Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett migrationscentrum – ett emigranternas hus i Göteborg.
Behovet av ett migrationscentrum i Göteborg är väl dokumenterat och intresset från berörda parter uppenbart. Göteborgs kommun inledde år 1983 ett samverkansprojekt om den stora emigrantvågen som gick från och över Göteborg. Man ville veta hur göteborgarna och staden påverkades, vilka som emigrerade och vart man åkte.
Ursprungligen var stadsdelen Haga utredningsobjekt, men forskningen breddades hela tiden och idag finns 1 miljon emigranter uppdaterade på CD-rom.
Arbetet i forskningsprojektet Göteborgsemigranten har under alla år bedrivits ideellt och finansierats genom fondmedel och gåvor. Genom att enighet rått i kommunfullmäktige i Göteborg har projektet erhållit finansiell hjälp ur fonder som stadens fullmäktige förfogar över. Forskningsresultaten har redovisats i 6 volymer – Göteborgsemigranten nr 1–6. Här finns även motioner till kommunfullmäktige om ”Emigranternas hus” i Göteborg.
Frågan om ett migrationscentrum – ett emigranternas hus – drivs idag av vänföreningen Göteborgsemigranten och är idag dess huvudfråga. Föreningen arbetar helt ideellt och har goda kontakter med Göteborgs kulturliv samt sponsorer som är villiga att stödja ett nationellt samverkansprojekt. Stat och kommun bör kunna samlas inom begreppet ”Levande historia”, där Göteborg varit ytterst aktivt och väckt medborgarna till aktivt sökande av kunskap, både gällande sin egen historia och i sammanhang med internationellt skeende.
I Tullhuset i Göteborg finns idag 300 m2 reserverade för att ta emot ett migrationscentrum. Det var i denna miljö allt skedde, den stora utskeppningen gick härifrån, avskedspredikan hölls på kajen och det sista steget man tog på svensk mark var på Gråtartrappan – från kajen till mötande båt. Namnet Gråtartrappan har sin naturliga förklaring och har återupptäckts vid restaurering av Tullhuset. Vi påminns om de många öden som ryms inom emigrationstiden och som våra dagliga invandrare upplever. Varje emigrant blir ju en immigrant vid resans slut. I Göteborg finns idag fler än 50 olika nationaliteter representerade och dessa har också all rätt att få sin historia i det nya landet dokumenterad och ges möjlighet att i databanker söka sina rötter. Detta behov har vi alla gemensamt.
Migrationscentrum skall utrustas för modern forskning och vänföreningen har försäkrat sig om god experthjälp från Landsarkivet i Göteborg. Utställningsytor och samlingsplatser finns tillgängliga både för sammankomster och föremålsvisning.
Sverige har alltid varit positivt inställt till forskning som bidragit till internationell förståelse och närmande mellan olika kulturer. Vi kan bygga vidare på den traditionen genom att Göteborg får det migrationscentrum man så länge önskat och har ett stort behov av både ur ett historiskt perspektiv och ett nutidsperspektiv. De kostnader som uppstår skulle kunna hämtas ur anslaget till ”Levande historia” och ur lämpliga kulturfonder.
|
Stockholm den 2 oktober 2001 |
|
|
Sven Hulterström (s) |