Riksdagen beslutar upphäva lagen (1989:41) om TV-avgift.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om tillsättande av en utredning för alternativa finansieringsformer för public service-företagen.
Tanken om public service är något vi stöder. Massmedier har ett stort värde i ett demokratiskt samhälle. Massmedier har också betydelse för det svenska språket och för kulturen i vid mening. Ett ständigt föränderligt informationssamhälle kräver aktiva och välinformerade medborgare. Varje demokratiskt samhälle förutsätter ett öppet och allsidigt kommunikationssystem som erbjuder hela befolkningen på lika villkor tillgång till arenor för såväl information och opinionsbildning som kultur och underhållning. I Sverige finns sedan länge ett starkt stöd för en radio och television av hög kvalitet med ett brett och varierat utbud präglat av stor mångfald. Det är viktigt att det finns nyhets- och samhällsbevakning av hög klass där olika meningsriktningar får komma till tals och frågeställningar kan belysas ur olika perspektiv. Vidare är radio och TV särskilt viktiga som arenor för den svenska kulturen, det svenska språket och folkbildningen, liksom för olika minoritetsgrupper och för tillgång till allsidig information om vår omvärld. Radio och TV utgör också centrala krafter i kulturlivet genom de uttrycksformer som är specifika för respektive medium. Ett grundläggande krav är att radions och televisionens programutbud skall komma alla till del. Allt detta är i dag viktigare än kanske någonsin tidigare. Radio och TV utgör en central del av många människors liv och påverkar värderingar, livsstilar, debatt och demokrati. De senaste 10–15 åren har antalet aktörer på radio- och TV-området blivit fler och valmöjligheterna har ökat. Icke-reklamfinansierade och oberoende public service-företag måste värnas och utvecklas för att kunna utgöra en stark kraft i ett medielandskap där andra aktörer arbetar på kommersiella villkor.
Enligt vår mening är inte ett program som Expedition Robinson public service. Man kan också ifrågasätta om alla de program som sänds i P 3 är av public service-karaktär? Enligt vår mening förutsätter inte en god public service att det måste finnas två statligt finansierade TV-kanaler. Public service förutsätter inte heller att det måste finnas fyra radiostationer som är finansierade med statliga medel.
Idag betalar hushåll en avgift till Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB). Enligt lag 1989:41 om TV-avgift skall den som innehar en TV mottagare betala TV-avgift för mottagaren till Radiotjänst i Kiruna AB. I lagen finns också angivet avgiftens storlek. Avgiften förs över till ett särskildt konto hos Riksgäldskontoret, det s.k. rundradiokontot. Medlen används för verksamhet inom SR, SVT och UR samt finanserar en del av kostnaderna för Granskningsnämnden för radio och TV.
I takt med informationssamhällets utveckling ter sig denna lag mer och mer ålderdomlig. Inom några års sikt kommer det folkliga stödet för TV-licensen att vara borta. Redan idag är det enbart 90 % av hushållen som betalar TV-licensen. Så kallad WEB-TV, dvs TV via datorn på Internet existerar redan idag. Tekniken att genom bredband kunna beställa vilka program den enskilde individen vill se finns också och är en utveckling som kommer närmare och närmare. Att som idag ha en speciell TV-mottagare är snart ett minne blott. Vi anser därför att lagen om TV-avgift bör upphävas samt att regeringen bör tillsätta en utredning för att se över andra finansieringsformer för public service-företagen. Det finns flera tänkbara finansieringsformer som borde vara föremål för utredande. Det är rimligt att utreda en skattefinansiering eller att införa en TV-avgift på liknande sätt som avgiften till vissa trossamfund, t.ex. Svenska kyrkan.
|
Stockholm den 2 oktober 2001 |
|
|
Amanda Agestav (kd) |
Magnus Jacobsson (kd) |