Riksdagen begär att regeringen snarast efter den aviserade särskilda översynen redovisar för riksdagen vilka åtgärder som avses bli vidtagna för att garantera Naturhistoriska riksmuseet brandsäkra lokaler för de samlingar som måste vara kontinuerligt tillgängliga för forskare, doktorander, gästforskare m.fl. i omedelbar anslutning till museet.
Naturhistoriska riksmuseet är Sveriges största museum och har inom museisektorn en särställning genom att det inte bara är ett museum utan också en forskningsinstitution och ett världsunikt forskningsarkiv. Forskningsinstitutionen och forskningsarkivet motsvarar ungefär två tredjedelar av verksamheten vid museet. Arbetet inom Naturhistoriska riksmuseets forskningsavdelning med sina 150 anställda och 50 doktorander bygger till stor del på material ur de egna samlingarna.
Detta material är också starkt efterfrågat av andra forskare, särskilt internationellt. Sålunda förmedlar museet mer än 25 000 utlån årligen. Därutöver mottar forskningsavdelningen varje år ca 400 gästforskare. Samlingarna innehåller väsentlig information till stöd för arbetet att bevara den globala biologiska mångfalden och har ett framtida värde som t.ex. genbank för DNA-analys och som underlag för miljögiftsforskningen. Museet ingår i ett internationellt nätverk för forskning.
Det har i debatten under senare tid framgått att Naturhistoriska riksmuseet under ett antal år arbetat med att finna brandsäkra lösningar för huvuddelen av samlingarna som för forskningens skull måste finnas i omedelbar anslutning till museet. En del av personalen och delar av samlingarna finns i en byggnad som betraktas som omöjlig att rädda om det skulle uppstå en brand. Såväl museets ledning som Statens fastighetsverk har funnit att det inte är ekonomiskt försvarbart att fortsätta att finna lösningar ad hoc på uppkommande akuta bransäkerhets- och arbetsmiljöproblem.
Naturhistoriska riksmuseets forskningsmaterial används i princip på samma sätt som Kungliga bibliotekets litteratur och av samma skäl som biblioteket har sina huvudsamlingar under marken i Humlegården är det nödvändigt för Riksmuseet att ha sitt material i forskningsavdelningens närhet. Ett bergrumsmagasin, som skulle skapa möjligheter till säker, klimatiserad förvaring av samlingsmaterialet, är den lösning som förordas av museiledning och fastighetsverk. Kostnaden för ett bergrum skulle efter fem sex år tas ut i form av en hyreshöjning.
Frågan om ett bergrum för Naturhistoriska riksmuseet har under föregående riksmöte uppmärksammats i två motioner, nämligen 2000/01:
Kr273 (s) och 2000/01:Kr327 (m, kd, c, fp, mp). Vi har noterat att det i budgetpropositionen Utgiftsområde 17, s. 33, anmäls följande: Inom Kulturdepartementet skall en särskild översyn göras av bland annat Naturhistoriska riksmuseets magasinsbehov.
|
Stockholm den 4 oktober 2001 |
|
|
Elisabeth Fleetwood (m) |
|
|
Carl Erik Hedlund (m) |
Dan Kihlström (kd) |
|
Birgitta Sellén (c) |
Lennart Kollmats (fp) |
|
Ewa Larsson (mp) |