Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om textade program i TV.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om hjälpmedel för hörselskadade i allmänna lokaler.
Ungefär 12 procent av svenska folket har, i varierande grad, nedsatt hörsel, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Det totala antalet hörselskadade i Sverige – personer med nedsatt hörsel, vuxendöva, personer med svår tinnitus, personer med Ménières sjukdom samt ljudöverkänsliga – uppgår därmed till över en miljon människor.
Cirka 600 000 personer behöver text i TV och annan visuell information. I denna grupp ingår framförallt vuxendöva samt personer som bär hörapparat. Ju mer störande bakgrundsljud TV-programmen har och ju mer buller som förekommer ute i samhället desto fler behöver denna hjälp.
Många hörselskadade utestängs från svensk TV. Endast cirka 30 procent av de svenskspråkiga programmen textas. Hörselskadade stängs därmed ute från nyheter, sportsändningar, kulturprogram, debattprogram samt barnprogram. Detta är inte tillfredsställande. Hörselskadades riksförbund kräver att minst 60 procent av alla svenskspråkiga program textas senast år 2005 samt att 100 procent textas år 2010. Detta är en fullt berättigad begäran och arbetet med att nå målen måste påbörjas omgående.
Att vara hörselskadad innebär även att man är beroende av hjälpmedel i form av att det finns t.ex. hörselslingor och tillgång till hörselapparater i offentliga samlingslokaler. Dessa är hjälpmedel som saknas i alltför stor utsträckning i våra allmänna lokaler. Inte ens i Sveriges riksdags egna lokaler fungerar hjälpmedel för hörselskadade tillfredsställande.
I den satsning som nu har påbörjats för att tillgänglighetsaspekten i vårt samhälle skall fungera bör de hörselskadades problem uppmärksammas och åtgärdas. Medel måste avsättas för dessa ändamål i budgeten.
|
Stockholm den 24 september 2001 |
|
|
Rigmor Stenmark (c) |