Kulturrådet

Vi vidhåller vår mångåriga kritik mot Kulturrådets dominerande roll och de risker det medför för en vital förnyelse av kulturen. Vi föreslår en minskning av kulturbyråkratin genom ett lägre anslag till Kulturrådet. Genom vårt förslag om en ny kulturfond, som skulle innebära ett tillskott på 240 miljoner kronor per år för svensk kultur, minskar Kulturrådets roll ytterligare, vilket vi anser bör avspeglas i medelstilldelningen.

Statens kulturråd har haft en dominerande roll vid bedömning av kulturverksamheter, tilldelande av statliga medel och uppföljning av de områden där staten genom sina regelverk och medel har ett avgörande inflytande. Genom rådets konstruktion finns inte någon möjlighet att utkräva normalt politiskt ansvar. Bidragen fördelas genom bedömningsgrupper, vars medlemmar ofta har en personlig relation till det verksamhetsfält som de är satta att ta ställning till. Detta har hos många kulturaktiva skapat en känsla av skepsis mot Kulturrådet. Kulturrådet fungerar också som utrednings- och beredningsorgan åt regeringen och har dessutom blivit beredande organ åt Stiftelsen Framtidens kultur, som tillkom just med den avsikten att vara ett helt oberoende organ. Kulturrådets anslag 28:1 bör uppgå till 19 967 000 kronor.

Renodla statens uppgifter

Flera av de verksamheter som ryms inom anslagsposten Allmän kulturverksamhet bör ej vara statliga uppgifter. Det som inte efterfrågas eller får lokalt stöd skall inte alltid kunna räkna med att överleva genom statliga bidrag, som sedan övergår till att bli årliga anslag. Det var vår förhoppning att Kulturutredningens förslag skulle leda till en ordentlig vitalisering av svenskt kulturliv. Statens ansvarsområde måste närmare definieras och klart avgränsas. Av det skälet föreslår vi en minskning av anslaget till ett bantat kulturråd under denna utgiftspost. Vi avvisar också förslaget att permanenta Teateralliansen.

Anslaget 28:2 bör uppgå till 81 107 000 kronor.

Ökat lokalt ansvar för teater, dans och musik

Riksteatern skapades för att producera teater för hela landet. Då hade de kringresande privata teatersällskapen på mycket kort tid mer eller mindre försvunnit och det fanns inte några regionala teaterensembler skapade för att producera teater för hela landet. Sverige har i dag ett i princip heltäckande nät av länsteatrar, några med flera scener och dessutom turnerande. Flera av de andra institutionsteatrarna, såsom stadsteatrarna i våra största städer har etablerat annexscener och turnéverksamhet. Länsteatrarna har ofta ambitionen att turnera i den egna regionen och även utanför det egna länet. De fria teatergrupperna svarar numera för en omfattande turnéverksamhet som betyder mycket främst för spridningen av barn- och skolteater.

Det är viktigt att så många som möjligt får möjlighet att ta del av utbudet på nationalscenerna och de andra större teatrarna. Vi betalar alla via skatten merparten av verksamhetens kostnader oavsett var vi bor. Utan avkall på konstnärlig kvalitet eller integritet bör det kunna hävdas att, i den nya medievärld vi lever i, bör det vara naturligt att ha andra medier än bara den levande scenen i åtanke vid uppsättandet av skådespel, för att med en lätt anpassning kunna nå en mångdubbelt större publik via t.ex. TV och video.

Det är enligt vår mening inte rimligt att behålla en verksamhet vid Riksteatern på oförändrad nivå när det nu finns ett regionalt teaterutbud. Det är också uppenbart att förenings- och arrangörsdelen av Riksteatern på många orter känner sig bundna av utbudet från den producerande delen. Vi anser att vuxenteaterverksamheten vid Riksteatern kan upphöra och att teatern genom sina s.k. specialensembler, som Tyst teater och Cullbergbaletten, skall erbjuda lokala arrangörer det som inte regionteatrarna har kapacitet till.

Rikskonserters verksamhet bör likaledes omprövas. Vi anser till skillnad från regeringen att Rikskonserters produktion kan minska ytterligare. I likhet med Kulturutredningen anser vi också att den löpande fonogramutgivningen bör ske på samma villkor som för övriga skivproducenter. Specialutgivning i anslutning till projektet bör kunna ske efter vanlig upphandling med normala konkurrensregler. Då inte rikskonserter skall ha ett eget ansvar för blåsmusiken som genre bör någon typ av nationellt ansvar genom avtal tilldelas någon av de kvarvarande professionella orkestrarna.

Sammantaget bör anslaget 28:5 uppgå till 625 811 000 kronor.

De fria teatergrupperna

De fria teatergrupperna lever under mycket knappa förhållanden. Lönerna är minst sagt låga och idealiteten är mycket hög. Samtidigt är de fria teatergruppernas arbete och insats för att sprida teaterkultur oerhört viktig, då de ofta står för en förnyelse av scenkonsten, och inte minst för att de når personer som annars kanske inte skulle besöka en teater. För de tre kommande budgetåren vill vi därför öka anslaget till de fria teatergrupperna med totalt 45 miljoner kronor fördelade med 15 miljoner kronor per år. Skådebanan föreslås få ett ökat stöd. Vi har samma inställning som Teaterutredningen och menar att bidraget till Skådebanan skall avskaffas. Stödet om 5,2 miljoner kronor till Skådebanan bör därför upphöra från och med 2002.

Anslaget 28:7 bör därför uppgå till 144 000 000 kronor.

Litteraturstöd

Stödet inom litteraturområdet består i dag av ett antal komponenter varav utgivningsstödet är det i särklass största. Kulturutredningen redovisade att det i Sverige utges cirka 13 000 nya titlar per år varav cirka 2 000 är skönlitteratur, 1 000 barnlitteratur och 10 000 facklitteratur. Detta är enligt vår bedömning en omfattande utgivningsvolym med tanke på att Sverige är ett litet språkområde.

Det går inte att med bestämdhet hävda att denna omfattande utgivning kommer till stånd till följd av det statliga utgivningsstödet. Enligt vår mening är det rimligt att minska utgivningsstödet.

Utgivningen av En Bok För Alla bör upphöra.

Sverige är ett av de länder där den kontinuerliga tillgången på klassiker i bokhandeln är lägst. Det kan gå årtionden mellan utgivning av såväl svenska som översatta utländska verk, vilket leder till att tillgången även antikvariskt är näst intill obefintlig. En god tillgång till det litterära arvet är ett av de främsta kännetecknen på en kulturnation, och som en sådan vill vi räkna oss. Det finns ett lagerhållningsstöd, som dock inte primärt är inriktat på klassiker.

Vi anser att den datatekniska utvecklingen kommer att innebära en förenkling och rationalisering av fjärrlåneverksamheten. Detta borde medföra lägre kostnader för den regionala biblioteksverksamheten. Andra möjligheter är lokalsamordning, som exemplet Härnösand visar, eller entreprenad som i före detta Malmöhus län. För depåbiblioteksverksamheten anvisar vi i en annan motion alternativa lösningar. Anslaget 28:8 bör därför uppgå till 29 434 000 kronor. Med stöd från Statens kulturråd utges sedan ett antal år en klassikerserie för gymnasieskolan av flera förlag i samverkan. Emellertid sker försäljningen av dessa utgåvor endast till skolor. Vi finner det vara en självklarhet att de skall hållas tillgängliga i bokhandeln. Till anslaget 28:9 bör anvisas 61 917 000 kronor.

Regeringen föreslog förra året att stödet till talboks- och punktskriftsbiblioteket, anslag 28:12, skulle minskas med tre miljoner kronor. Vi avvisade detta förslag och för år 2000 anser vi att riksdagen bör anvisa knappt tio miljoner kronor utöver det som regeringen föreslår. Det ligger också väl i linje med vad Moderata samlingspartiet föreslår på andra områden när det gäller satsningar på funktionshindrade.

I detta sammanhang vill vi understryka vikten av att utvecklingen av den tekniskt sett överlägsna digitala tekniken ges ordentligt stöd. Den nya tekniken, som benämns DAISY, kräver nya och ännu inte, av landets syncentraler, godkända kasettbandspelare. Detta är inte tillfredsställande. Regeringen bör därför få i uppdrag att avsätta en del av den av oss föreslagna utökningen av anslaget till att göra tekniken mer tillgänglig.

Anslaget 28:12 bör uppgå till 73 375 000 kronor. Den summan vi ökar anslaget 28:12 med tar vi från anslag 28:11 Stöd till bokhandel, som vi föreslår avvecklas helt. Ingen annan detaljhandelsbransch har motsvarande stöd, förutom glesbygdsstödet, och eftersom nya distributionsformer, t.ex. Internetbokhandlare, inte får del av stödet snedvrider det konkurrensen. Anslag 28:11 bör därför upphöra.

Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

Enligt budgeten har Statens konstråd minskat sina intäkter med drygt en miljon kronor förra året. Vi menar att konstrådet bör få i uppdrag att genomföra sådana åtgärder att avgiftsintäkterna ökar med en miljon kronor. Genom våra förslag nedan om anslaget 28:16 menar vi också att Statens konstråd bör kunna minska sin verksamhet och därmed sina kostnader. Anslaget 28:15 bör uppgå till 4 337 000 kronor.

Regeringen föreslog 1997 att de statliga bidragen för konstnärlig utsmyckning i den offentliga miljön också skall kunna användas för andra miljöer än ”de statliga”. Som exempel nämns bostadsområden samt skol- och fritidsmiljöer. Även om syftet var och är vällovligt innebär den föreslagna ordningen att staten på sikt förväntas svara för praktiskt taget all offentlig utsmyckning. Vår uppfattning är att staten bör renodla sitt ansvar för olika kulturverksamheter och inte ikläda sig nya ansvar och utgifter. Anslaget 28:16 bör uppgå till 29 438 000 kronor.

Vi vill påminna om att vi väckt en motion (2001/02:Kr211) om inrättande av en konstbank. Denna bank skulle göra det möjligt att låna konstverk för offentlig förevisning. Vårt förslag bör också innebära att kostnaden för detta anslag kan minska.

9 Främjande av hemslöjd

Att utveckla svensk slöjd är både viktigt och nödvändigt. Och det arbete som bedrivs för att väcka unga människors intresse för slöjden är särskilt värdefullt. Det svenska hantverket och formen är betydelsefull och behöver lyftas för att få en högre status. Därför menar vi att en sammanslagning av Svensk slöjd, Svensk form och Svenska institutet är ett oundvikligt steg.

För 2002 anvisar vi 16 087 000 kronor för område 28:18 Främjande av hemslöjd.

10 Bidrag till bild- och formområdet

Vi är inte lika övertygade som regeringen om att folkrörelsernas Konstfrämjandet är den bästa avsändaren för konst i storstädernas ytterområden. Vi menar också att argumenteringen för att just de skall erhålla medel och en beskrivning av vad som egentligen skall ske saknas. Det innebär att vi inte anser att den extra miljon kronor som regeringen föreslår för denna satsning bör utgå.

Anslaget 28:19 bör därför uppgå till 28 708 000 kronor.

11 Ersättningar och bidrag till konstnärer

I motionen 2001/02:Kr227 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) presenterar vi en lång rad förslag för att göra den ekonomiska situationen enklare, stabilare och mer förutsägbar för konstnärer. De förslag på nödvändiga förändringar som vi presenterar i denna motion innebär att vi anser att anslag 28:21 kan minskas.

Anslaget 28:21 bör därför uppgå till 218 795 000 kronor.

12 En bättre museistruktur

Det är otillfredsställande att regeringen inte heller i år lägger fram ett samlat förslag om en ny museistruktur. Ansvarsmuseirollen måste också förtydligas. Det är också anmärkningsvärt att regeringen inte förmår att redovisa en översyn av strukturen inom museiområdet. Förra året meddelade regeringen att den skulle återkomma inför 2001 med en redogörelse för en ny museistruktur. Någon sådan redovisas dock inte i budgetpropositionen, vilket är anmärkningsvärt.

Vi vill understryka vikten av att samtliga museer som får statliga bidrag ges i uppdrag att utarbeta gallringsplaner. De medel som avsatts för riktade insatser på museiområdet kan med fördel användas för att stimulera detta arbete. Behovet av kompetensutveckling inom museivärlden är väl dokumenterat. De ideella krafternas insatser förtjänar att uppmärksammas och uppmuntras. Sponsorinsatser kan ytterligare stimuleras med förnuftigt utformade skatteregler.

13 Arbetets museum – bristande huvudmannaansvar

Arbetets museum i Norrköping bedriver en verksamhet liknande den som återfinns hos ett stort antal kulturhistoriska museer samt vid ca 1 000 arbetslivsmuseer. Liksom ett antal andra verksamheter har det skapats på initiativ av olika intressegrupper. I fallet Arbetets museum dock utan att man sett till att verksamheten har de medel som behövs för att fortleva av egen kraft. Av politiska skäl har sedan det ekonomiska ansvaret för verksamheten övertagits av staten. Vi har av principiella skäl vänt oss mot detta och finner ingen anledning att frångå vårt tidigare ställningstagande.

Om ett dokumentationscentrum av unik karaktär söker stöd för sin verksamhet skall detta självfallet – om det finns ett allmänintresse av verksamheten – prövas på samma meriter som andra för vårt kulturarv värdefulla verksamheter. Arbetets museum uppfyller enligt vår mening inte dessa kriterier. Att då föreslå att anslaget flyttas över till det anslag som avser centrala museer i stiftelseform, vars stadgar i samtliga fall har fastställts av regeringen, är utmanande och vilseledande. Anslaget 28:30 skall därför uppgå till 181 963 000 kronor.

14 Stöd till icke statliga kulturlokaler

Vi föreslår att anslaget för stöd till icke-statliga kulturlokaler utgår. Regeringen slår fast att villkoret för att statligt stöd skall utgå till någon kulturverksamhet skall vara att huvudmannen är beredd att svara för lokalkostnaden. Att då samtidigt ha ett statligt anslag för detta ändamål är ologiskt. Vi anser att möjligheten till handikappanpassning är viktig men att detta i så fall bör täckas av anslag inom samma utgiftsområde som andra handikappåtgärder. Anslaget 28:33 utgår således.

15 Riksutställningar ges ny inriktning

Vi anser att den nya myndigheten Riksutställningar, trots att den tilldelats nya uppgifter, totalt sett bör minska sin verksamhet. Antalet egna produktioner bör minska och man bör i större utsträckning fungera som serviceorganisation till andra utställningsarrangörer. Efterfrågestyrningen måste ytterligare förstärkas. Anslaget 28:34 bör uppgå till 14 717 000 kronor.

16 Ny kulturfond

Vi har under ett flertal år föreslagit inrättande av en kulturfond med uppgift att stödja nyskapande verksamhet inom kulturområdet som inte på annat sätt uppbär stöd av offentliga medel. Fondens uppgift är att anvisa medel motsvarande de resurser som mobiliserats genom bidrag, sponsorinsatser eller på annat sätt. Fonden bör tillföras 120 miljoner kronor och ett nytt anslag 28:40 skapas.

17 Folkbildningen

Vi föreslår en besparing på 300 miljoner kronor. Aktiva insatser för att öka andelen uppdragsutbildning och annan ickebidragsberoende utbildning bör kunna göras även fortsättningsvis. Riksrevisionsverkets rapport om Folkbildningsrådets verksamhet som publicerades hösten 2000 med titeln ”Folkbildning – styrning och kontroll” innehåller viktiga iakttagelser som bör föranleda att regeringen ser över budgetdialogen med Folkbildningsrådet.

Vi utgår från att regeringen ger den aviserade nya utredningen om folkbildningen i uppdrag att ta fram underlag för en sådan dialog.

Det förslag till kulturfond som presenterats i vår motion kommer också att kunna utnyttjas av folkbildningen.

900 miljoner kronor som i dag återfinns inom detta politikområde förs över till utgiftsområde 16.

Anslaget 25:1 skall uppgå till 1 322 556 000 kronor.

18 Ungdomsfrågor

Bidraget till den nationella och internationella ungdomsverksamheten bör minskas. I första hand bör den internationella verksamheten klara sig med snävare ekonomiska ramar, men även grundbidragen till rikstäckande barn- och ungdomsorganisationer bör kunna minskas. Detta bidrag har funnits länge och ett mål är att få fler ungdomar i föreningslivet men de flesta ungdomsorganisationer visar en minskning i medlemsantalet. Det finns klara tecken på att ungdomsaktiviteter som inte erhåller bidrag drar till sig nya grupper. En omprövning är alltså nödvändig. Ungdomsstyrelsen får enligt vårt förslag ett mindre anslag att hantera och myndigheten borde därför också klara sig med minskade anslag.

Anslaget 29:1 skall med detta uppgå till 1.418.000 kronor och anslaget 29:2 skall uppgå till 16 889 000 kronor.

19 Idrotts- och folkrörelsefrågor

Vad gäller idrottens finansiering vill vi att denna skall ha en större andel av lotterimarknaden för att på så sätt ges möjlighet att påverka sin egen situation i större utsträckning.

Under detta anslagsområde återfinns också bidrag till allmänna samlingslokaler. Vi förordar att detta anslag upphör. Det är enligt vår mening en regional och kommunal uppgift att i förekommande fall bistå med kostnader för allmänna samlingslokaler. Vad gäller bidrag för handikappanpassning konstaterar vi att det finns möjlighet till stöd genom anslag på andra utgiftsområdet. Anslaget 30:2 bör således upphöra.

Vi menar att stödet till kvinnoorganisationerna inte bör hamna under detta utgiftsområde. I stället menar vi att den största delen av anslaget bör flytta till utgiftsområde 13. Anslagsområde 30:3 bör därför minska här med 3 400 000 kronor.

Avslutningsvis föreslår vi att stödet till friluftsorganisationerna minskar med fyra miljoner kronor.

20 Sammanfattning av utgiftsramar

2002

Förändring

2003

Förändring

2004

Förändring

8 106 670

- 1 636 400

8 281 000

- 1 636 400

8 456 000

- 1 636 400

25:1

Bidrag till folkbildningen

2 522 556

- 1 200 000

2 515 415

- 1 200 000

2 556 595

- 1 200 000

27

Mediepolitik

31 100

0

31 000

0

31 600

0

28

Kulturpolitik

4 794 800

- 322 000

4 977 200

- 322 000

5 107 300

- 322 000

29

Ungdomspolitik

106 000

- 88 000

107 000

- 88 000

107 000

- 88 000

30

Folkrörelsepolitik

494 100

- 26 400

492 600

- 26 400

492 600

- 26 400

Stockholm den 5 oktober 2001

Elisabeth Fleetwood (m)

Lennart Fridén (m)

Jan Backman (m)

Roy Hansson (m)

Anne-Katrine Dunker (m)

Nils Fredrik Aurelius (m)

Patrik Norinder (m)

Lars Hjertén (m)

Birgitta Wistrand (m)

Kent Olsson (m)