Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Riksantikvarieämbetet får i uppdrag att undersöka möjligheten av ett projektarbete om Tjustbygdens förhistoria.
Vid Riksantikvarieämbetets senaste fornminnesinventering 1978–79 konstaterades på nytt att Tjustbygden tillhör östra Sveriges mest koncentrerade fornminnesområden. När det gäller bronsålderns fornlämningar är området kring den innersta delen av Gamlebyviken det fornlämningstätaste i Sverige. I samma område finns ett område med hällristningar, som är nästan helt bortglömt i Forsknings-Sverige.
Tjust har naturliga gränser mot Smålands inre samtidigt som skärgården i öster både är en gräns och en förmedlare av impulser utifrån. En ständig växelverkan mellan hav, kustzoner och inland har präglat områdets ekonomiska struktur inte minst under förhistorisk tid. Tjust har sedan dess varit en sammanhållen bygd med ett tydligt centrum längst in i nuvarande Gamlebyviken, där man också kan finna en koncentration av yngre järnåldersgravfält. Några arkeologiska undersökningar har gjorts. Rektor Hans Hansson, Gamleby gjorde ett antal undersökningar kring Gamleby vid sekelskiftet 1900; ungefär samtidigt hittades en silverskatt med arabiska silvermynt i Loftahammar.
1957 undersöktes en av de s.k. kungshögarna utanför Gamleby. Fyndmaterialet kan jämföras med det i Vendel och Valsgärde i de s.k. båtgravarna i Uppland. Skillnaden är att i Gamleby är allt material bränt.
Under 1930-talet och slutet på 1950-talet och början på 1960-talet gjordes undersökningar vid Hjortekrog, där man fann föremål med anknytningar till Lausitzkulturen i Polen.
Sedan dess har endast enstaka s.k. nödgrävningar utförts, detta trots att flera av yngre järnålderns gravfält är svårt skadade, bl.a. av vägbreddningar, dikesrensningar och utbyggnader av ekonomibyggnader.
Skyltning av fornlämningarna är sparsamt förekommande. Dock har länsstyrelsen under de senaste åren avsatt medel för detta ändamål.
Kunskapen om Tjustbygdens förhistoriska och medeltida historia är mycket liten även inom Västerviks kommun. Det är kanske därför som Västerviks kommun och Tjustbygden alltid befunnit sig i forskningsskugga. Förr låg här gränsen mellan Lunds och Uppsala/Stockholms universitets sfärer, i dag ligger Västerviks kommun i utkanten av Kalmar högskolas och Linköpings universitets forskningsområden. Även från marinarkeologisk synpunkt är sträckan mellan Östgötagränsen och Oskarshamns kommun ett nästan helt outforskat fält.
Västerviks kommun har trots detta ”fostrat” ett tämligen stort antal ungdomar med håg till arkeologi och historia. Av dessa har flera försökt få sin utkomst i kommunen efter sina studier, men har återigen fått lämna den för områden där en aktiv forskning råder.
Det är att beklaga att behöva konstatera att norra delen av Kalmar län alltför ofta har behandlats styvmoderligt. Desto angelägnare är det därför att resurser ställs till förfogande för arkeologisk inventering av boplatser och lösfynd samt en fördjupad analys av bygdens hällristningar. Tjustbygdens invånare av i dag ser fram emot en fördjupad kunskap om sin förhistoria.
|
Stockholm den 4 oktober 2001 |
|
|
Elisabeth Fleetwood (m) |
|
|
Chatrine Pålsson (kd) |
Agne Hansson (c) |