Motion till riksdagen
2001/02:Kr220
av Ola Karlsson och Nils Fredrik Aurelius (m)

Statens uppgifter inom etermedia


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om statens uppgifter inom etermedieområdet.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om satellitsändningar av Sveriges Televisions program.

Motivering

Tidigare har staten varit den stora monopolisten inom etermedierna genom att vara den enda aktören som haft tillstånd att sända radio och TV i Sverige. Genom träget arbete från främst Moderata Samlingspartiet har denna skadliga maktkoncentration begränsats. TV3 bröt upp statens TV-monopol och öppnade även för TV4 i marknätet. Sedan dess har framför allt kabel- och satellitsändningar revolutionerat TV-marknaden genom en mångfald aktörer och kanaler. År 1993 öppnade den borgerliga regeringen för den fria radion, privat lokalradio. Till dess att Socialdemokraterna drev igenom stopplagen startades över 80 nya radiostationer.

Sedan regeringsskiftet 1994 har en rad åtgärder vidtagits för att stärka den politiska styrningen av etermedierna. Nya bolag har startats och marknätet för digital TV har etablerats. Det finns enligt vår uppfattning ingen anledning för staten att äga och driva bolag som Teracom, Senda och Boxer vars syfte i dag snarast verkar vara att återerövra en statlig maktkoncentration över etermedierna. Det blir extra tydligt när de som ska sända digital TV i marknätet tvingas att nyttja de statliga bolagen, vilket regleras i de sändningstillstånd regeringen utfärdat. Det bör istället överlåtas åt Sveriges Television och andra TV-aktörer att upphandla sändning och annan distributionsverksamhet utan tvång att gå till de av staten ägda aktörerna. Det finns vidare ingen anledning för staten att starta uthyrningsverksamhet av digital-TV-dekodrar och därmed riskera hundratals miljoner kronor av licens- och skattepengar. Det finns heller ingen anledning att med statligt kontrollerade miljardbelopp driva igenom marknätet för digital TV.

Den nya mediemarknaden med mängder av aktörer ställer nya krav på statens agerande. Staten bör renodla sina roller till att dels fastställa lagar och regler, dels reglera finansiering och produktion av public service-uppdraget, som nu kan koncentreras till det som fattas i det övriga utbudet. Staten bör också se till att licensbetalare kan ta del av public service-utbudet på ett godtagbart sätt.

Tidigare har de som velat se SVT:s program varit hänvisade till marknät eller kabelnät. Kabelbolagen har varit ålagda att utan särskild kostnad distribuera licensbetalda kanaler samt TV4. Det var länge förbjudet för Sveriges Television att sända sina program via satellit. Hösten 1997 hävdes förbudet och SVT är nu skyldigt att sända de digitala sändningarna via satellit. Enligt vår uppfattning borde SVT även åläggas att tillhandahålla såväl de analoga som de digitala sändningarna via satellit. Satellitoperatörer bör erbjudas SVT:s kanaler under förutsättning att mottagarna kan se dessa utan villkor om särskild betalning. Detta bör regleras antingen i sändningstillstånden eller i anslagsvillkor.

Stockholm den 28 september 2001

Ola Karlsson (m)

Nils Fredrik Aurelius (m)