Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Göteborgsoperan.
Göteborgsoperan har inlett sin åttonde säsong sedan invigningen 1994. Under de år som den verkat har den byggt upp en bred publikbas i hela Västsverige och fått gott renommé inom branschen. Publiktillströmningen och antalet föreställningar gör att Göteborgsoperan idag mycket väl kan jämföras med Kungliga Operan i Stockholm. Göteborgsoperan är idag en uppskattad kulturell mötesplats för hela Västsverige.
En målsättning för Göteborgsoperan är att bli ett av de mest intressanta operahusen i Europa där hög konstnärlig och teknisk kvalitet råder över en bred repertoar. I målsättningen ligger också en ambition att verkligen nå ut till alla, inte bara geografiskt utan också verksamhetsmässigt.
Statens kulturråd har i rapporten ”Från Sevilla till Duvemåla” belyst musikteatrarnas situation och framtida problem och möjligheter. Än en gång konstateras musikteatrarnas framgångar och möjligheter men också behov av offentligt ekonomiskt stöd. Av de studerade institutionerna lyfter rapporten särskilt fram Göteborgsoperans behov av utökat statligt bidrag, vilket också för tredje året i rad fördes vidare som en rekommendation från Statens kulturråd, i det propositionsunderlag som överlämnades till regeringen i mars 2001.
Göteborgsoperan har efter sju säsonger etablerat sig i branschen och hos publiken. Åtskilliga konstnärliga framgångar tillsammans med en påfallande genrebredd har säkrat utbyggnaden av en stor publikbas. Studier som gjorts vid Göteborgs universitet visar att över 30 procent av den vuxna befolkningen i Göteborg med omnejd återkommande gör minst ett besök på Göteborgsoperan per år.
Göteborgsoperan har sedan starten arbetat målmedvetet för att nå en publik utanför Göteborg. I dagsläget kommer cirka hälften av alla besökare från orter utanför Göteborgsområdet. Ett omfattande program för konserter runt om i Västsverige, informationsinsatser, turnéer med produktioner från Göteborgsoperans lilla scen samt produktionssamarbete med Länsteatern i Skaraborg håller i dagsläget på att genomföras.
Ett stort problem för Göteborgsoperan har redan från starten dock varit bristande finansiering av driften. Den begränsade ökningen av de statliga ekonomiska stöden har inte varit tillräckligt för att skapa en stabil situation. Fram t.o.m. mars 1999 har dock ett s.k. nollresultat kunnat uppnås tack vare en rad olika åtgärder, såsom särskilda projektmedel för samarbetet med Teater- och operahögskolan i Göteborg och kraftiga höjningar av biljettpriset, men mot denna bakgrund ter sig dock framtiden oviss.
Det är för Göteborgsoperans framtid mycket otillfredsställande att inte ha en ekonomi som är i långsiktig balans. Det omöjliggör rationell planering och effektiv användning av befintliga resurser. Även personalen känner av den stress och oro som blir följden av det ekonomiska läget. Att öka inkomsterna genom mer sponsring då Göteborgsoperan redan har bland de högsta sponsringsintäkterna ter sig svårt, liksom att ytterligare höja biljettpriserna.
Att ytterligare skära ner på kostnaderna kan endast innebära en betydande försämring av både bredd och kvalitet. Risken är då överhängande att Göteborgsoperan tappar den position som nu uppnåtts bland både publik och kritiker. Jämförelser med Kungliga Operan i Stockholm och operan i Helsingfors visar att Göteborgsoperan har alltför begränsade resurser. De offentliga bidragen och de konstnärliga och tekniska resurserna är utifrån ett verksamhets- och publikperspektiv betydligt mindre än de andra musikteatrarnas.
Inför år 2002 och följande år finns ingen långsiktig hållbar finansiering. Om Göteborgsoperan inte ska tvingas att radikalt ompröva sin verksamhet krävs en kraftfull nivåökning av statsbidraget. Om inte någorlunda stabilitet skapas i finansieringen tvingas Göteborgsoperan till begränsningar vad gäller såväl produktioner som föreställningar.
För att bibehålla Göteborgsoperans verksamhet och befästa den kulturella statusen i Västsverige bör därför det statliga verksamhetsbidraget ses över för år 2002. Jämförelsevis skall sägas att regeringens förslag till utökade resurser för Kungliga Operan för år 2002 är 6,5 miljoner kronor.
|
Stockholm den 25 september 2001 |
|
|
Claes-Göran Brandin (s) |
|
|
Ingvar Johnsson (s) |
Märta Johansson (s) |
|
Majléne Westerlund Panke (s) |
Sonja Fransson (s) |
|
Kjell Nordström (s) |