Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening behovet av en ny utredning om trav- och galoppsportens framtida arbetsvillkor.
Travsporten är väl spridd över hela landet, banor finns från Boden i norr till Jägersro i söder. Totalt finns det 31 banor med totalisator och dessutom ett 40-tal travklubbar. Travbanorna drivs av ideella föreningar och STC, Svenska travsportens centralförbund, vilket fungerar som travbanornas och de aktivas serviceorgan och myndighet.
I början av 1970-talet var trav- och galoppsporten i kris, en statlig utredning ledde då fram till bildandet av ATG år 1973, för att säkerställa trav- och galoppsportens ekonomi. Travsporten äger 90 % av aktierna i ATG, galoppen övriga 10 %. Staten har dock ett avgörande inflytande eftersom staten har majoritet i ATG:s styrelse.
Sverige har i dag en travsport som sammantaget brukar sägas vara världens främsta och det finns ca 70 000 trav- och galopphästar i landet och det är en tredjedel av landets totala hästbestånd. Våra travhästar tillhör de bästa i konkurrens med amerikanare, fransmän och italienare. Kuskar, tränare och hästskötare håller också hög världsklass.
Trav- och galoppsporten kan på många sätt jämföras med en stor industri. Enligt hästutredningen 1996 (Anitra Steen) ger varje häst en besparing i regleringskassan på mellan 3 000 och 9 000 kronor. Staten sparar mellan 210 och 630 miljoner kronor per år.
Trav- och galoppsporten omsätter 3 miljarder kronor i form av tävlings- och träningsverksamhet, avel och uppfödning. Dessutom omsätter sporten 1,5 miljarder kronor indirekt genom transporter, veterinärer, hovslagare och sadelmakeri. Totalt omsätter trav- och galoppsporten därmed ca 4,5 miljarder kronor som renderar staten moms, skatter och arbetsgivarintäkter. Spelomsättningen uppgår till cirka 10,5 miljarder kronor, vilket ger staten över 1,1 miljarder kronor i skatteintäkter. Antalet sysselsatta omräknat till årsarbeten uppgår till cirka 17 000 personer, vilket motsvarar stora industrigrupper.
Trav- och galoppsporten har stor betydelse för sysselsättningen i glesbygderna genom jordbruket, men också i hög grad genom trav- och galoppverksamheten. EU:s jordbrukspolitik betonar också starkt vikten av att utveckla lands- och glesbygdsområdena.
Trav-, galopp- och ridhästarna är det svenska jordbrukets fjärde största inkomstkälla. Jämnt fördelat över hela landet har var femte jordbruksföretag minst en häst. Trav- och galopphästarna nyttjar en areal om ca 100 000 hektar för bete och foder. Hästen betyder på så sätt också mycket ur miljöhänseende genom att marken används till bete och vall i stället för spannmålsodling, vilket minskar kväveläckaget. Växtnäringsläckaget från gödselhanteringen efter häst är endast hälften jämfört med den från mjölkkor. Hästen är det enda djur som binder mer koldioxid än vad den avger, vilket påverkar växthuseffekten positivt.
Det finns i dag drygt 2 000 ATG-ombud i landet; 80 % av spelet görs också hos ombuden och totalt 10,5 miljarder kronor omsattes år 2000 på hästspel. Svensken spelar för ca 3 % av sin disponibla inkomst, en nivå som genom åren hållit sig ganska konstant. Travets andel av spelmarknaden är ungefär en tredjedel, Svenska Spel är störst med ca 43 %, Bingolotto och andra lotterier ligger runt 24 %.
Svensk travsport och ATG möter i dag en starkt ökande konkurrens om medieutrymme, spel och publik. Införandet av spel som Jack Vegas, kasinon och spel på hundar, tillsammans med internationella spelaktörer som via Internet lockar svenska spelare (beräknad spelomsättning på ca 2 miljarder kronor), innebär att ATG för marknadsföring måste avsätta allt större resuser. Framtidsscenariot blir då att risken ökar att attraktiviteten minskar, mindre travbanor riskeras att avvecklas och sysselsättningen inom trav- och galoppsporten minskar.
Trav- och galoppsporten är i dag sportsligt stark och välskött och svarar mot samhällets krav på djurskydd, spelsäkerhet och med en mängd olika engagemang och åtaganden i samhället, som statsstuterier, veterinärkliniker och utbildning. Ridsporten är även olympisk idrott.
Sporten har i dag en stark folklig förankring och är en av landets största arenaidrotter. Den är också en viktig inkomstkälla för jordbruket, en viktig och stor glesbygdsverksamhet samt en stor arbetsgivare och skattebetalare. Ungefär 15 000 ungdomar får årligen en meningsfull sysselsättning genom travsporten.
För att möta den allt hårdare konkurrensen, för att skapa förutsättning för en fortsatt utveckling av sporten och för att kunna leva vidare som en viktig del i samhället har STC tagit fram förslag på nödvändiga åtgärder, både i den egna verksamheten och från samhällets sida:
att totalisatorskatten återgår till 10 % på omsättningen, inklusive ersättningen till Nationella stiftelsen för hästsportens främjande,
att få möjlighet att konkurrera på en internationell spelmarknad i öppen konkurrens,
en öppen koncession för att utforma och distribuera spel på hästar,
att avtalen med staten skall vara mer långsiktiga.
Utan att ta ställning till de konkreta förslagen från STC:s sida, som de anser nödvändiga för att möta den förändrade situationen på spelmarknaden och som till viss del skapats genom beslut i riksdagen, anser vi att det behövs en ny utredning om trav- och galoppsportens framtida villkor.
Vi anser vidare att en sådan utredning även ska beakta de av sporten framlagda förslagen till förändring av de ekonomiska och verksamhetsmässiga villkoren.
|
Stockholm den 3 oktober 2001 |
|
|
Carlinge Wisberg (v) |
|
|
Lennart Beijer (v) |
Kenneth Kvist (v) |
|
Stig Sandström (v) |
Claes Stockhaus (v) |