Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stöd till samverkan mellan Göteborgsoperan och Länsteatern i Skaraborg.
I budgetpropositionen konstateras att uppbygganden av ett rikstäckande nätverk av stads- och länsteatrar i princip är fullbordad. Sverige har i och med detta ett omfattande nätverk av regionala och lokala sceninstitutioner, som utvecklats under lång tid genom samverkan mellan staten och regionala eller primärkommunala huvudmän. Beslutet om en ny kulturpolitik, som togs av riksdagen i mitten på 1970-talet, hade som ett av delmålen en ökad regionalisering och vid 2000-talets början kan vi se att resultatet har blivit kulturinstitutioner inom skilda områden i nästan alla regioner.
Om en länsteater i sig var målet till en början har de olika teatrarna sedan dess höjt ribban rejält. Hur skall man motsvara kravet på en regional kulturverksamhet och framför allt hur skall man få en nödvändig förankring hos allmänheten i den egna regionen?
Länsteatern i Skaraborg har under senare tid utvecklats från ren talteater till att låta en allt större del av produktionen ske i form av musikteater. En enig styrelse har stött satsningen på musikteater och publikstödet i regionen för den här inriktningen har från början varit stort.
Sedan länet Skaraborg upphörde i och med bildandet av regionen Västra Götaland, har diskussioner förts om hur Länsteatern i Skaraborg skall kunna ta ett större ansvar för hela regionen. Detta kan ske genom samverkan mellan olika teatrar och övriga kulturinstitutioner utan att detta egentligen berör den statliga satsningen, eftersom kulturverksamheten är undantagen försöksverksamheten i Västra Götaland. Statens kulturråd har emellertid fört samtal med t.ex. de olika länsteatrarna om vilken verksamhet man tänker sig i framtiden.
Sedan 1998 har Göteborgsoperan och Länsteatern i Skaraborg diskuterat ett omfattande samarbete, som kan resultera i ett samgående. Den nya musikteaterinstitutionen skulle få två fasta spelplatser: Lilla scenen på Göteborgsoperan och teatern i Skövde. Dessutom skulle de gemensamma produktionerna turnera i länet och på sikt tänker man sig ett antal fasta spelplatser i regionen. Operans och Länsteaterns styrelser har ställt sig positiva till samarbetet och även till ett samgående.
Vinsten skulle bli fler musikteaterproduktioner, föreställningar som spelas fler gånger för fler människor på fler orter, högre kvalitet och förhoppningsvis en positiv uppbackning från statens sida. För en liten institution som Länsteatern i Skaraborg går en alltför stor del av budgeten till fasta kostnader och risken finns att det saknas medel till produktioner. I en ny organisation kan man utnyttja gemensamma resurser och kontrollera ekonomin. Samarbetet har pågått i flera år och fungerat väl. Förslaget till förändring kommer underifrån och är väl förankrat i styrelser och bland övriga ansvariga för de båda institutionerna.
I budgetpropositionen sägs att det enligt uppgifter från Statens kulturråd blir allt vanligare med administrativ och konstnärlig samverkan mellan institutionerna och att regeringen ser positivt på denna utveckling. Vidare framhåller regeringen det angelägna i att den regionala infrastrukturen på scenkonstområdet får en förstärkt ekonomisk bas och förordar i sammanhanget 20 miljoner kronor i ökat verksamhetsstöd. Enligt Kulturrådet har de regionala musik- och dansteatrarna och de mindre länsteatrarna särskilt angelägna behov.
Eftersom dessa motiv föreligger i särskilt stor utsträckning när det gäller det föreslagna samarbetet mellan Göteborgsoperan och Länsteatern i Skaraborg anser vi att det finns starka skäl att beakta dessa institutioner vid fördelningen av ökat verksamhetsstöd.
|
Stockholm den 1 oktober 2001 |
|
|
Lars Hjertén (m) |
Birgitta Carlsson (c) |